Anna Friberg

Den dagen blir det allvarligt på riktigt

Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT / TT NYHETSBYRÅN

GÖTEBORG. Magdalena Eriksson har sagt sitt – igen. 

Ingen är egentligen förvånad. 

Men frågan är hur länge hon orkar och vågar.

Den svenska landslagsstjärnan, och Chelseas lagkapten, Magdalena Eriksson bad om ursäkt när hon kom för att möta oss i pressen efter träningen på Ullevi häromdagen. 

Hon var lite hes och sa att det ”hänt något med rösten”, men försäkrade snabbt att det inte är några problem inför morgondagens stormatch mot Finland i VM-kvalet. 

”Magda” tog sedan en klunk vatten ur pappmuggen hon fick levererad till sig av presschefen och betade därefter av journalist efter journalist och fråga efter fråga. 

Och som vanligt handlade det inte alls speciellt mycket om den stundande matchen. 

Det gör sällan det när det kommer till damlandslaget i fotboll. 

I stället är det frågor om fotboll och idrott ur ett större, bredare perspektiv, och ibland handlar det inte om sport överhuvudtaget. 

Det är både vårt, vi i journalistkåren, och spelarnas fel. 

Men det finns också en förklaring till varför det har blivit så. 

Skapat irritation och ilska 

Att som kvinna spela fotboll, och vara mer än helt okej på det dessutom, har långt ifrån alltid varit accepterat genom historien. Och fortfarande, 2021, finns männen på sociala medier och i mejlkorgar som är tydliga i sin åsikt: ”tjejer ska fan inte spela fotboll”

Det där ifrågasättandet har skapat en irritation och ilska hos damfotbollsspelare. Som, inte sällan med taggarna utåt, har försvarat sig. 

Lägg därtill att de har krävt att både bli accepterade för det de gör (spelar fotboll), och dessutom önskat både ersättning, någon form av jämställdhet och uppmärksamhet. 

Och helt plötsligt har det handlat om helt andra saker än startelvor, taktik och motstånd. 

Något som vi journalister inte har haft något emot, tvärtom, för svaren och argumenten har ofta varit sylvassa. 

Damfotbollsspelare har, kanske mer än några andra idrottare, blivit oerhört bra på att prata för sin sak. 

Något som smittat av sig från generation till generation.

Om Tina Nordlund var först med att nå ut bredare med sitt tal under fotbollsgalan för 21 år sedan så har andra fortsatt i hennes spår. De senaste åren har det varit mycket Caroline Seger, Nilla Fischer och Hedvig Lindahl som gått i bräschen för att i media säga sitt när de upplevt att något varit fel. Sedan kom Kosovare Asllani. 

Och nu, sedan ett par år tillbaka, hon som inte backar en sekund eller en fråga: Magdalena Eriksson. 

Hennes röst är, även när den inte är hes, låg och hon pratar alltid lugnt och sansat. 

Men jäklar vad åsikter hon har.

Som väntat blev det reaktioner 

Det har handlat om allt från HBTQ-frågor till jämställdhet, pengar och politik. 

Och de senaste veckorna har ämnet varit Qatar och stundande herr-VM som varit på tapeten, ett ämne som uppenbarligen engagerat ”Magda” så mycket att hon valde att skriva en egen kolumn på den engelska sajten Inews

Som väntat blev det reaktioner, precis som Magdalena Eriksson säger att hon ville. 

Efter att hon ifrågasatt herrlandslagets engagemang undrade Victor Nilsson Lindelöf om hon hört vad han sagt. Aftonbladets Simon Bank menade i en krönika att Eriksson borde tänka på att hon själv spelar i en klubb som är långt ifrån oproblematisk. Och när Fotbollskanalens Olof Lundh reste till Qatar så nådde den svenska landslagsbackens åsikt ända fram till Fifas president Gianni Infantino som skickade ett svar tillbaks till Eriksson. 

Under den senaste pressträffen var Magdalena Eriksson noga med att säga att hon inte menar att alla måste ta till orda, men om man har en åsikt så ska man inte backa för att dela den. Och det här var hennes åsikt. 

Lättast att hålla käft

Man kan tycka vad man vill om åsikterna, och visst är det lite glashus och kanske inte alltid så genomtänkt ibland. Både från ”Magda” och andra damfotbollsspelare som sagt och säger sitt. 

Men så oerhört viktigt det är att några orkar och fortfarande vill säga sin åsikt i ett samhälle där reaktionerna stundtals når orimliga proportioner. Och där klimatet är så hårt att det ibland känns lättast att hålla käft. 

För den dagen det blir tyst, då är det allvarligt på riktigt. 

TV: Kritiken mot Ballon d'Or