Ett par veckor efter uppgörelsen blev klar sitter Bäckström i ett konferensrum i Washington Capitals träningsanläggning i shorts, sweatshirt, keps – och skridskor.
De nya rören är uppvärmda och ”Bäckis” har dem på sig efter matchvärmningen så de ska formas efter fötterna. Han är inte helt nöjd med dem än, de passar inte perfekt.
Bortsett från det utstrålar Caps stjärncenter bara harmoni.
Bäckström och Capitals hade börjat prata om kontraktet så fort reglerna tillätt i juli, men det var först i november diskussionen faktiskt kom i gång. Bäckström hade bestämt sig långt innan dess för att göra det själv, utan agent.
– Jag ville lära mig den sidan av businessen också, och inte bara sitta i telefon och höra vad som händer, jag ville se vår GM i ögonen och höra vad han tyckte, och att han säger det till mig direkt.
General managern Brian MacLellan och Bäckström landade till slut på fem år, 46 miljoner dollar – runt 440 miljoner kronor.
Hur långt ifrån var ni från början?
– Det var så klart en liten bit, men det var ganska smidigt. Det var inte så jättemycket fram och tillbaka, det var ett par vändor.
Som del i kontraktet fick Bäckström en treårig ”no movement clause” – en klausul som gör att klubben inte kan byta bort honom.
– Det var så klart väldigt viktigt. Framför allt när expansion draft kommer (när Seattle får sitt NHL-lag, reds anm). Man vet aldrig vad som kommer hända. Men det kändes bra att få de tre åren, och så 15 lag på de två sista.
Nicklas Bäckström kan inte bli bortbytt
De 15 är lag som han får lista och därmed slippa att bli tredjad till, om klubben nu skulle vilja byta bort honom på slutet.
Även om det var givande att lära sig förhandling, och det var skönt att slippa betala en agent uppåt 20 miljoner kronor (det vanliga är att agenten tar någonstans mellan tre och fem procent) så var det också en lättnad när allt var klart.
– Det var jäkligt skönt. Hur man än vrider och vänder på det, oavsett om jag haft en agent eller inte, kontraktsår är ju annorlunda, det känner man ju. När jag var yngre tänkte jag inte så mycket på det, då fattade jag inte situationen. Mer än att jag ville fortsätta spela.
– När man blir lite äldre börjar man bli lite mer vaken om vad som händer runtomkring laget, och vad som kan hända, och det är så klart att det sitter lite i bakskallen även fast man inte vill det, så blir det ju så automatiskt. Så det var skönt att vi kom till ett ganska snabbt beslut.
Det var ju mitt i säsongen, blev det nåt firande när det var klart?
– Ja, eller firande och firande… Vi hade presskonferens och sen mötte jag upp frugan och barnen och så hade vi en middagsbokning på en restaurang. Det var till klockan halv sex, så vi var ganska ensamma där, det var rätt skönt. Så satt vi där och hade en bra middag, och så åkte vi hem.
Familjen är också nöjd med att ni blir kvar här?
– Absolut. Hela familjen trivs otroligt bra här. Barnen är ju uppvuxna här och går i skolan här, och det är otroligt skönt att man kan planera lite.
Ja, de får snart lite mer att planera kring: Nicklas, frun Liza, Haley, 6,5 och Vince, 3,5 ska få sällskap i familjen.
– Det kommer en till i april. Precis innan slutspelet. Vi får se till att fixa det innan slutspelet. Det har vi som mål. Haha! Eller ja, frugan har det som mål.
Vet ni om det blir en pojke eller flicka?
– Nej. Vi får se, det får bli en surprise den här gången, det kan vara kul. Och jag tror tre är ett perfekt nummer, det blir bra så.
Haley och Vince var med på matchen i söndags. De fattar vad det är pappa gör och så där?
– Dottern tycker det är jättekul att vara på matcherna, sen är hon kanske inte så jätteintresserad av att … alltså, hon gillar att åka skridskor, gör hon, men själva hockeybiten, då sitter hon hellre och ritar eller leker med Barbies.
– Och lillgrabben har ju börjat fatta att jag spelar hockey. Han var ledsen i söndags när vi åkte hem och frågade varför jag inte gjorde mål. Då försökte jag förklara för honom att ”pappa gör inte mål varje match, men jag ska försöka göra det nästa gång när du kommer”, så han blir nöjd. Det är såna där saker man får försöka förklara, att det är liksom inte bara att göra det. Men det är roligt.
Nicklas Bäckström om en återkomst till Brynäs
Du är 38 när kontraktet går ut, vad tänker du om framtiden? Jag kan tänka mig att det sitter en och annan i Gästrikland och hoppas på nån säsong i Brynäs på slutet…
– Ja, jo, det hoppas en annan också så klart. Men samtidigt ska man tänka på att när man är 38 kanske man har tappat lite speed och så där. Men det är så klart att man har en dröm om det också. SM-guld skulle ju vara nånting som … det står högt upp på listan. Men vi får spela klart de här åren först och målet just nu är att försöka vinna här igen i Washington. Sen får vi se vad som händer.
Det ser onekligen bra ut för Capitals igen – Washington är i topp i hela ligan, och de stora Stanley Cup-hjältarna från 2018 är kvar – förutom ”Bäckis” själv Alex Ovetjkin, Jevgenij Kuznetsov, John Carlson och målvakten Braden Holtby (som spelar på utgående kontrakt).
Hur är känslan inför våren?
– Det känns ganska bra, tycker jag. När vi spelar bra spelar vi riktigt bra. Ett problem vi kanske har haft är att vi inte har spelat 60-minutersmatcher hela tiden; vissa perioder är mycket bättre än andra, så det är nånting vi måste rätta till inför slutspelet, vi måste blir mer jämna, tycker jag. Men allting kan hända i ett slutspel, man vet ju hur annorlunda hockeyn spelas där, hur mycket tajtare det är och hur mycket mer fysiskt det är.
Det gör Bäckström för sina pengar
Det nya kontraktet ger som sagt 46 miljoner dollar, och det utgående är på 67. Och så var det ett par miljoner dollar till på ingångskontraktet. Totalt en bit över hundra miljoner dollar över Bäckis karriär – eller en dryg miljard kronor, om man så vill.
– Jo, men inte skattefritt! säger Bäckström.
Nä, det så klart, men det blir en del kvar ändå, väl.
– Hehe, jo, så är det. Om man tänker så, så är det otroligt mycket pengar. Det hade man ju aldrig trott när man var 15-16 år, att man skulle skriva de kontrakten. Men man är tacksam, det är hårt jobb över många år som har lönat sig. Nånstans där bakom så är det så här marknaden ser ut.
Hur tänker du kring pengarna, är du involverad i investeringar och så, eller låter du dem ligga på hög tills du har spelat klart?
– Nej, så klart man vill investera och jag har tänkt på det många år, att se till att göra bra investeringar. För den dagen man slutar vill man ju fortfarande tjäna pengar på nåt sätt. Och man har ju en bra grund, och tar du rätt beslut så tror jag att du kan vara ganska lugn.
Har du några konkreta saker du vill satsa i?
– Jag gillar fastigheter, så det är nånting som man kanske kan tänka sig att jobba med sen.
Är det nåt särskilt annars som du gillar att unna dig? Jag har sett att du har en Mercedes AMG-suv, till exempel.
– Faktiskt ska jag sälja den bilen. Jag har haft den några år och har väl varit hyfsat nöjd med den. Den var bra ända tills det kom snö i stan, då var det struligt att köra, då stod man och slirade, så däcken var väl inte de bästa.
– Men tja, vad brukar vi unna oss? Jag och frugan brukar åka i väg och ta en fotmassage på köpcentret, det är typ såna saker. Inget konstigt. Vi brukar åka och käka frukost där och ta en fotmassage, det är vår ”go-to”.
Så det är inga extrema guldklockor eller sånt?
– Nää. När jag var yngre köpte jag faktiskt mycket klockor, men nu när jag är äldre använder jag inte ens klockor. Leker du med barnen så kan man råka riva dem och sånt, så nä, klockorna får ligga hemma och vila. Tills jag blir äldre, kanske.
LÄS MER: SHL-stjärnan om kärleken till kungafamiljens släkting
