Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Bert är Bert – han ska vara den han är”

Foto: PETER HOLGERSSON / BILDBYRÅN
Foto: Adam Johansson

Niklas Perssons har inga planer på att förändra Linköpings tränarstab.

Tvärtom. 

Hans förtroende för Bert Robertsson är större än det han kände för den upplyfta tränaren Tommy Sandlin. 

– Utifrån min egen uppfattning och erfarenhet, ja, säger ”Pajen” i Hockeypuls podcast.

Lyssna på Hockeypuls: SpotifyiPhoneAcast

Linköping har, precis som i fjol, haft en tuff start på SHL-säsongen och parkerar än så länge på platserna längst ned i tabellen. 

Varje gång ett lag hamnar i det skiktet börjar röster höras om förändringar, antingen i form av nyrekryteringar på spelarsidan eller ett skifte på tränarposten. 

Linköping och Bert Robertsson är inget undantag. 

Men lyssnar man på Niklas ”Pajen” Perssons tankar kring sin huvudtränare i Expressens Hockeypuls podcast framstår ett avsked till Robertsson osannolikt. 

– Han är rak och ärlig. Väldigt öppen för diskussion och vi pratar hockey och ledarskap mycket. Han vill att de runtomkring sig ska uttrycka sina åsikter så att vi tar allt framåt. Det är en väldigt snäll person som vill sin omgivning väl. 

I podden fortsätter Persson utveckla resonemanget om hur Linköping förändrats sedan Robertssons inträde. Bland annat har träningskulturen blivit en annan. 

LHC-bossen menar däremot att balans är viktigt, både i träning och hur truppen pusslas ihop. Bert Robertsson har ett engagemang och driv, det är därför han värvats till klubben, och det måste omgivningen köpa, säger Persson som försökt bygga sin tränartrojka utifrån olika egenskaper.  

– Du har inte samma karaktär på alla spelare när du bygger lag heller. Det gäller att hitta en balans för gruppen och det man tror på. 

Det kan inte bli för mycket Bert Robertsson om du förstår mig rätt? Just eftersom han är så intensiv och passionerad.

– Jag har haft många tränare genom åren och när man säger att det blir för mycket av något... ja, det kan det absolut bli. Det måste hanteras också. Bert är Bert och han ska vara den han är, det är ingen påklistrad fasad, utan han är så här. Det gäller att hitta vägar att samarbeta och ibland känner nog spelare, precis som man kan känna mot sin backpartner eller kedjekamrat, att man ibland får nog av vissa. Det måste hanteras och hitta vägar ut. 

Sandlin under sitt sista SM-guld med Brynäs 1993.Foto: © BILDBYRÅN / © BILDBYRÅN

Linköpings general manager hävdar till och med – ur sitt eget perspektiv – att Bert Robertsson är en bättre tränare än vad Tommy Sandlin var, som Persson bekantade sig med i Leksand. 

– Jag var ung och visste inte vad han hade för ingångsvärden i vad han förväntade sig av laget och mig. Han gjorde inte särskilt mycket för att ändra uppfattning eller hjälpa mig på den resa jag var inne på. I hans värld testade han mig på sätt som jag inte svarade bra på eller gillade. Jag tycker ändå att jag bet i, körde och tränade hårt och presterade tillräckligt bra utifrån mina förväntningar, men inte enligt honom. 

”Det var tufft, men lärorikt”

Tommy Sandlin är en av svensk hockeys stora pionjärer och han skördade stora framgångar vart han än gick, vilket sju SM-guld och tre VM-tecken är tydliga bevis på. 

Niklas Persson vet om Sandlins status och försöker inte peta ned honom från tränartronen, utan han berättar utifrån sina egna erfarenheter vad som inte fungerade med Sandlin säsongen 2000/2001. 

– Det är inget personligt, jag har inget ont att säga om Tommy som människa eller hur vi kommunicerade eller pratade socialt, utan det handlade om hur han behandlade mig som hockeyspelare utifrån min utveckling. 

Vad var det för metoder?

– Han var ganska hård mot mig från början och det hade jag inga problem med, men det var definitivt inget sätt som utvecklade mig som hockeyspelare eller lyfte mitt självförtroende. Av någon anledning fick jag mycket kritik för hur laget gick och vad vi gjorde ute på isen. 

Trots att du var 21-22 år gammal?

– Precis. Och jag spelade fem-sex minuter i snitt. 

När du säger ”hård”, förödmjukade han dig inför gruppen?

– Inte så, inför gruppen, att han var hånfull. Han var inte respektlös på det viset, utan det var mer öga mot öga och inför min femma jag hade. Det var ett sätt som han uttryckte sig om mig inför gruppen, jag hamnade ofta i negativa ordalag. Där och då var man inte helnöjd. Det var tufft, men lärorikt.