Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Stålfarfar cyklade skägget av alla

Ensamt majestät. Stålfarfar körde sitt eget lopp. Längs landsvägarna stod publiken och hejade på sin nya favorit.

Det var som om Bibeln öppnat sig och en av profeterna kastat sig över cykeln och hojat ut ur Gamla Testamentet.

Färden gick genom hela Sverige, från Haparanda strax söder om Polcirkeln till Ystad i Skåne.

Sommaren 1951 gick Sverigeloppet men arrangörerna hindrade den 65-årige Gustaf Håkansson från att delta. Han ansågs för gammal.

Men det struntade Gustaf i utan cyklade de 176 milen utom tävlan.

I mål var han ett dygn före klungan.

Ett mirakel hade skett och ”Stålfafar” var född.

Det där med Sverigeloppet på cykel genom landet verkade vara en kul grej, tyckte Gustaf Håkansson från Gantofta utanför Helsingborg.

Starten för premiärloppet skulle gå i Haparanda den 1 juli 1951.

Den långhårige och skäggige Håkansson tog ut cykeln från gården den 3 juni och började cykla upp genom Sverige mot starten i Norrbotten.

 

För dig som loggar in på Expressen – här hittar du fler artiklar.

 

Det blev en lång resa för Håkansson.

Arrangörerna hade förklarat att endast 50 deltagare fick ställa upp. Det var standardcyklar som gällde, inga racercyklar, och männen skulle vara i topptrim.

Det här etapploppet var inget för veklingar.

Tävlingsledningen tog en titt på den gamle Gustaf Håkansson och skakade på huvudet där han stod med sitt långa hår och tre decimeter vildvuxna skägg.

Stålcykel. Det skulle vara standardcyklar. Det hade tävlingseldningen bestämt. Stålfarfar hade en gammal pålitlig stålcykel.

Aldrig att de tänkte tillåta en åldring att ställa upp i en sådan maratonprövning. Det skulle inte vara etiskt försvarbart utan rent ut sagt vansinnigt.

”Det cyklande skägget”

Gustaf Håkansson var född 1885.

Men inget skulle få stoppa ”det cyklande skägget” som han kallades.

Han tillverkade sin egen nummerlapp med siffran 0. Inför starten laddade han med en sockerdricka och ett par mazariner.

 

LÄS MER: Sagan om Ina Scot slutade i tragedi.

 

Expressen var givetvis på plats med egen reporter. Han hette Sten ”Lången” Ohlsson och hade ringt ner till redaktionen i Stockholm och förklarat att det hela var ett stort turistjippo men att det fanns en gammal klurig gubbe som inte fick ställa upp men som skulle cykla ändå.

Hemmaredaktionen tände på idén om att följa Håkansson från skånska Gantofta genom landet.

Det här var en förbaskat bra story.

Nej, sova det behöver man bara när man är trött och jag är ännu inte trött.

Dagen därpå slog tidningen upp stort på fenomenet som inte fick vara med. Det var en stor bild på mjölnarsonen som mest såg ut som en gammal patriark.

Foto: Tjofaderittan. Loppets segare tar emot folkets hyllningar. 20 000 hade mött upp på Nöjesfältet i Ystad. Randig skjorta och basker i tävlingssammanhang blev aldrig någon trend.

Sömn var inget var för Stålfarfar

Det skulle bli sammanlagt fem etapper. Den första var på 425 kilometer och gick från starten till Umeå. Enligt reglerna var det fråga om obligatoriska uppehåll för deltagarna. Man skulle äta, dricka och vila gemensamt. Dessutom skulle man sova på bestämda tider.

Men det där med sömn var inget som Stålfarfar lade någon större vikt vid.

– Nej, sova det behöver man bara när man är trött och jag är ännu inte trött, sa han till Expressens reporter efter den första etappen på 42 mil.

Arbete ger hälsa och jag håller mitt blod i jämn och snabb cirkulation genom ständig kroppsrörelse. Detta är kort och gott hemligheten med min goda vigör.

Det var mitt i sommaren och semestersvenskarna följde Sverigeloppet med stort intresse.

Eller loppet, förresten?

Det var Stålfarfar man följde. Landsvägarna fylldes av folk som ville få en glimt av den ovanlige farbrodern.

Vid slutet av etapperna hade Håkansson ordnat så att en polis kontrollerade att han verkligen cyklat sträckan utan fusk. Med tanke på hur många som följde honom hade det var hart när omöjligt att fuska.

 

LÄS MER: Attacken på isprinsessan skakade världen.

 

En annan reporter från tidningen försökte slå följe med Håkansson. Det höll i två mil innan reportern gav upp.

Stålfarfar förklarade vad det var som låg bakom hans spänst:

– Arbete ger hälsa och jag håller mitt blod i jämn och snabb cirkulation genom ständig kroppsrörelse. Detta är kort och gott hemligheten med min goda vigör.

Han slutade röka – 1904

Han kunde även ha nämnt att han slutade röka 1904.

Stålfarfar hoppade över sömnen när alla andra låg och sov. Han fortsatte att cykla mot målet i Ystad.

En del menade att loppet blivit rena farsen där ”den skäggige haren” låg långt före toppcyklisterna. Det gjorde bara hans popularitet större hos svenskarna.

Samtidigt vädjade han via Expressen om att alla bilar som krypkörde framför honom skulle hålla avståndet eller helst ligga bakom.

Både damm och avgaser besvärade Stålfarfar.

Större än Jesus. I Askersund hade folket gått man ur huse för att få en glimt av Stålfarfar. Hans popularitet visste inga gränser.

Det spelade ingen roll var han befann sig – alla ville få en skymt av det skäggiga spänstfenomenet.

I Örebro utbröt det kaos när tusentals nyfikna samlades utanför polishuset. Ordningsmakten hade fullt sjå med att skilja bilarna från människomassorna.

Ingen kan påstå att Stålfarfar höll en hög hastighet. Den låg i genomsnitt kring 16-17 km/tim. Den måttliga farten kompenserade han genom att hoppa över sömnen. Det blev en kort tupplur då och då på sin höjd.

Kolhydratuppladdning var ett okänt begrepp för honom.

Här har man klarat sig undan punktering hela vägen från Haparanda och så ska det hända nu när jag är i mitt livs form och spurtar så bra…

En vanlig dag kunde han ta en kopp kaffe med dopp till frukost. Till lunch blev det lingon och mjölk, choklad och skorpor. Till middag vankades det havrevälling och till kvällsmål blev det kaffe och sockerdricka.

Fick punktering

En reporter noterade att en autograf av Stålfarfar var lika mycket värd som en av ”Nacka” Skoglund.

Till och med den populäre tungviktaren Olle Tandberg, som också deltog i loppet, förpassades till bakgrunden.

– Jag håller ibland på att glömma bort att jag tävlar bara för att kunna hinna med att skriva autograferna, och jag tror att bara den detaljen sinkar mig tio timmar, sa han.

Han borde inte ha känt någon tidspress. På väg mot målet i Ystad lade han på en rejäl spurt. De beundrande folkskarornas jubel formligen lyfte fram honom.

I Brösarp, 41 kilometer före målgången, fick han punktering.

– Det var hondan också. Här har man klarat sig undan punktering hela vägen från Haparanda och så ska det hända nu när jag är i mitt livs form och spurtar så bra…

Klarade allt på sex dagar

Den sista biten snittade han 33 km/tim.

I mål möttes han av tusentals åskådare och brandkårens orkester.

Stålfarfar hade då cyklat 1764 kilometer och bara sovit sammanlagt elva timmar. Allt på sex dagar.

Lägger man dessutom till distansen från Gantofta till Haparanda så blev det mer än 350 mil under en dryg månad. Det kan jämföras med etapploppet Tour de Frances 350 mil som brukar gå över 23 dagar. Det loppet räkans som en av sportvärldens största utmaningar.

Tiden efter loppet blev hektisk för Stålfarfar. Han var landets hetaste kändis. Allehanda erbjudanden dök upp.

Den sjätte juli var Sverigeloppet över för Stålfarfars del.

Dagen därpå kunde han ta emot de övriga deltagarna, det vill säga de som inte redan gett upp.

Eskorterad. Av bilden kan man få uppfattningen att han var helt slut efter Sverigeloppet. Sanningen är en annan: Han mer eller mindre bars fram i triumf av polis och andra.
Landets hetaste kändis

Läkarexpertisen var förbryllad över denne 65-årige spänstige skånings kondition.

Det var inte bara uthålligheten som förvånade. Även han brist på sömn var ett mysterium.

Tiden efter loppet blev hektisk för Stålfarfar. Han var landets hetaste kändis. Allehanda erbjudanden dök upp. Ett tag tvingades han till och med skaffa sig en sekreterare som kunde sovra bland alla inbjudningar och affärsförslag.

Han dök upp lite varstans där ett jippo var på gång. Det blev till och med skivinspelningar. Ett tag engagerades han av en företagare som drev olika strippshower på marknaderna i Kivik och Sjöbo. Det där sista uppskattades inte av hans hustru Maria även om maken lovade att flickorna var både var granna och trevliga.

Långt upp i åldern fortsatte han att motionera. Varje dag gick han upp klockan fyra på morgonen och satte sig på cykeln.

Han fortsatte att arbeta i många år.

Hans kost var av det lite ovanligare slaget. En frukost kunde bestå av maskrosor, linfrön, purjolök, rå potatis, torkade fikon och äpplen. Allt nedsköljt av en kopp kaffe.

Han ägnade mycket tid år läsning, mest Bibeln och frågor kring livsåskådning. Och så var han social.

För många var Stålfarfar en kuf. Men det finns inte en livsstilsforskare i dag som inte skulle ge Stålfarfar maxpoäng när det gäller att sköta sin hälsa.

Den 9 juni 1987 pyste till slut luften ur Gustaf Håkansson. Han blev 101 år.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!