Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

NHL-stjärnan i öppet brev: "Det var då jag fick panik"

Foto: KEITH SRAKOCIC
Foto: KEITH SRAKOCIC
Foto: KEITH SRAKOCIC

I januari 2011 tacklades Marc Savard så illa att han ådrog sig sin andra hjärnskakning på ett år.

En tackling som tvingade honom att avsluta karriären i förtid.

Nu berättar han själv om den tuffa tiden efter skadan.

– Jag skulle inte ens önska min värsta fiende det ögonblicket när du förstår att allt är över, säger Savard på Players Tribune.

Huvudtacklingar är ett av ishockeyns största problem. 

Flera är de spelare som tvingats att avsluta sina karriärer i förtid till följd av just huvudtacklingar, och hjärnskakningarna som kommer med dem. Derek Boogard avled 2011 efter att under flera år kämpat mot sviterna av sin hjärnskakning och medföljande psykiska problem.

Den 22 januari 2011 i ett snötäckt Colorado kom den då 33-åriga kanadensiska centern Marc Savard att råka ut för just detta. Efter en schysst tackling från Colorado Avalanches Matt Hunwick slog Savard bakhuvudet i det hårda plexiglaset, och föll till isen för andra gången på två säsonger.

– Jag föll till mina knän, jag hade mina ögon öppna men kunde inte se någonting. Allt var svart, jag stängde mina ögon och öppnade dem igen men allt var bara svart. Det var då jag fick panik. Jag visste att det var över, jag bara visste det,  säger han på Players Tribune.

Sex år senare minns han tillbaka på sin sista match i NHL, med sorg.

– Det finns en sak jag inte ens skulle önska min värsta fiende. Det är inte huvudtacklingen jag tog, jag kan knappt komma ihåg den delen. Det är inte heller smärtan och ångesten jag gick igenom efter tacklingen. Jag skulle inte ens önska min värsta fiende det ögonblicket när du förstår att allt är över, allt du jobbat för sen du var ett barn.. är över, och du kan inte längre lura dig själv.

Efter tacklingen fick Savard hjälp av isen, där han bröt ihop totalt.

– Jag hade några riktigt tuffa minuter där. Jag grät, min tränare Claude Julien kom in och försökte trösta mig. Men jag kunde inte bli tröstad, jag visste att jag just spelat min sista NHL-match. Det enda jag tänkte på var: "Jag har barn. Jag har en familj att bry mig om. Jag är bara 33 år och vad ska jag göra nu?" Jag kunde inte gå igenom smärtan och de mörka dagarna, igen.

Igen...

"Jag klassades som självmordsbenägen"

Mindre än ett år tidigare hade Savard nämligen varit med om samma sak. 

Ännu en hjärnskakning, efter en brysk och vårdslös tackling från Matt Cooke, som även då gav honom stora problem - även om han kort därefter kunde återvända till spel för några matcher, innan kroppen sa stopp.

– Försök tänka er att vakna upp helt utmattad. Tänk er att känna den där krypande känslan i två månader, att hur mycket du än vilar och sover så känner du dig aldrig som dig själv. Du är bara utmattad, förbannad och förvirrad. 

– I två månader kände jag mig som en zombie.

Besvärad med psykiska problem som kom som ett paket med hjärnskakningen tvingades Savard att uppsöka hjälp. Han fick träffa en psykolog Stephen Durant. 

– Jag skulle rekommendera terapi till alla spelare som någon gång haft problem efter hjärnskakningar. Jag själv behövde verkligen någon att prata med om hur jag kände, för det var riktigt dåligt, säger han och fortsätter:

– Jag har aldrig haft tankar om att begå självmord, men psykologer har ett självskattningssytem de använder för att klassa hur du mår mentalt. Och vid en tid var det så illa att jag klassades som självmordsbenägen. 

"Kändes som jag hade en hjärtattack"

En natt blev det riktigt tungt för Savard - som trodde att han hade fått en hjärtattack och blev skjutsad till akuten av sin fru, där de konstaterade att alla värden var normala och att det inte handlade om en hjärtattack. 

Dagen efter åkte han till en doktor, som förklarade varför han upplevt de symptomen natten innan.

– Mitt hjärta var bra, men jag hade panikattacker som kom på grund av min ångest. Han gav mig rätt medicin, och samtidigt som jag fortfarande besväras av ångest ännu i dag, så var det tack vare det jag började må bättre igen och kunde börja leva ett normalt liv.

Savard avslutar sedan sin text på Players Tribune med att skriva:

– Är huvudtacklingar ett problem? Absolut. De kan vara livsförändrande och måste bort från idrotten. Men än viktigare, alla nivåer av ishockeyn måste ha ett system som prioriterar psykiskt välmående för spelare som lider av sviterna från hjärnskakningar.