Under fredagen genomförde svenska ishockeyförbundet sitt årliga förbundsmöte som mynnade ut i fyra punkter.
För det första blir Anders Larsson, för tredje gången, omvald som ordförande.
– Det är med stolthet och ödmjukhet jag tackar för förtroendet att tillsammans med styrelsen få leda svensk ishockey framåt ytterligare en period, säger han i ett pressmeddelande.
Förbundet backar 1,45 miljoner
Utöver Larssons position meddelade förbundet ett underskott på 1,47 miljoner kronor för den operativa verksamheten under året som gått, däremot ligger förbundet i balans över den senaste tvåårsperioden.
I övrigt beslutade förbundet att återigen införa licensregler för lag i SHL, SDHL, Hockeyallsvenskan och Hockeyettan. Dessa slopades tillfälligt på grund av coronapandemin, men kommer nu att återinföras med ett annat upplägg.
Tidigare har kravet på eget kapital varit baserat på reella tal, men framöver regleras det utifrån ett procentuellt krav i relation till omsättningen. Detta måste varje lag möta för att kunna kvalificera sig för spel i respektive serie.
Som exempel kommer en klubb med en omsättning på 100 000 000 kronor nästa år behöva redovisa ett eget kapital på 2 procent av den summan, alltså 2 000 000 kr.
KRAV PÅ EGET KAPITAL KOMMANDE ÅR
2022: 2 % av omsättningen
2023: 5 %
2024: 8 %
2025: 10 %
Därtill har ”nationella principer för optimerad spelarutveckling”, som förbundet uttrycker det, klubbats igenom.
”De nationella principerna upp till och med 16 års ålder har tagits fram utifrån syftet att ”så många som möjligt ska vilja fortsätta spela ishockey så länge som möjligt – och för de som har den ambitionen, ges chansen att bli så bra som möjligt”. De 18 principerna handlar om matchspel, träning, övergångar, selektering/toppning, distriktens verksamhet och privata aktörers verksamhet. Principerna ska enligt förbundsmötets beslut vara införda senast från och med säsongen 2022/23.”, skriver förbundet i ett pressmeddelande.
