Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Vaknar och tänker: Kan det här vara över snart?”

Se ett utdrag ur dokumentären ”Välkommen till Foppaland”. Hela programmet finns på DPlay.
Foto: MICHAEL ERICHSEN / BILDBYRÅN
Peter Forsberg blev klar för Nashville Predators i februari 2007.Foto: MARK HUMPHREY / AP
Peter Forsberg i Andermatt, SchweizFoto: PRIVAT
Foto: /IBL / /IBL

LOS ANGELES. Det är en av de största trejderna i NHL genom tiderna.

Och nu kan Peter Forsberg, 46, avslöja vad som egentligen hände när han lämnade Philadelphia Flyers för Nashville Predators den 15 februari 2007.

– Flyers ägare Ed Snider ville inte trejda mig, så jag och klubbens general manager, Paul Holmgren, fick övertala honom att genomföra affären, säger Foppa.

I en stor midsommarintervju med SportExpressen berättar Foppa om hur han och familjen klarat pandemin i Schweiz och hur sommarplanerna ser ut.

Det har gått drygt 13 år sedan Peter Forsberg lämnade Philadelphia efter en och en halv säsong.

Många har undrat varför.

Han kom till Flyers efter lockoutsäsongen 2004-05 sedan Colorado Avalanche inte hade råd att skriva ett nytt kontrakt med Foppa och ge honom en marknadsmässig lön.

Forsberg blev lagkapten i Flyers och gjorde en stark debutsäsong i klubben med 75 poäng, 19 mål och 56 assist, på 60 matcher.

Men det tog stopp redan i första omgången i slutspelet mot Buffalo, som vann med 4-2 i matcher.

Foppas andra säsong i Flyers blev en tung historia. Laget låg sist i tabellen och Foppas högra fot började krångla på allvar.

– Flyers ville skriva ett nytt kontrakt med mig hösten 2006 inför min andra säsong där, men jag kände att jag inte kunde binda mig för flera år framöver med tanke på de problem jag började få med foten, berättar Foppa.

Så han inledde samtal med general managern Paul Holmgren om att klubben borde trejda honom inför deadline för att få något för honom.

”Blev en lustig situation”

Men det var inget förslag som gick hem hos ägaren Ed Snider.

– Nej, det blev en lustig situation. Det brukar ju vara tvärtom, att spelaren vädjar om att få stanna. Så jag och Holmgren fick argumentera för vår sak och blev uppkallade till Snider för en diskussion på hans kontor. Han förklarade att han inte ville trejda spelare han gillade. Jag fick svara med att säga: ”jo, snälla, gör det”.

Hur lyckades du och Paul Holmgren övertala Snider?

– Jag och Holmgren hade fört en diskussion under sju till tio dagar om att den enda utvägen för Flyers var att trejda mig, så de kunde få en bra ersättning i form av draftval och spelare.

– Så småningom läckte det ut att jag var på väg att bli bortbytt och affären blev klar precis före en hemmamatch. Jag kom till arenan och skulle just börja byta om när jag fick beskedet att allt var klart med flytten.

– Men jag gillade Snider. Han hade ett stort hjärta för hockeyn.

Du hamnade i Nashville, fanns det fler intresserade lag i NHL?

– Ja, jag vet att San Jose och Anaheim nämndes. Men Flyers fick det bästa budet från Nashville och jag var med på den lösningen. De hade ju Paul Kariya i laget, som jag kände sedan tiden vi hade spelat tillsammans i Colorado säsongen 2003-04.

Hur var tiden tiden i Philadelphia?

– Jag trivdes bra i Philadelphia och Flyers spelade ju min stil av hockey, så det var kul fram till det att min fot började strula. Jag hade gärna stannat, men kände att jag inte kunde ta beslutet att skriva på ett flerårskontrakt utan skulle behöva fokusera på att få ordning på foten efter säsongen.

Foppa gjorde sin sista match i NHL i februari 2011, men avbröt sitt comebackförsök efter bara två matcher med Colorado Avalanche efter nya problem med fötterna.

Så hanterar Foppa pandemin

Sedan snart två år tillbaka bor han och sambon Nicole Nordin i Zug i Schweiz tillsammans med barnen Lennox, Lily och Diego.

De har tillbringat vintern där i självkarantän och så här svarar Foppa på frågan om det blir svensk eller schweizisk midsommar för familjen i år?

– Vi blir kvar här i Zug fram till slutet av månaden. Barnen slutar inte skolan här förrän den 26 juni, men sedan blir det semester i Sverige.

Hur har vintern varit i Schweiz under coronaviruset?

– Vi har klarat oss. Jag har testat mig och ingen har varit sjuk i familjen, men man vet ju aldrig. Våra barn har varit hemskolade i sju veckor, plus två veckors påsklov, så det har gett Nicole och mig chansen att umgås mycket med dem. Alla affärsresor har blivit inställda när sko- och andra mässor skjutits upp på grund av pandemin.

– Myndigheterna här i Schweiz har varit otroligt restriktiva och alla håller sig till reglerna. Man har inte tillåtit större folksamlingar än fem personer, så det har inte gått att umgås med andra.

Du gjorde ett Sverigebesök i våras?

– Ja, det är den enda resan jag gjort sedan i februari när jag var i USA. Vi spelade in nästa säsong av 'Vem kan slå Anja och Foppa' i Stockholm under tio dagar.

Hur annorlunda var det med tanke på situationen med covid-19?

– Vi spelade in utan publik och det hade både för- och nackdelar. För mig personligen var det lite lättare utan publik, då jag inte direkt tävlar för publiken. Jag får säga att det fungerade bra med inspelningen och de restriktioner man hade infört. Det var handsprit efter varje tävling och så vidare.

Du spelade också in ett avsnitt av ”Min Stora Dag” med tioårige Sigge, som behandlats för leukemi?

– Jag gillar programmet och kände att jag ville ställa upp när de frågade och jag hade några timmar över. Det var kul och givande att få tillbringa tid med Sigge och köra ett ispass med honom. Sjukvården tar hand om det medicinska, men sedan kan vi andra hjälpa till och glädja sjuka barn och andra som har det svårt. Jag har själv fått vara frisk och hålla på med det jag älskar, det är något jag försöker tänka på.

Du och Nicole har skoföretaget Inuikii stationerat i Schweiz, hur har ni drabbats av pandemin?

– Vi kommer att öka omsättningen 2020, trots allt som hänt, men vi hade budgeterat med lite högre ökning. Inställda mässor påverkar försäljningen, men vi ska inte klaga. Satsningen på USA-marknaden är på väg att ta fart. Så affärsmässigt har pandemin inte varit någon katastrof för oss, det är bara att kämpa på. Men det som hänt är tragiskt om man tittar i största allmänhet. Det är tråkigt att så många bolag gått åt skogen. Ibland vaknar jag upp och tänker, kan inte det här vara över snart. Det finns inget positivt med pandemin utan det är bara jättejobbigt.

Nu väntar semester, vad längtar du efter?

– Att få spela golf på Veckefjärden. Det har inte hunnit bli så mycket golf här i Schweiz, de öppnade banorna ganska nyligen. Men jag var uppe i bergen i Andermatt förra helgen och spelade en dag och det var fantastiskt fint. Det är bara en knapp timme med bil från där vi bor och jag spelade på en nybyggd golfbana, så det var skön avkoppling.

 

Varit inbladad i två av största trejderna

Foppa har varit inblandad i två av de största trejderna genom tiderna i NHL.

Den 30 juni 1992 gav Flyers upp Foppa, som då inte hade hunnit debutera i klubben, tillsammans med Steve Duchesne, Ron Hextall, Kerry Huffman, Mike Ricci, en 1:a runda i draften 1993 och 15 miljoner dollar kontant i utbyte mot Eric Lindros.

 

Den 15 februari 2007 trejdades Foppa från Flyers till Nashville i utbyte mot Ryan Parent, Scottie Upshall, en 1:a runda i draften 2007 samt en 3:e runda i draften samma år.

Sigge, 10, fick träffa sin stora idol Peter "Foppa" Forsberg genom min stora dag.