Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skandalen i Paralympics: låtsades vara utvecklingsstörda

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Tolv spanska basketspelare låtsades vara utvecklingsstörda under Paralympics i Sydney 2000.
Foto: AP / AP SCANPIX SWEDEN

Skandalen i Paralympics var ett faktum.

Tio av tolv spanska basketspelare hade inte den utvecklingsstörning som de påstått.

Tvärtom. De var högst normalbegåvade.

Spanien blev av med guldet men fick stå kvar med skammen. 

Spanjorerna var på väg att skriva idrottshistoria under Paralympics i Sydney 2000 – men inte på det sätt de hoppats. 

Eftermälet skulle bli det sämsta möjliga. 

Fusket var det största i mannaminne.

Det skulle till en undersökande journalist för att avslöja bedrägeriet. 

Han hette Carlos Ribagorda och spelade själv med i det vinnande laget. Hans avslöjande publicerades i affärstidningen Capital.

Något fel på Ribagorda var det inte. Och inte heller på nio av hans lagkamrater.

I två år spelade den 26-årige Ribagorda för landslaget. 

Under den tiden gjordes det inga kognitiva tester av honom. 

– Det var aldrig fråga om några koller, ingen utvärdering av medicinska journaler. Jag hakade bara på och sa att jag led av ett förståndshandikapp, berättade han senare.

Ordföranden blev misstänksam 

Under den första träningen mätte man hans blodtryck sedan han gjort sex armhävningar. Det var allt. 

Det spanska basketlandslaget krossade sitt motstånd på väg mot finalen. Något liknande hade aldrig setts.

Japan besegrade man med 87-20. 

Det var inte konstigt att folk blev misstänksamma. 

En av dem var ordföranden för Australiens paralympiska kommitté, Brendan Flynn.

"Några spanska spelare i deras lag var så skickliga att de hade kunnat spela i den australiska proffsligan."

– Några spanska spelare i deras lag var så skickliga att de hade kunnat spela i den australiska proffsligan, konstaterade han bittert.

Den spanska tränaren var också medveten om att överlägsenheten väckte misstankar.

– Tagga ner grabbar annars fattar de att ni inte är utvecklingsstörda, ropade han till sina mannar när man ledde med 30 poäng över Portugal.

Enligt Carlos Ribagorda blev de även tillsagda att spela handikappade utanför planen så att inte fusket skulle avslöjas.

Fusket något helt nytt 

Kravet för att få spela i tävlingen var att man hade en intellektuell funktionsnedsättning. 

En högsta gräns hade satts vid ett IQ på 75. Det kan sägas vara upp till en lindrig utvecklingsstörning. Det var upp till varje nationsförbund att garantera att deltagarna var kvalificerade för att få ställa upp. 

Den spanska paralympiska kommittén kände sig stressad över det dåliga resultatet från handikapp-OS i Atlanta 1996. Medaljskörden var usel. Det skulle man nu ändra på. Till vilket pris som helst. 

Det handlade om nationell stolthet men även om stora sponsorintäkter. 

I normala fall används prestationshöjande medel som epo och steroider för att fuska. 

Men att låta fullt normala idrottsmän spela handikappade var något helt nytt. Det var lika mycket ett hån mot själva spelen som det var en förolämpning mot de utvecklingsstörda basketspelare som aldrig fick vara med. 

Lagbild publicerades på förstasidan

Utklassningen fortsatte. Brasilien slog man med 56 poäng, Japan med 67 och i semifinalen besegrades Polen med 30 poäng.

I finalen ställdes man mot Ryssland. Det borde ha blivit en jämn kamp. Men även här var Spanjorerna för svåra. Matchen slutade 87-63 – 24 poängs övervikt.

Vild och otyglad glädje utbröt på lagledarbänken som stormade ut på planen och gratulerade och kramade sina lika lyckliga spelare. 

Det hör till saken att handikappidrott inte får samma mediala uppmärksamhet som den vanliga.

Paralympics sker i skuggan av den stora tävlingen som avlöper bara någon eller några månader tidigare.

Men den här gången ledde framgången till att den stora spanska sporttidningen Marca publicerade en lagbild på sin förstasida. 

En och annan höjde på ögonbrynen. Några kände nämligen igen spelarna, men knappast som förståndshandikappade. 

Det spanska basketmagasinet Gigandes visste ännu mer. 

Flera av spelarna hade spelat i olika amatörklubbar och en av dem hade till och spelat i ett halvprofessionellt lag. 

Den största skandalen i handikappidrottens historia – sannolikt i all sport - var nu under uppsegling. 

Fick lämna tillbaka guldmedaljer 

Fernando Martin Vicente, vice ordförande i Spaniens paralympiska kommitté, nekade först till att det förekommit något fusk. 

Sedan började han sväva på målet:

– Själva processen att genomföra en psykologisk utvärdering är mycket komplicerad eftersom det inte finns några amputationer eller uppenbara defekter. Om någon vill luras så är det väldigt svårt att avslöja. Det är lätt att låtsas att man är svagbegåvad, medan motsatsen är svårare, försvarade sig Fernando Martin Vicente. 

Men nog visste tränaren och lagledningen hur det förhöll sig. Laget hade ju fått order om att uppträda som utvecklingsstörda för att inte väcka misstankar. 

"Själva processen att genomföra en psykologisk utvärdering är mycket komplicerad."

Till slut var även Fernando Martin Vicente tvungen att krypa till korset. Han sa att han tog det fulla ansvaret för det inträffade. 

Spanien tvingades lämna tillbaka sina guldmedaljer och Fernando Martin Vicente fick sparken. Till råga på allt dömdes han till att betala 5400 euro i böter och ytterligare 142 355 euro som förbundet fått i anslag av regeringen. 

Carlos Ribagorda fick frågan vad han trodde det berodde på att så många spelare ställde upp på bedrägeriet. 

– Jag tror att de såg det som en gratis resa till Australien.  

Man kan undra vad som hade hänt om Spanien inte vunnit så stort i finalen eller nöjt sig med ett silver.

Den brittiska tidningen The Guardian konstaterade krasst:

”Deras största misstag var att de vann guldet”.