Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Krönika: Jag fick vibbar av 2017

Foto: OLA WESTERBERG / BILDBYRÅN

SKELLEFTEÅ. För exakt tio dagar sedan var jag i den här arenan och såg någonting ovanligt.

Ett svagt målvaktsspel från Gustaf Lindvall, som jag anser vara den av SHL:s främsta målvakter de senaste fem åren.

Den här gången lämnande jag arenan med en ny målvaktsupplevelse.

Linus Söderström gjorde hemmadebut i SHL för Skellefteå.

Jag fick faktiskt vibbar av 2017 när jag såg honom.

Skellefteå AIK bjuder upp till ett riktigt intressant målvaktspar den här säsongen.

Etablerade Gustaf Lindvall nobbade KHL-buden i sista stund tidigt i vintras och blev kvar i Skellefteå.

Succémålvakte Strauss Mann fanns det förstås inte en chans attt behålla.

Då tänkte Erik Forssell och målvaktstränaren Krister Holm till.

Vad gör en sådan som Linus Söderström nu för tiden?

Efter skadefyllda säsonger i USA där han spelade fyra ECHL-matcher på två år så har han harvat runt i mindre smickrande Ässät i den finska ligan.

Vi kör, tänkte dem.

Att det finns en potential har Söderström redan bevisat.

Troligtvis tänkte man tanken att man inte hade någonting att förlora, och inte Linus Söderström heller.

Skulle det inte hålla, så fanns ändå Gustaf Lindvall, och skulle Söderström hitta tillbaka så skulle man få en liknande situation som förra året när Mann och Lindvall pressade varandra till yttersta nivå båda två.

Det här var Skellefteås femte match den här SHL-säsongen.

Det var Linus Söderströms andra.

Han fick chansen när Skellefteå spelade match tre mot Leksand borta i torsdags, och var en och en halv minut från att hålla nollan.

Detta efter att tränarna smart nog inte plockat bort Gustaf Lindvall efter den svajiga premiärinsatsen mot Malmö. Han fick chansen direkt efter när Skellefteå körde över Linköping. 

Nu har man hittat ett bra flyt på målakterna redan nu.

Lindvall var tillbaka i match fyra mot Rögle och den här tisdagen var det så dags för Linus Söderström att göra sin SHL-debut på hemmaplan.

Jag tror Färjestad kommer att drömma mardrömmar om den målvakt man precis mött när man slumrar till på flygresan hem till Värmland i natt.

Söderström var så där löjligt bra som han var den där våren 2017, när han slog ut Fredrik Pettersson-Wentzel i målvaktskampen hos HV71, spelade alla 16 matcher i slutspelet och fick lyfta bucklan i Kinnarps Arena.

Simon Önerud fick Stefan Liv Memorial Trophy då som slutspelets mest värdefulle spelare, men ingen hade protesterat om Linus Söderström hade fått det.

Den då 21-årige målvakten som gått en tuf match med sin årgångskompis Robin Jensen i Djurgården fick inte plats i DIF och spelade en säsong i Vita Hästen, när HV behövde ett komplement till ”PW”

Söderström var briljant

Söderström skrev NHL-kontrakt, blev kvar ett år till i Jönköping innan han åkte över.

Sedan dess har det egentligen varit tyst om Söderström.

När han värvades till Skellefteå under våren för att ersätta Strauss Mann så var det ingen större hyllningskör i medierna.

Söderström har inte funnits med på några listor över de främsta nyförvärven och liknande inför säsongen.

Folk har helt enkelt haft lågt ställda krav på Söderström, med tanke på den historiken han haft de senaste åren.

Redan sommaren 2021 försökte Skellefteå värva honom, hörde jag surr i korridorerna.

Då fick man Strauss Mann och ångrar sig säkert inte.

Nu gick kontraktet ut i Ässät och Linus Söderström var beredd att flytta till Västerbotten.

Troligtvis utan någon som helst press.

Nästan ett identiskt läge som det han kom in med i HV71 2016/2017. En riktigt etablerad målvakt som tränarna kan luta sig mot, och så får Linus Söderström göra det på sitt sätt.

Nu har han gjort en fullständigt briljant start på sin Skellefteåkarriär.

Mot Färjestad lurade han Färjestads stjärnor på flera mål. Kanske främst Marcus Nilsson som bara skulle trycka dit reduceringen till 2-1 i den andra perioden.

Ett mål där hade förmodligen gjort att det här fått en helt annan utgång.

För det var inte särskilt ojämnt som slutresultatet antyder.

Snarare tvärtom. Färjestad ledde ett tag skottstatistiken i förkrossande stil.

Då hade ändå Tom Kühnhackl blockerat 44 skott och Måns Forsfjäll ungefär hälften så många.

Tysken Kühnhackl var förresten en gigant i boxplayspelet. När inte Söderström bjöd på de omöjliga och spektakulära räddningarna.

Han unnade sig en delicatoboll

Det kändes som han knäckte Färjestadsspelarna som knappt trodde på det.

Erik Forssell bjuder sällan på de stora rubrikerna, och tyckte det var en ”konstig match” när vi stötte ihop mellan den andra och tredje perioden och hemmalaget hade 3-0.

Han kostade dock på sig en Ramlösa, ett leende OCH en delicatoboll. Kanske för att han vet med sig vilket fynd han gjort i buren. Han kunde nog inte räkna med att det skulle landa i tennissiffror där och då.

Bara lite jobbigt att man bara vågade skriva ettårskontrakt med Söderström.

Jag räknade dock med att det är den mest givna kontraktsförlängningen vi ser framför oss här under säsongen.

Även om Forssell lär få öppna plånboken för att behålla honom, så kommer han förfoga över ett smått sanslöst målvaktspar om Lindvall bara håller den nivån vi alla vet att han kan.

Kanske unnar sig Forssell något ytterligare ikväll när han såg hur det här till slut rann iväg och Skellefteå fick visa upp både bredden och spetsen.

Inte nog med att Linus Söderström höll nollan. Han fick se 17-årige Axel Sandin-Pellika göra sitt första SHL-mål och allsvenska nyförvärvet Max Lindholm fick också trycka dit sitt första SHL-mål i Skellefteåtröjan.

Det är många som somnar rätt gott i Skellefteå ikväll.

Förresten: På torsdag möts de här två lagen igen.

I Karlstad.