Börje Salming kliver in på konditoriet där det känns som att tiden har stått still. I de murriga små rummen står bord med snirkliga träben och röda sammetsfåtöljer.
Den 67-årige hockeyhjälten har en träningsväska på axeln, ur den sticker ett tennisracket.
– Jag spelar tennis på måndagar, och så tränar jag på gym två dagar i veckan. Jag måste göra det, annars får jag ont i kroppen.
Börje Salming motstår den välfyllda konditoridisken och beställer in rimmad lax och dillstuvad potatis.
Veckan innan hördes vi på telefon för att styra upp tid och plats för intervjun, då satt Salming på en av Stockholms innerstadsbussar.
– Det är perfekt nu när man är pensionär, då får jag åka buss för halva priset. Jag har varit "pensionär" i ett och ett halvt år nu och tycker det är skitskönt.
Börje Salming medger dock att han egentligen inte skulle ha några ekonomiska problem med att betala fullpris på bussen.
– Nej, det har jag råd med men varför ska jag göra det när möjligheten finns att åka billigare? Dessutom är det bra för miljön att åka buss.
Salming berättar att han har inspirerats av den före detta skidskytten Björn Ferrys stora miljötänk och motto att sluta flyga.
– Det är jävligt illa med miljön, det har man ju fattat. Och jag tycker det är intressant det han säger och har själv tänkt att jag ska börja åka mer tåg. Nästa gång får det bli nattåget till Kiruna i stället för flyg.
Börje Salming tar en tugga lax innan han fortsätter.
– Jag äter nästan aldrig kött längre, när jag gör det så är det vilt. Jag har fått avsmak för hela köttindustrin. Den är hemsk på många sätt.
”Då skulle jag ljuga”
Det finns dock ytterligare anledningar till att Börje Salming tänkt om med kost och är noga med träning.
När han och frun Pia var på bröllopsresa på Seychellerna för två år sedan fick Börje Salming problem.
– Vi var ute och joggade på stranden när det plötsligt brann till i halsen och ner över bröstet. Jag trodde det var någonting med magen och började gå, då kändes det bättre. Men sedan var det samma sak igen dagen efter.
När Börje Salming kom hem till Sverige ringde han sin läkare och berättade om problemen. Han fick tabletter för magen men utan verkan. En vecka senare ringde Salming läkaren igen.
– När jag berättade att jag fortfarande hade den där brännande känslan sa min läkare till mig att åka direkt till akuten. När jag kom in tog de blodprov och såg att någonting var fel. Jag fick inget syre i blodet och blev inlagd direkt.
Läkarna konstaterade att Börje Salming hade fel på hjärtat.
– Ett av de breda kranskärlen var helt igenslaggat och jag opererades omgående. Operationen gick bra men de sa till mig att jag hade haft tur för att det fortfarande sipprade lite blod genom kärlet. Hade det tagit stopp där så hade jag fått en hjärtattack.
Börje Salming mår bra i dag men har fortfarande känningar då och då och äter medicin för sina hjärtproblem.
– Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är rädd för att dö. Jag har insett att livet kan ta slut när som helst, därför försöker jag njuta så mycket som möjligt.
I samma veva valde Börje Salming att sälja av en del av sitt företag "Salming" som han har drivit sedan hockeykarriärens slut.
– Nu är jag bara med och gör roliga saker, som att inviga butiker och sådant där. Resten får de andra sköta.
Även om Börje Salming har hunnit fylla 67 så drar han ner medelåldern på kaféet där vi sitter. Han konstaterar att han nog har det bättre än de allra flesta pensionärer.
– Det var också en anledning till att jag sålde av en del av företaget. Jag hade lite pengar sparade från hockeyn men jag hade haft min firma i 28 år och kände att det var dags att plocka hem lite.
– Nu har jag så jag klarar mig livet ut.
Kontraktsmissen med Stenmark
Ett annat beslut Börje Salming tog var att sälja det 350 kvadratmeter stora huset han byggde i Vaxholm efter hockeykarriären och flytta till en lägenhet i centrala Stockholm.
– Jag hade haft hus i Toronto i 16 år och sedan 40 i år Sverige, jag trivdes med det men nu är det skönt att inte ha så mycket att sköta om.
En sak Börje Salming kan sakna med att inte längre bo kvar i Vaxholm är sin granne, Ingemar Stenmark.
De båda idrottshjältarna hade hus precis bredvid varandra.
– När jag hade köpt tomten insåg jag att jag inte behövde all mark. Jag fick ett bud men kom på att det vore kul att ha Ingemar som granne. Så jag ringde honom. Ingemar var i Peru på semester och behövde fundera en stund.
– En timme senare ringde han tillbaka och sa, "jag tar den". Då hade han inte ens sett tomten.
Börje Salming skrattar åt minnet och berättade att de två litade så mycket på varandra att de inte skrev några papper på köpet.
– Vi skakade bara hand, och då handlade det ju ändå om ett x antal miljoner. Men för några år sedan kom Ingemar på att vi inte hade skrivit något, och att det nog vore bra om vi gjorde det. Han menade att det kunde bli problem om något hände mig.
– Så jag tog fram ett A4 och plitade ned några rader om köpet som vi båda skrev under, så nu är det lugnt, haha.
Börje Salming och Ingemar Stenmark fick en fin kontakt under åren som grannar.
– Vi hade nycklar till varandra och såg till den andres hus om någon av oss var borta. I början var inte Ingemar så pratsam, men nu för tiden snackar han riktigt mycket. Jag kan verkligen sakna att ha Ingemar som granne.
Börje Salming har fyra barn, Teresa och Anders med ex-frun Margitta Salming, och Bianca och Rasmus med ex-sambon Katarina Pettersson. Familjen har också utökats med fyra barnbarn.
– Jag har väldigt fin kontakt med mina barn. Även med mina ex. När någon fyller år ses vi hela ligan och det känns väldigt fint.
I dag är Börje Salming gift med Pia Salming, paret gifte sig för två år sedan.
– Jag hoppas verkligen att det är Pia och jag nu, men livet är som det är. Man vet aldrig. Men vi har det väldigt bra, vi älskar varandra och lever ett väldigt fint liv.
Om Börje Salming var känd som en tuff spelare på isen, som inte rörde en min i motgångar, är han betydligt mer känslosam nu.
– Jag växte upp i ett hem där man fick lära sig att pojkar inte gråter, det där hade jag med mig stora delar av livet. Men för ett antal år sedan gick jag en må-bra-kurs och då förändrades allt.
– Första dagen stod vi bara och lyssnade på musik. Plötsligt brast det för mig, jag grät i en halvtimme. Jag tror att det var en stor pöl på golvet. Jag fick ur mig allting. All skit jag hade haft, jag förlät alla...
– Det var det bäst jag har varit med om. Nu gråter jag hur ofta som helst.
”Skämmer bort barnen”
Lunch har övergått till eftermiddag, Börje Samling vecklar upp en liten papperslapp han har haft i bakfickan.
– Här skriver jag upp allt jag ska komma ihåg.
Han konstaterar att han ska på ett möte och fixa ett par ärenden på stan innan han på kvällen ska träffa dottern Bianca.
– Sedan är det ju det där med julklappar... Jag måste kolla vad ungarna önskar sig.
Börje Salming berättar att han ibland påminner sina barn om hur hans jular brukade se ut som liten.
– Pappa dog när jag bara var fem år och mamma hade inte speciellt mycket pengar. Det var mest att man ärvde grejer efter brorsan. Jag fick hans gamla cykel utan pedaler som jag halkade runt på. Det var livsfarligt men hur roligt som helst. Men jag minns att jag fick ett par splitternya benskydd en jul, det var stort.
Salming fortsätter snabbt.
– Nu skämmer jag bort mina barn, och det vill jag göra. Men jag tycker inte att man ska överdriva, det ska inte vara guld och gröna skogar för dem.
