Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Just då befann man sig i en fantasivärld”

Foto: MARCUS BRYNGELSSON
Foto: MARCUS BRYNGELSSON
Foto: ANDREAS HILLERGREN / BILDBYRÅN

KARLSTAD. Meriter som talar för sig självt.

Men Peter Nordström, 45, pratar helst om något annat. Som hur andras drivkraft hjälpte honom till stora framgångar.  

På lördag kommer dock alla blickar vara riktade mot Peter Nordström när han hyllas som en av Färjestads största spelare genom tiderna.

– Jag vill helst inte tänka på det, säger Nordström om ceremonin där tröja nummer 19 kommer pensioneras. 

Det tar nästan 15 minuter innan samtalet med Peter Nordström ens kommer in på ishockey. Nu är det fokus på padel och prestigefyllda dubbelmatcher där Micke Johansson finns på andra sidan nätet.

Spela bara för ”skojs skull” finns inte.

Nordström har till och med åkt till Örebro eftersom SHL-veteranen Marcus Weinstock är grym i den unga sporten.

– Jag behövde lära mig hur man jobbar tillsammans i dubbel och hur man ska hitta vinklarna, berättar Nordström. 

Peter Nordströms relation med hockey just nu är den som förälder som skjutsar 10-årige Adam till matcher och träningar med Färjestad eller genom att följa 21-årige Filips framfart med Forshaga i division 1.

Fram till den 12 oktober var han tränare i Vimmerby i division 1. För Värmlands Folkblad har han berättat att det var en lättnad att bli ”befriad” från det uppdraget.

– Nu är det skönt att ta det lite lugnt och bara få kolla på hockey, säger Nordström som kollar på en match om dagen. 

SHL, allsvenskan, division 1 eller division 2 – det spelar mindre roll. 

– Bara det är en bra match med adrenalin och spelare som vill något. Kil mot Munkfors var en jättebra match till exempel, säger Nordström, själv fostrad i IFK Munkfors. 

”Då befann man sig i en fantasivärld”

Därför känns det inte överraskande att det är ett minne från den värmländska landsbygden som dyker upp först när Peter Nordström ska plocka fram sina bästa hockeyminnen som innehållit VM-medaljer, SM-guld och spel i NHL. 

– Vändningen i Sunne… Vi spelade i division 2 och kvalade till gamla division 1 och var tvungna att göra två mål på 14 sekunder och lyckades med det. Den glädjen som fanns då när man spelade ännu mer patriotiskt för orterna. Man hörde hur publiken firade och sköt fyrverkerier efteråt. 

Men det är det är trots allt karriären i Färjestad som det ska handla om. Efter en säsong i Leksand kom Peter Nordström till Färjestad säsongen 1995–96. Där skulle det bli 14 säsonger, 536 matcher och fem (!) SM-guld.

– Elitserien… där blev det så väldigt många matcher. Sedan är det klart att första guldet alltid sticker ut mer. Glädjen efteråt… Då befann man sig i en fantasivärld, ett rus, men det var svårt att njuta.

Lärde du dig att njuta mer efter hand?

– Ja, en väldig skillnad. Efter de sista två gulden, då var jag så slut att jag bara gick in och satte mig i materialarens rum för att bara för att känna lugnet i stället för att stå och fira i omklädningsrummet, skrika och spruta champagne.

På lördag kan Peter Nordström inte ”gömma” sig inne hos materialarna. Då kommer allas blickar i en sedan länga slutsåld Löfbergs Arena riktas mot värmlänningen när hans nummer 19 sakta kommer glida upp i taket för att göra, Samuelsson (2), Loob (5), Sterner (9) Rundqvist (9), Johansson (17), Jönsson (21) och Wallin (51) sällskap. 

– Jag vill inte tänka på det, då kommer nervositeten. Visst, det är roligt att få uppskattning, men jag är ingen person som vill stå i centrum. Jag är inte bekväm med det och jag vill inte bli bekväm med det.

Kommer du njuta senare, när du kollar upp på ”din” flagga?

– Det kommer jag nog inte göra, jag har ingenting framme hemma ens. Kommer du hem till mig syns det inte att jag har spelat ishockey. Det finns något i någon kartong någonstans. Medaljerna har jag ingen aning om. 

”Då var jag aldrig nervös”

Det som Peter Nordström hellre tänker på är saker som inte går att rama in, hissa upp eller ställa på en hylla. Som förmågan att vara bäst när det gäller. 

– Från att jag var ung och spelade innebandy, tennis och hockey. Samma sak nu när vi kommit igång och spela padel. Jag har alltid haft det i mig, under de viktigaste matcherna har jag alltid känt att jag kunde prestera. Då var jag aldrig nervös.

En sak ser Peter Nordström sig dock ha gemensamt med de andra Färjestadslegendarerna som fått sina nummer pensionerade. Viljan att göra sin omgivning bättre. 

– Alla ville vinna och utveckla sig själva, men framför allt så ville de hjälpa andra runt sig. Så är det, man måste ha hjälp och det pratas för lite om det nu. Det är för individuellt. Det är något som verkligen sticker ut nu efter karriären, hur många bra människor man fått spela med. Det var samma sak när man spelade i Tre Kronor med spelare som Forsberg och Sundin. För att få ut maximalt av ett lag och av sig själv så krävs det fler med samma inställning runt sig.

Peter Nordström borde veta. Om inte annat så talar fem SM-guld, ett VM-guld, ett VM-silver och ett VM-brons sitt tydliga språk. 

Nordströms femma med favoriter från åren i Färjestad

Målvakt

Martin Gerber – ”Han var steget före, en oerhörd vinnarskalle.”

Backar

Thomas Rhodin –  ”Ett enormt spelsinne”

Roger Johansson – ”Stark och spelskicklig, väldigt lik Albert faktiskt”

Forwards

Peter Nordström, Jörgen Jönsson, Peller Prestberg

”Vi passade så bra tillsammans. Pelle var en oerhörd snajper och Jörgen är den smartaste spelaren som jag har spelat med.”


Nordström om att bli andre värmlänning efter Ulf Sterner som får sin tröja pensionerad: 

”Uffe Sterner hörde man alltid om, hur bra han var. Pappa spelade mot honom och alla äldre i Munkfors pratade alltid om Sterner. På något sätt har jag alltid sett upp till Uffe och så har jag haft en bra relation till honom och Pia. Han är rolig och bjuder alltid på sig själv, så dokumentären på SVT var ju fantastisk… så roligt för Uffe så fler kan förstå hur bra han var.”