Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

14-åringen pekas ut som hockeyns framtid

Connor Bedard har redan jämförts med Connor McDavidFoto: JEFF MCINTOSH / AP TT NYHETSBYRÅN
Mats Sundin blev den första europeiska spelaren som valts först i NHL-draften.Foto: JACQUES BOISSINOT / AP TT NYHETSBYRÅN

JVM 2020 avslutades nyligen och i guldvinnande Kanada hyllas supertalangen Alexis Lafrenière, 18, som väntas gå som etta i sommarens NHL-draft. 

Men hockeyvärldens talangjakt stannar inte där. 

Redan nu pekas barn så unga som 13-14 år ut som framtida superstjärnor och draftettor, däribland kanadensaren Connor Bedard som av The Hockey News kallas för ”hockeyns framtid”

Inför NHL-draften sommaren 2018 så pratade alla om Rasmus Dahlin, i fjol var det Jack Hughes och Kaapo Kakko. I år handlar allting om Alexis Lafrenière. 

Den 18-årige kanadensaren Lafrenière tog nyss guld med Kanada på JVM i sitt sista framträdande på scenen inför NHL-draften 2020. Lafrenière gjorde 10 poäng på fem matcher och befäste sin plats som draftetta, något man i Nordamerika ett tag varit övertygad om han kommer bli. 

Även om det är en lång vinter och vår kvar innan draften ens kommer äga rum så är jakten på nästa supertalang, nästa Connor McDavid eller Sidney Crosby, nästa spelare att bygga hela sitt lag kring i full gång. 

Redan nu pekas barn så unga som 13-14 år gamla ut som framtida superstjärnor. 

”Aldrig sett en så stor talang”

Connor Bedard, 14, är bara 13 år gammal när han i en intervju med sajten The Hockey News kallas för ”hockeyns framtid”. Sajten skriver att Bedard trots sin ringa ålder redan jämförts med just McDavid och Crosby. Förra säsongen stod han för 88 poäng på 30 matcher i den lokala ligan Canadian Sport School Bantam Hockey League.

Familjen blev under säsongen nedringd av mängder av lag och agenter. 

– Det är superhäftigt och spännande med alla de här samtalen vi får. Det är jätteintressant för mig och mina föräldrar. Jag tror vi i familjen kan hantera det här med agenter, de är ju trots allt bara människor, säger Bedard. 

Den här säsongen har Bedard stått för 52 poäng på 23 matcher med sitt West Vancouver Academy Prep. Hans tränare Jon Calvano säger att de ”aldrig sett en så här stor talang” i västra Kanada förut. 

https://www.youtube.com/watch?v=y-WBsrEK_F0

Barnen som pekas ut som framtida superstjärnor

Det finns redan ett antal spelare som pekas ut som toppval i draften 2023, främst ryske Matvej Mitjkov och kanadensaren Adam Fantilli, båda 15.

Mitjkov kallas för en ”enmansföreställning” och det sägs att han är en av de största talangerna i sin generation av sajten Elementhockey. Twitterkontot TPE Hockey, som specialiserar sig på att följa unga talanger, skriver: ”Herregud vad Mitjkov är bra. Wow”

Fantilli beskrivs av The Hockey News reporter Ken Campbell som ”ett fenomen”. 

Dessutom finns det barn som redan nu spås bli draftettor sommaren 2024, även om den hypen mest sker på sociala medier.  

Finländaren Aron Kiviharju, 13, kallas för ”näste Bobby Orr” Reddit medan Berkly Catton, 13, pekas ut som toppval i draften 2024 av hockeyjournalisten Steven Ellis

Rekorddebutanten: ”Jag var inte redo - glädjen försvinner”

Så vad betyder det för en ung talang att få den här sortens uppmärksamhet och tidigt kastas in i vuxenhockeyn? Tittar man närmare på de yngsta debutanterna någonsin i SHL återfinns bland andra Mats Näslund och Gabriel Landeskog, som gick från 16-åriga debutanter till att bli NHL-stjärnor. 

Men det finns också spelare som Fredrik Möller, som alltjämt är seriens yngsta debutant någonsin. Han var 16 år och 29 dagar när han debuterade för Rögle. För honom blev det för tufft att hantera. 

– Jag fick debutera för tidigt. Var inte redo mentalt som 16-åring. Glädjen försvinner, säger han i en intervju med Aftonbladet.

Peter Lindström har jobbat som team manager i flera svenska ungdomslandslag och är för närvarande i U18-landslaget kallat Småkronorna. Han menar att tidiga krav innebär en stor påfrestning på spelarna. 

– Det är en otrolig press att pekas ut som draftetta. Då ska du direkt in och spela 80 matcher i NHL. Jag tänker på en sån som Connor McDavid, hur är man funtad när man klarar av det? Man är mentalt otroligt stark, Gabriel Landeskog är likadan. Men det är en på 10 000 som klarar av det, säger han. 

Idrottspsykologen Malin Sjöström menar att det finns risk för negativa konsekvenser om unga spelare känner press att bara nå resultat. 

– Hockey är väldigt bra på statistik, men om man bara tittar på det är det lätt att tappa vad som krävs för att uppnå resultaten. För att kunna slå bra passningar måste man öva på det, säger hon och fortsätter: 

– Om man som ung talang matas med beröm för sina resultat och kanske ännu mer en specifik talang man besitter. Säg att du är bra på skridskoåkning och får beröm för det, då är det lätt att du fortsätter förfina din skridskoåkning, men inte jobbar lika hårt på andra delar av spelet. När du sedan kommer upp i åldersgrupperna krävs det att du är mer komplett, och då är det lätt att motivationen tryter. 

Elefalk: ”Man kan göra den bedömningen tidigt”

Peter Lindström berättar att han har träffat flera NHL-scouter under sina år som hockeyledare, och inte sällan har han fått frågan: ”Vad kan den här spelaren göra för mitt lag om fem år?”. 

En omöjlig fråga att besvara enligt honom. 

– Jag kan se vilka som är bra, men jag kan inte se vilka som är bra om fem år. Ta våra stora talanger nu, Lucas Raymond, Alexander Holtz, Tobias Björnfot med flera. De kommer bli bra, men hur bra? Det vet ingen, säger han. 

En som inte håller med är agenten Claes Elefalk, som jobbar på den stora amerikanska agenturen CAA. Elefalk har under sin karriär representerat mängder med stora spelare, däribland Mats Sundin (Sveriges första draftetta någonsin) och bröderna Henrik och Daniel Sedin (gick som tvåa och trea i draften) - för att nämna några. 

Han säger att han tror att de stora talangerna har något speciellt som gör att de i regel lyckas. 

– De här speciella talangerna som har nått så långt i sina ålderskullar och hunnit nå den här framgången gör det för att de har sån egen drivkraft. I kombination med mycket speciell talang. Min bedömning av det här säger att man ofta kan se att de här spelarna inte berörs så mycket vad som skrivs och sägs, de har nog vant sig vid det från första skridskoskolan, de har fått stor uppmärksamhet i takt med att de har presterat, säger han. 

Elefalk menar att fokuset på unga stora talanger inte är något nytt fenomen i hockeyvärlden, utan att storspelare som Wayne Gretzky och Sidney Crosby var världsberömda redan som 13-14-åringar. 

– De här spelarna var bra i alla årskullar. Så jag menar att ja, man kan göra den bedömningen, man kan dra den slutsatsen tidigt. De som är stjärnor på säg JVM - inte alla - men de flesta av dem kommer ha långa karriärer, sannolikt i NHL.

Så ska man agera som vuxen mot unga talanger

Elefalk säger dock att steget från junior till toppen som senior är ett svårt steg, men att de stora talangerna i regel klarar det. 

– Det är bara att titta tillbaka 10, 20, 30 år i tiden. Vilka var stjärnor på JVM då och hur gick det för dem i NHL sen? Min erfarenhet och mina observationer säger att de vi läser om som stora talanger nu, de kommer vi läsa om de kommande 15-20 åren. 

Och att tidigt bli utpekad som stor talang kan vara gynnsamt för ens karriär, menar idrottspsykologen Malin Sjöström. Hon berättar att det gjorts forskning i såväl Sverige som USA där idrottare som tidigt pekas ut som talanger också får mer relevant feedback samt mer tid och uppmärksamhet från tränaren. 

– Det är det vi kallar för en självuppfyllande profetia. Har jag som tränare identifierat en spelare som bra, då finns det en stor fördel att vara identifierad som talang. De som dock identifieras som sämst i laget - och kanske skulle behöva mer hjälp - får minst hjälp. 

Om jag spelar djävulens advokat här, är det inte väldigt svenskt att tänka att ”alla ska med”. I Nordamerika produceras det ju mängder av talanger, under ett till synes hårdare klimat? 

– Motfrågan blir ju då direkt: Men hur många tappade man efter vägen? Det får man inte statistik på, vilka blev inte stjärnor. Men så här, det är situationsbundet, är man van vid en tuffare miljö och en tuffare jargong kanske man inte reagerar på det. Men till sist är vi bara människor, att bara få ha ett värde man presterar, det är problematiskt. Det påverkar hur man värderar sig själv på person. Många har lyckats i de här miljöerna, men många har mått fruktansvärt under och efter karriären. 

Så hur skulle du säga att man ska agera som exempelvis tränare mot en spelare som i ung ålder identifierats som supertalang? 

– Det viktiga är att de vuxna runt de här unga idrottarna kan hjälpa dem att förstå att man duger som person oavsett.  Hur har de det hemma? I skolan? Visa att de är intressanta utanför idrotten, sen i idrotten fokusera på inlärningen. Målet är att bli bättre som idrottare, men det finns olika vägar att nå dit

https://twitter.com/eldhockey/status/1102300503705186304