Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Skilda världar för Modos hockeylag

Modos damer möter Munksund i riksserien. Dryga hundra personer har tagit sig till Fjällräven center. Foto: Jonas Forsberg

ÖRNSKÖLDSVIK. Två matcher på högsta serienivå inom loppet av 24 timmar.

Arenan är densamma.

Klubbmärket på de två hemmalagens tröjor likaså.

Det ena laget tror få kan utmana om SM-guld på allvar. Ingen av deras spelare lär heller bli aktuell för spel med Tre Kronor i Sotji.

De har 4 984 betalande åskådare.

Det andra laget toppar sin serie, är het kandidat till SM-guld och har fem-sex spelare som är högaktuella för OS-spel.

De har 101 betalande åskådare.

SPORT-Expressens Tomas Pettersson åkte till Örnsköldsvik med en enda fråga i bagaget:

Varför bryr vi oss så lite?

FEM SVAR OM HOCKEY FÖR DAMER

1. VAD ÄR RIKSSERIEN?

Motsvarigheten till herrarnas SHL startade 2008 för att spetsa kvaliteten på svensk klubbhockey. Åtta lag är med - men omsättningen av klubbar har varit förhållandevis hög genom åren med 14 olika lag på sex säsonger. Regerande svenska mästare är AIK. Noterbart är att Brynäs förlorat SM-finalen fyra år i rad.

-

2. VILKET ÄR SVERIGES BÄSTA LAG?

Tre lag har så här långt varit i särklass: Modo, Linköping och AIK. Efter dubbla segrar i helgen mot AIK toppar Modo tabellen (Totalt fem mål av Erika Grahm!). Ett gott tips är att vårens final spelas mellan Modo och Linköping.

-

3. HUR MÅNGA DAMER SPELAR HOCKEY I SVERIGE?

Allt färre faktiskt. 2008 fanns det 3 647 licensierade damspelare hos svenska ishockeyförbundet. Den här säsongen har siffran sjunkit till 3 023 - den lägsta noteringen på nio säsonger.

-

4. HUR BRA ÄR DAMKRONORNA?

De senaste säsongerna har inte varit lysande. Efter OS-silvret 2006 och VM-bronset året efter har Sverige missat medalj i alla VM och OS.

-

5. KOMMER DAMKRONORNA SPELA I SOTJI?

Ingen vet ännu. Sveriges olympiska kommitté (SOK) har ännu inte beslutat om de kommer att skicka något lag till Sotji. Om SOK gör bedömningen att Damkronorna inte har någon medaljchans blir det inget OS.

Onsdag, 19.20, Fjällräven center.

Det är tio minuter kvar till nedsläpp i matchen i riksserien mellan Modo och Munksund.

Vi är väl en dryg handfull personer inne i den öde jättearenan.

Ur högtalarna dundrar en märklig låt där refrängen handlar om att "Jag är en sjutusan till karl."

Ett par minuter senare får hemmalagets backstjärna Johanna Olofsson ta emot Stora Grabbars Pris som förra säsongens spelare i Modos damlag.

Det sägs ofta att det är fel att jämföra dam- och herrhockey. Det resonemanget har jag inga problem att förstå.

Men jag har lite svårare att begripa varför samtidigt så mycket manliga mossigheter får fortsätta genomsyra svensk damhockey.

Nåja.

Pucken släpps. Matchen startar i ett virvlande tempo. Och hemmalaget är förbluffande överlägset.

1-0 snärtar Tina Enström efter bara två minuter. Fem minuter senare är ställningen 3-0 efter mål av Enström (igen) och estländskan med det fenomenala namnet Liga Miljone.

De nu 101 åskådarna stortrivs inne i Fjällräven center.

Munksund?

Helt borta.

"Hänt mycket de senaste åren"

Men vissa så kallade sanningar går uppenbarligen att överföra från herrarnas hockeyvärd.

Som: "Det finns inget svårare i hockey än att leda med 3-0".

- Vi började ju jättebra. Men så börjar vi helt plötsligt göra allt så svårt.

Modos tränare Mikael Nilsson står lutad mot en vägg i korridoren utanför omklädningsrummen.

- Och Munksund har fått struktur på sitt lag. De kommer att bli vassa. Och har några riktigt bra spelare, fortsätter Nilsson.

Jodå, gästernas trio Pernilla Winberg, Elin Holmlöv och Emma Eliasson är alla spelare av hög internationell klass. Mycket därför hade också Modo fullt upp att hålla undan till seger med 4-2.

Nivån på matchen?

Bra.

Till och med väldigt bra.

- Jag tror inte folk i allmänhet förstår hur mycket som hänt inom damhockeyn de senaste åren. Spelkvaliteten har gått upp otroligt mycket, säger Mikael Nilsson.

Kan du ge något exempel?

- Jag tränade Modos P15-lag för sex år sedan. Då vann vi med 15-3 mot damerna. Nu är det damlaget som vinner mot P15- killarna.

Nilsson fortsätter:

- Jag tror det skulle räcka långt om bara folk fick se oss spela en gång. Fick se att det här faktiskt inte är dåligt. Tvärtom.

"Vi har försökt med allt"

Så hur ska ni locka hit dem, den där första gången?

- Om jag det visste. Vi har försökt med allt möjligt, men...nä. Och det är djävligt synd.

Modotränaren säger också att han är besviken på oss i medierna i allmänhet och, som det verkar, SVT i synnerhet,

- Jag tror jag sett två inslag den här säsongen. Den ena var från upptaktsträffen när Mikael Renberg stod under en korkek och sågade tjejernas fysiska värden.

- Det andra var på samma tema igen efter landslagets turneringsspel i USA nu senast.

Det låter som om du inte håller med?

- De som var i väg och spelade i USA har fan inte dåliga fysvärden. Nä, jag skulle önska att vi fick lite positiv publicitet också.

Jaha, kanske någon tänker. Det vanliga gnället. Den vanliga undanflykten. Att lägga skulden för ointresset på omvärlden i stället för på produkten man försöker sälja.

Jo, för all del. Orden är långt i från nya.

Men ärligt talat har Mikael Nilsson en hel del rätt också. Väldigt många av oss där ute ger inte ens damhockey en chans.

Borde vi göra det? Tja, jag kan bara svara för mig själv.

Och jag hade en lika bra som underhållande kväll där på min alldeles egna läktarsektion.


Fortfarande irriterad

Torsdag 11.00. Fjällräven center.

Erika Grahm är fortfarande irriterad över sin insats i matchen mot Munksund kvällen innan.

- Jag var verkligen inte bra. Men vi vann i alla fall, säger den 22-åriga forwarden kort.

Jag kan inte påstå att jag direkt håller med. Med sin skridskoåkning och arbetskapacitet, både offensivt och defensivt, är Grahm en av Modos mest sevärda spelare.

Därför är hon också given i damkronorna. Precis som klubbkompisarna Valentina Lizana Wallner, Johanna Olofsson och Emma Nordin.

Men det finns en annan sak som gör Erika Grahm än mer speciell i hockey-Sverige.

Hon jobbar också halvtid på Modos kansli. Huvuduppgift: Att dra in pengar till damverksamheten.

Hur går det?

- I dag går det bättre. Men när jag började hösten 2011 var det dödssvårt. Jag tänkte ett tag: "Gud, jag vill inte jobba med det här".

Berätta.

- Ingen visste att Modo Dam fanns. Det kändes som om inte ens alla på kontoret visste att det fanns damhockey. Så det var en kamp. Och jobbigt.

Senare samma säsong vann Modos damlag SM-guldet, något som också öppnade ögonen bland Örnsköldsviks befolkning och företagare.

- I dag vet alla företagare vem jag är när jag ringer. Det är folk som kommer fram på stan och känner igen mig som Modospelare. Det hade inte hänt för några år sedan, säger Erika Grahm.

Men en sak är fortfarande densamma: Folket bryr sig inte nog mycket för att komma och titta. Ett talande exempel är att förra säsongen sålde Modo Dam 1 100 så kallade VIP-kort. Det fungerade dels som ett årskort med fri éntre till alla hemmamatcher, dels som ett lotteri.

Under säsongen var man aldrig ens nära 1100 åskådare.

- Vi visste ju att folk inte skulle komma och kolla på oss. Så vi gjorde det till ett lotteri också.

Det måste ändå kännas lite trist.

- Nja, det var ju en jätteenkel intäkt. Och dessutom ett sätt för de ute i landet att stödja oss.

Erika Grahm är själv en av landets mer lyckligt lottade spelare. Halvtidsanställd av sin egen förening, har SOK-bidrag som täcker ytterligare en halvtid.

- De flesta har det betydligt tuffare, säger Grahm.

Har ni spelare ens någon form lön från Modo?

- Vi som är lite äldre och gått ur skolan har ett litet, litet bidrag. Men absolut inget du kan leva på.

Mer exakt?

- Inte ens så det räcker till hyran.

Tror du det har förändrats om, säg, fem år?

- (tystnad) Jag drömmer ju väldigt mycket. Men...nä, jag tror inte skillnaden är så stor då. Vi kommer aldrig kunna vara proffs på heltid.

Hyllas av Forsberg

Torsdag 19.00. Fjällräven center.

Det är grå vardag i SHL.

Modo tar emot Brynäs, men i korridorerna surras det mest om lördagens redan utsålda match när serieledaren Skellefteå ska komma till Ö-vik.

Ändå är nära 5 000 på plats. Och de får se sitt Modo vinna med 5-2 efter en högst stabil insats.

Erika Grahm är en av dem. Precis som flera andra av damlagets spelare.

- Jag hjälper till att räkna fram publiksiffran. Men det hade nog varit självklart för mig att vara här ändå, säger Grahm.

Herrspelarna tänker inte likadant om era matcher, va?

- Nej, långt därifrån. Men jag tyckte i alla fall jag såg Richie Regehr på vår match mot Munksund.

Herrtränaren Anders Forsberg är annars en återkommande åskådare när Grahm & Co spelar.

- Jag är väldigt imponerad. De gör det väldigt bra, säger Anders Forsberg.

De är lite mindre bortskämda än dina spelare?

- Jo. Mina killar kan bara koncentrera sig på att äta och sova mellan träningar och matcher. Tjejerna får slita vidare med allt annat.

Men det är i damlaget Modo lär ha sin enda OS-spelare.

- Det ser så ut. Om vi nu inte lyckas skaka lite mer liv i Samuel Påhlsson.

Det finns förstås både för- och nackdelar med att dela klubbmärke med ett av landets mest populära herrlag.

Fördelar? Organisationen. Arenan. Namnet.

Nackdelar? Konkurrensen om de bästa tiderna. Och publiken.

- När herrarna spelar hemma samtidigt kan det bli konstiga tider.

- Klockan ett en lördag är ju de flesta upptagna med annat, säger Erika Grahm.

Hon fortsätter:

- Spelar herrarna borta en lördag, och vi får spela klockan fyra, sitter ju ändå halva stan hellre på O'Learys för att se dem spela.

Erika Grahm säger det utan ett spår av bitterhet. Konstaterar bara krasst hur verkligheten ser ut.

Och frågan som startade den här texten?

Den hänger väl fortfarande obesvarad någonstans i luften där ute.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!