Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Låg livlös i 48 sekunder – sadlade sedan om helt

Paul Kariya Foto: IBL/SIPA

LOS ANGELES. Han var en speedkula på isen, och gjorde massor av vackra mål i NHL.

Men Paul Kariya, 43, är för alltid förknippad med en tackling mot huvudet som sänkte honom i Stanley Cupfinalen mot New Jersey Devils 2003.

Kariya låg livlös på isen i 48 sekunder innan han vaknade till.

Sex hjärnskakningar under NHL-karriären fick honom att lägga av - och försvinna från rampljuset.

Surfning tog honom tillbaka till livet igen.

- Jag behövde en ny utmaning, har Kariya sagt om sitt stora intresse efter hockeyn.

Paul Kariya bosatte sig vid Stilla havet i Dana Point i södra Kalifornien när han avslutade hockeykarriären.

En av världens bästa platser för surfning.

Här drog han sig undan. Brytningen med Anaheim var ett gammalt sår efter några hårda kontraktsförhandlingar, som inte ville läka. Trots att gamla hemmaarenan bara ligger en halvtimme bort gjorde Kariya under många år inga återbesök i Honda Center.

Han var förbannad på NHL för de fula tacklingarna, som orsakade hjärnskakningarna, och hade heller inte kontakt med sina gamla lagkamrater.

Snacket gick att han isolerat sig och inte mådde så bra.

Men Kariya valde sitt sällskap och bjöd endast in några få vänner från storhetstiden att komma och surfa med honom. Några av dem var Scott Niedermayer, Joe Sakic och Rob Blake.

 

LÄS MER: Fler reportage, långintervjuer och granskningar – besök samlingssidan. 

Ska hyllas i Anaheim

Först förra hösten dök han upp för allmänheten igen när han blev invald i Hockey Hall of Fame i Toronto tillsammans med gamle radarkamraten från de gyllene åren i Anaheim Ducks. finländaren Teemu Selänne.

Sedan försvann han igen.

Men den 29 oktober får hans gamla fans i Anaheim chansen att hylla Kariya när hans tröja med nummer 9 på ryggen pensioneras i Honda Center.

- Det är en välförtjänt hyllning. Paul bar Ducks på sina axlar under klubbens första tio år i ligan, säger förre lagkamraten Fredrik Olausson.

Paul Kariya valdes som nummer fyra i NHL-draften 1993.

Efter några år av collegehockey i University of Maine debuterade han i NHL säsongen 1994-95.

- Alla kunde snabbt se att han skulle bli en stjärna. Anaheim hade bara funnits en säsong när Kariya anlände och han blev snabbt lagets stora affischnamn. En så kallad franchise player, berättar journalisten Elliott Teaford, som bevakade Ducks för Los Angeles Times under den tiden.

 

LÄS MER: Bäst i världen och älskad av alla – då körde han ihjäl sig.

Fruktat radarpar

Kariya gav klubben respekt. Han var inte bara lagets bäste spelare och blev snabbt en stjärna i hockeyvärlden, han var ett proffs ut i fingerspetsarna.

- Jag har aldrig träffat en mer dedikerad spelare i hela mitt liv. Visst, han var en jättefin begåvning, men han var dessutom så fokuserad på detaljer i sitt spel. Hans sätt att träna, hans sätt att ta hand om sin kropp och vad han åt och hur han förberedde sig inför varje match var imponerande, säger Olausson.

Ducks ägdes på den tiden av filmbolaget Disney och klubbmärket blev lanserat i långfilmer och pr-kampanjer. Klubben hette då Anaheim Mighty Ducks.

Men Kariya såg till att den största showen var den på isen.

- När sedan Teemu Selänne kom till klubben blev de två snabbt ett fruktat radarpar. De var extremt olika personligheter. Teemu hade tid för allt och alla och kom till träningarna med en ny bil varje dag medan Paul körde sin gamla. Jag minns ett tillfälle när Selänne snodde Kariyas bilnycklar i omklädningsrummet efter en träning och gjorde burn-outs så det rök om däcken med hans bil ute på parkeringsplatsen till allas förtjusning förutom Kariyas, säger Elliott Teaford.

Låg livlös på isen

Kariya tog Ducks till Stanley Cupfianlen 2003, där det blev stryk mot New Jersey efter en sju matcher lång och dramatisk finalserie.

Det var i den sjätte finalmatchen som Devils backjätte Scott Stevens klev upp i banan och träffade Kariya, som kom i full fart, med en hänsynslös tackling som sänkte Ducksstjärnan.

Tacklingen.

Kariya blev liggandes livlös på isen i närmare en minut innan han kvicknade till och kunde ledas ut.

Ingen trodde sina ögon när han kom tillbaka i matchen och sköt ett fantastiskt mål. Fullträffen har blivit klassiskt och kallas för "Off the floor, on the board".

Anaheim vann matchen med 5-2, men föll i det sjunde och avgörande mötet i New Jersey.

Förvåning kring karriärbytet

Kariya var stjärnan och lagkaptenen i Ducks när Samuel Påhlsson kom till Anaheim under säsongen 2000-01.

- Jag fick spela i Kariyas kedja under den första matchen när jag kom till Anaheim från Boston, det var lite häftigt. Paul var så snabb, så det gick fort där ute på isen.

Påhlsson, som hann med drygt två säsonger ihop med Kariya i Ducks, är lite förvånad över att kanadensaren blev en sådan hängiven surfare.

- Det var inget jag trodde, då han inte riktigt uppfyller schablonbilden av en surfare. Men jag är inte förvånad över att han blivit riktigt bra på det. Allt Paul ägnar sig åt gör han helhjärtat. Han är otroligt fokuserad när han bestämmer sig för något, säger Påhlsson.

Men vad media och fans såg utåt av Paul Kariya - bilden av en blyg och lågmäld hockeystjärna - var inte den person han var bland lagkamraterna inom omklädningsrummets väggar.

- Han var väldigt seriös när det kom till hockeyn och all form av träning på och utanför isen. Men när vi var på resa med laget var han som alla andra, han gillade att gå ut och käka middagar och snacka lite skit.

Bjöd på hamburgare

Teaford kommer ihåg ett tillfälle när han blev bjuden att åka med spelarbussen från träningen till hotellet under en Ducks-turné i Nordamerika.

- Kariya satt längst bak, men plötsligt skrek han "McDonald´s" och bad busschauffören att stanna. Hela laget gick in och handlade hamburgare och Kariya betalade för alla. Han hade ett stort hjärta och som lagkapten kunde han bestämma saker och ting.

Dagens spelare i Ducks är medvetna om Kariyas betydelse för klubben.

- Absolut. Personligen var han en av mina stora idoler tillsammans med Wayne Gretzky, Mats Sundin och Foppa när jag växte upp. Det ska bli coolt att stå där på isen i Honda Center och se hans tröja hissas upp i taket, säger Rickard Rakell.

Jodå, Paul Kariya har lovat att närvara.

Paul Kariyas karriär i korthet

1) Efter att ha lämnat Anaheim spelade Kariya i Colorado, Nashville och St. Louis innan han vilade från spel säsongen 2010-11 efter sviterna av ännu en hjärnskakning. Han kom aldrig tillbaka utan meddelade sitt beslut att lägga av den 29 juni, 2011.

2) Kariya producerade 989 poäng, 402 mål och 587 assist, på 989 matcher under NHL-karriären. Och ytterligare 39 poäng på 46 matcher i Stanley Cup. Han nådde drömgränsen 50 mål en gång (95-96) och 100 poäng två gånger (95-96, 98-99).

3) Han tog OS-silver med Kanada i Lillehammer 1994 sedan Tommy Salo räddat hans straff under finalen och gjort Foppa till hjälte. Foppa och Kariyas vägar skulle korsas också senare, de var lagkamrater i Colorado 2003-04 och i Nashville 2006-07. Kariya vann OS-guld i Salt Lake City 2002. Han har också ett VM-guld från Italien 1994 i prissamlingen.