Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Salming: ”Kommer jag vakna nästa morgon?”

Börje Salming, med kroppsmålning på bröstkorgen.Foto: GUSTAV CEDER
Foto: GUSTAV CEDER
Foto: GUSTAV CEDER

Det är brist på både organ och blod. 

Nu vill Börje Salming få politikerna att agera. 

Hockeylegenden har själv akutopererat hjärtat, haft hjärtflimmer och har fel på en hjärtklaff.  

– Det här är väldigt viktigt. Man har fått höra att man är stor, stark och vältränad. Men det kan hända vem som helst. Det har jag förstått nu, säger han till Expressen.

Trots att 85 procent av svenskarna är positiva till att donera organ är det brist på organ. Varje vecka dör en person på väntelistan. Det behövs också fler blodgivare. 

Börje Salming, 68, har engagerat sig i donationsfrågorna sen 2009. Hans äldste son har bara en njure. Börje Salming är både blodgivare och positiv till organdonation.  

– Jag tycker att det är så självklart. De får ta allt. 

Hockeylegenden har själv drabbats av akuta hjärtproblem och hans bror Stig Salming har hjärtflimmer.

– Det var väldigt viktigt för mig själv också. Jag har det i släkten, problem med hjärtat, så det sitter lite nära. Familjemedlemmar har dött i det.  

– Om någon i min familj eller jag själv skulle behöva ett nytt hjärta för att fortsätta leva ett bra liv, så vore det guld värt. Alla måste donera, säger Börje Salming.

Börje Salming med Expressens Anna BäsénFoto: GUSTAV CEDER

Ont i halsen var akuta hjärtproblem

För två år sen fick Börje Salming akuta hjärtproblem när han var ute och sprang. 

– Det var andra symtom än de jag fått lära mig, ont i bröstet och ut mot sidan. Jag fick ont i halsen, mer sura uppstötningar som brände. 

Börje Salming tog tabletter mot dålig mage - som inte hjälpte. Han ringde sin doktor, före detta SOK-läkaren Klas Östberg, som sa att han måste in till sjukhus direkt. 

– Så jag körde in. Det är jag väldigt glad över. Annars hade jag säkert fått en hjärtinfarkt. Jag hade tur. 

Börje Salming hade förträngningar i hjärtats största kranskärl. Dagen därpå fick han genomgå en ballongvidgning, för att blodet ska kunna passera. Han blev kvar på sjukhuset i tre dagar. 

– Man har fått höra att man är stor, stark och vältränad. Men det kan hända vem som helst. Det har jag förstått nu, säger han. 

Börje Salming har också fel på en hjärtklaff. Den läcker och kan behöva bytas ut i framtiden. 

– Det är förslitningar på hjärtat. Än så länge är det inget akut. Men man vet aldrig, vi får se vad som händer.

Fick ångestattacker på nätterna 

Att bli akut hjärtsjuk var en tankeställare. 

– Man fick sig en smäll, att man inte lever i ändlöshet. Man var nära att kolavippen. 

Efter ingreppet fick Börje Salming gå till en psykolog. 

– Man fick lite ångestattacker ett tag, speciellt på nätterna. ”Kommer jag att vakna nästa morgon?” Såna grejer kom upp i huvet, sånt som man aldrig tänkt på. 

Ett halvår efter ingreppet drabbades Börje Salming av hjärtflimmer. Han tar tre olika hjärtmediciner varje dag och kommer att behöva medicinera livet ut. 

– Man får lära sig att äta rätt och göra allt rätt för hjärtat, så att man kan leva längre och få vara med familjen så länge man kan. 

På läkarens rekommendation har Börje Salming fått sluta med maratonlopp och andra tävlingar. 

– Jag får inte ge 110 procent utan köra 80-90 procent. Det går bra.

Salming har tagit mer stryk än någon annan NHL-spelare 

600 ärr, otaliga frakturer, nedsatt syn och artros är resultatet av Börje Salmings tid som spelare i världens tuffaste liga. Idag tränar han bara för att må bra. 

– Jag håller i gång nu mer på grund av skavanker från hockeyn, som artros i axlarna knäna, ont i höften och såna grejer. 

Wayne Gretzky, 58, berättar i en stor intervju med Expressen att Börje Salming är hans idol, en av de bästa spelarna han mött. Enligt Gretzky har Salming tagit mer stryk än någon spelare i NHL någonsin. ”Han kastade sig och täckte skott och det såg alltid ut som han hade tio stygn i ansiktet.” 

Börje Salming berättar att hans motto var att ge 100 procent, ge allt för laget.

– Att täcka skott med huvet var inte meningen men det blev så ibland, säger han och fortsätter: 

– Det var en del av hockeyn. Det är klart efteråt att det inte var det bästa för kroppen. 

Eftersom han fått så många smällar mot huvudet har han genomgått en skiktröntgen. 

– Det såg bra ut. 

Utan att tveka svarar Salming ja på frågan om det var värt alla skadorna. 

– Jag älskade att spela hockey, att få vara i Kanada i 16 år, det är en fantastisk resa jag aldrig kommer att glömma. 

”Organdonation är så jävla viktigt” 

Donationsfrågan har utretts i sex år och i början av juni presenteras en ny utredning. Den 14 maj arrangeras ett seminarium om organdonation och blodgivning för riksdagsledamöterna där Börje Salming och andra idrottsprofiler deltar. Initiativtagare är riksdagsledamoten Acko Ankarberg Johansson, KD, tillsammans med PR-konsulten Marianne Östlund

– Det ska bli intressant att få träffa politikerna och prata med dem om att organdonation är så jävla viktigt. Och verkligen se till att vi får rätsida på det, att det blir ordning och reda, säger Börje Salming.

Hockeylegenden har skickat videohälsningar till alla partiledare med uppmaningen att de ska komma och ge blod tillsammans med honom.

– Jag kommer att vara där och jag hoppas att de allihop ska vara där. 

Vården larmar regelbundet om blodbrist, särskilt i samband med storhelger och sommarmånaderna

– Alla kan behöva få blod. Det behövs blod varje dag och det behövs så mycket mer, säger Salming. 

Vännen Frank Andersson hann aldrig få ett nytt hjärta 

Börje Salmings vän, brottningsstjärnan Frank Andersson, skulle få ett nytt hjärta. I väntan på en hjärttransplantation fick han en hjärtpump inopererad. Men Frank Andersson drabbades av en svår infektion och dog i sviterna av hjärtoperationen, 62 år gammal.   

– Att dö så ung är tragiskt. Och en så fin brottare, en så fin kille, som han var. Men där ser man hur livet kan vara, det är därför så viktigt att vi ger organ.

Börje Salming och Frank Andersson hittade på ”mycket bus och roliga saker”. De sågs då och då, som på World Cup i Canada.   

– Jag hörde nån som skrek ”Börje” och så kom han med sina jättefina kramar. Då blir man glad.

Börje Salming visste inte att operationen var så riskabel. 

– När jag hörde på tv att han dött skrek jag rakt ut. Min fru var på övervåningen och undrade vad som hade hänt. 

– Det var så jävla jobbigt. 

Kritisk till att idrottares hjärtan inte undersöks 

Riksidrottsförbundet rekommenderar hjärtscreening av elitidrottare mellan 16 och 35 år. Detta för att upptäcka dolda hjärtfel och minska risken för plötslig död. Men riktlinjerna följs inte, visar studier. Börje Salming är kritisk och skulle vilja se hjärtscreening av idrottare i alla åldrar.

– Vi tar ut oss så fruktansvärt när vi tränar och tävlar. Bara för att vi är idrottare och tränar och tävlar så är vi kanske inte friska.  

– Det hade varit ännu bättre om man sett mitt problem innan. Nu blev det ju nästan akut. Jag hade tur som klarade mig.

Börje Salming tycker att hjärtscreening borde ingå i idrottsklubbarnas försäkringar. 

– Det här är ett måste. Då kan man förhindra dödsfall i klubben, på grund av träning eller svagt hjärta. Så svårt kan det inte vara. 

Människor borde vara lika viktiga som bilar  

Tidigare SOK-läkaren Klas Östberg är också skarpt kritisk till att elitidrottare inte undersöks ordentligt. 

– Jag skulle önska att alla som tränar lite mer skulle screenas i stort sett varje år, i varje fall när de börjar komma upp i femtonårsåldern och satsar hårdare. 

– Man besiktigar bilar varje år. Människor borde vara lika viktiga, tycker jag.  

Klas ÖstbergFoto: JOHANNA HANSSON

De flesta andra länder är bättre än Sverige på att undersöka unga elitidrottare, säger Klas Östberg. 

– Jag har ju träffat dem som varit på olympisk nivå och man har inte ens kontrollerat ett blodvärde på dem. Man tror inte det är sant! Det finns ingen struktur för det här riktigt.

Men även flitiga motionärer borde gå på hälsokontroller varje år. Årliga kontroller har fördelen att man kan följa sina egna värden.

– Det är individuellt. Du måste jämföra dig med dig själv hela tiden.

 

”Det är svårt att bli organdonator i Sverige”

Peter Carstedt, är njurtransplanterad och en av grundarna till organisationen MOD - mer organdonation. 

– Det största problemet i Sverige är att vi har en jättehög donationsvilja, men det är väldigt svårt att bli organdonator i Sverige. 

– Sjukvården har inte rätt förutsättningar både organisatoriskt eller med det regelverk som styr vad de får göra och inte göra.

Peter CarstedtFoto: JOHANNA HANSSON
Foto: GUSTAV CEDER

I sex år har det utretts hur man ska kunna öka antalet organdonationer. Juristen och domaren Sten Heckscher, tidigare näringsminister och rikspolischef, presenterar sin utredning i början av juni.  

– Det viktigaste politikerna kan göra just nu är att skyndsamt ta emot det här förslaget.

– Det dör en person i veckan i väntan på organ så det är dags för att de får igenom de här förändringarna nu.