Anna Friberg
Under en presskonferens med det norska damlandslaget i går sa storstjärnan Ada Hegerberg som det var.
Samtalen med Lise Klaveness har varit avgörande för hennes comeback.
I snart fem år har Hegerberg bojkottat landslaget, Lyonstjärnan har anklagat såväl landslagsledning som förbund för att använda härskartekniker.
Men i början av mars tillträdde Klaveness som ny ordförande för det norska förbundet och det dröjde inte många dagar innan Hegerberg presenterades i den norska trupp som på torsdag spelar VM-kval mot Kosovo.
Att Lise Klaveness lyckats locka tillbaka en av världens bästa fotbollsspelare till landslaget är en stor gärning med tanke på den korta tid hon suttit på posten.
Men långt ifrån den största.
I torsdags, bara drygt tre veckor efter att hon tillträtt som ordförande, ställde sig Klaveness på Fifa-kongressens scen i Doha och sa vad hon tyckte.
Strax innan hade Fifa-presidenten Gianni Infantino under sitt öppningsanförande slagit fast att VM i Qatar blir historiens bästa.
Det höll den 40-åriga före detta landslagsspelaren sannerligen inte med om.
Klaveness kritik mot Fifa och stundande VM i Qatar var sylvass.
”Tilldelningen av VM skedde på ett oacceptabelt sätt med oacceptabla konsekvenser där mänskliga rättigheter och jämlikhet inte fanns med i startelvan”, sa Klaveness och krävde vidare att Fifa måste ta taktpinnen:
”Jag är rädd att läktarna kommer stå tomma i framtiden om vi inte agerar nu. Vi måste på allvar införa öppenhet, damfotbollen måste få växa och det måste vara nolltolerans mot korruption”.
Vilket jävla nonsens
Lise Klaveness hyllades stort efter sitt tal, men mötte också motstånd från de allra högsta fotbollspamparna.
”Jag vill uttrycka en besvikelse”, sa VM-generalen Hassan Al Thawadi efter norskans tal och ynkade om att hon inte bett om ett möte med honom innan.
”Det här är inte rätt forum att diskutera det. Vi är en fotbollsfamilj”, kraxade José Ernesto Mejía, Honduras representant på kongressen.
Vilket jäkla nonsens.
Om det inte är på en Fifa-kongress som de allra största och viktigaste fotbollsfrågorna ska belysas, var sjutton är det då?
Skrämmande tyst från Sverige
När Lise Klaveness som färsk ordförande gick upp på den där scenen i Doha förra veckan visade hon mer kurage och styrka än de allra flesta fotbollspampar gör under en hel livstid.
Och det samtidigt som de kritiska männen stod på rad.
I en redan unken fotbollsvärld är det kanske det som stinker värst, när någon inte stryker de korrupta fotbollstopparna medhårs då är det inte ”rätt”.
Som att det inte skulle vara fritt att framföra sin åsikt.
Lise Klaveness tal är, oavsett vad det leder till, ett av de viktigaste på väldigt länge.
Inte minst för damfotbollens skull.
Eller som Ada Hegerberg beskrev det under gårdagen: ”För mig är det nästan ett av de största ögonblicken i idrottshistorien. Det hon gör där kräver så mycket visdom och mod”.
Och samtidigt, från svenskt håll – där är det förbluffande tyst.
Varken förbundsordförande Karl-Erik Nilsson eller generalsekreterare Håkan Sjöstrand har under sina många år på toppen varit i närheten av att sätta ned foten på samma sätt som Lise Klaveness gjort på bara en månad.
Visst, det har ställts upp på intervjuer och skickats brev.
Men trots att tillfällena varit många att till orda på riktigt har det mest tuggats på om att ”påverka på plats”.
Det var precis det som Lise Klaveness gjorde.
Så synd att ingen i Sverige har visat samma pondus.