Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kravet inför OS – så ska protester stoppas

Gunilla Lindberg som sitter i Internationella olympiska kommittens ledning, tycker inte att avtalet stoppar dem som vill visa sympatier för utsatta grupper. "Vi jobbar med idrott, som är den största mänskliga rättighetsorganisationen i hela världen", säger hon.

Så här sätter Internationella Olympiska Kommittén munkavle på idrottarna under Sotji-OS.

Alla aktiva tvingas skriva på ett avtal om att inte "sprida propaganda" - annars får de inte delta i OS.

– Idrottsarenor är inga platser för propaganda av något slag. Det vore ohållbart, säger Gunilla Lindberg i IOK:s ledning.

FAKTA

Emma Green Tregaros nagel-manifestation blev hett ämne i VM

SPORT-Expressen kan i dag avslöja hur det avtal som alla aktiva och ledare får skriva på ser ut. Tillsammans med paragrafer som förbinder de aktiva att inte dopa sig och att inte ha sponsorloggor på kläderna, finns även ett förbud mot att "sprida propaganda eller publicitet".

– Det gäller alla former av budskap, säger Stefan Lindeberg, ordförande i Svenska Olympiska Kommittén (SOK).

– Det är omöjligt att säga vad som skulle hända om man bröt mot avtalet, det bedöms från fall till fall.

Öppet för tolkning

Enligt en jurist SPORT-Expressen har talat med är begreppet "propaganda" inte särskilt väl definierat i avtalet, och kan tolkas väldigt fritt.

När Emma Green Tregaro målade sina naglar i regnbågens färger för att tyst protestera mot Rysslands HBTQ-lagar under friidrotts-VM i Moskva kunde hon mycket väl ha brutit mot avtalet.

– Det kan tolkas brett och det kan tolkas snävt. Om man gillar att ha festliga färger på naglarna kan det vara "vackert". Men vissa färger i vissa kombinationer skulle kunna uppfattas som propaganda, säger Christina Ramberg, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.

För den som väljer att göra som Emma Green Tregaro under OS i Sotji kan repressalier vänta.

Men gränsen mellan vad som är politisk propaganda och vad som inte är det - är hårfin.

Stefan Holm, nyligen invald i Internationella Olympiska Kommittén (IOK):

– Jag tycker inte att Emma Green Tregaros naglar var ett politiskt ställningstagande. Det blev det för att medierna haussade upp det. Jag tror inte att Emma själv såg det som ett politiskt ställningstagande. Det är en väldigt tunn gräns, säger Holm.

– Men det är inte bara i OS. Det är så i alla mästerskap. Det är inte roligt att se folk springa omkring med nazistflaggor i händerna. Det är också propaganda, det är det man vill komma ifrån.

"Vore ohållbart"

Gunilla Lindberg sitter i IOK:s ledning. När SPORT-Expressen når henne befinner hon sig i Argentina på Buenos Aires flygplats - men måste snabbt avbryta samtalet för att gå igenom passkontrollen.

– Varför det står så? Idrottsarenor är inga platser för propaganda av något slag. Det vore ohållbart, säger hon.

Varför skulle man inte få förespråka de mänskliga rättigheterna?

– Vi jobbar med idrott, som är den största mänskliga rättighetsorganisationen i hela världen.

Inte på Mogrens tid

Torgny Mogren var med i det svenska skidstafettlag som vann guld vid OS i Calgary 1988.

Han säger att han minns att han skrev på ett avtal då, men inte att det ska ha funnits någon liknande paragraf.

– Jag kan inte minnas att det fanns med något sådant på min tid. Det kan jag inte komma ihåg, säger han.

Varför tror du att det finns en sådan paragraf?

– Jag tror att man har det för att det ska vara en idrottstävling, och inte en arena för politiska aktioner. Men meningen är väl att avskräcka.

Medierapportering påverkar

I avtalet står det att det är den nationella olympiska kommittén, i Sveriges fall SOK, som först tar ställning till vilka åtgärder som vidtas ifall någon bryter mot avtalet.

Det som avgör vad som räknas som "propaganda" är i mångt och mycket hur mycket uppmärksamhet det får.

Stefan Lindeberg:

– Det beror också på hur stort ni i medierna gör det, men också hur olympiern gör. På vilket sätt man sprider ett budskap. Många tackar Gud och bär religiösa symboler, men det kan också vara problematiskt. Om de börjar sprida ett budskap som gör att någon annan tar illa upp, då kan det plötsligt röra sig om propaganda.

Så även budskap om mänskliga rättigheter är förbjudna?

– Ja, man vill inte öppna den dörren. Hur behjärtansvärd en fråga än må vara, vill IOK inte att de olympiska spelen ska bli en arena där olika budskap signaleras kors och tvärs.

Vill du ha fler sportnyheter direkt i ditt dagliga flöde? Följ SportExpressen på Facebook, Twitter, Instagram, Snapchat - här kan du även få nyheter om dina lag direkt i Messenger.