Två säsonger i rad har Robin Kovacs fått ta emot utmärkelsen "Guldgallret" som bäste junior i hockeyallsvenskan.
Kovacs tillhör Rögle BK, men var större delen av förra säsongen utlånad till AIK där han var en av lagets stora profiler. På totalt 51 matcher stod 19-åringen för 38 poäng (22+16).
Succé, med andra ord.
– Ja, jag åker över till New York Rangers träningscamp i juni och blir där i ett par veckor, berättar Robin Kovacs.
Förhoppningen är att spela till sig ett NHL-kontrakt.
– Mitt mål är självklart att få spela där borta. Det är det jag strävar efter. Helst redan till hösten.
Kovacs provade samma sak redan förra sommaren. Men nu, ett år äldre och med en toppsäsong bakom sig, hoppas 19-åringen på att lyckas ännu bättre.
– Allt kan ju hända, som han säger.
Robin Kovacs är inte bara en av landets mest spännande hockeytalanger. Han är också ett levande bevis på att personer med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) kan lyckas extremt bra inom idrotten.
Många framgångsrika idrottare har NPF
Till NPF räknas bland annat adhd, asperger, tourettes, autism och språkstörningar,
I dagarna har Svenska ishockeyförbundet tillsammans med Riksidrottsförbundet (RF) presenterat ett nytt projekt för att öka kunskapen runt NPF och idrott.
– Idrotten är en plats där en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan vara en styrka. Det benämns som en funktionsnedsättning - men kan också vara en nyckel till framgång, säger Aila Ibanez Mengüc, verksamhetsutvecklare på RF.
Hon fortsätter:
– Många, många framgångsrika manliga idrottare har NPF. För vi pratar samtidigt om en slags superkraft i form av till exempel reaktionssnabbhet, energiöverskott, och kreativitet.
Varför bara manliga?
– Det är väldigt få kvinnor som är öppna med sin diagnos.
Robin Kovacs var 14 år när han diagnosticerades med såväl adhd som dyslexi. Vilket blev en förklaring till hur hans uppväxt varit.
– Jag var ju i gång hela tiden som liten. Jag gjorde kanske en del grejer jag kanske inte skulle ha gjort. Det var jobbigt i skolan. Det var jobbigt på alla plan - men vi fick ju svar på varför.
"Jag är väldigt målinriktad"
Och på sidan av skolan hittade Robert Kovacs en värld där han insåg att hans adhd faktiskt var en positiv kraft.
Ishockeyns.
– Jag ser min adhd bara som en fördel. Det gör att jag orkar träna mer. Vill träna hela tiden. Och det präglar också mitt sätt att spela ishockey; hela tiden med mycket fart, säger Robin Kovacs.
Märks det på något annat sätt?
– Ja, det tycker jag. Jag är väldigt målinriktad. Så fort jag vill ha något, så fort jag strävar efter något, så ger jag alltid 100 procent för att nå dit snabbt.
Men samtidigt berättar Robin Kovacs om att omgivningen ofta ser på adhd-personer som något allt annat än positivt. Även inom ishockeyn.
– Mmm....det är många tränare jag haft genom åren som bara sett det faktum att jag har adhd som något negativt.
Vad tycker du om det?
– Att det är jättetragiskt.
Varför tror du att en del tränare kan ha reagerat på det sättet?
– Alltså, jag har ett starkt temperament. Kanske inte har så lätt att bli sur - men när jag väl blir det så blir jag verkligen sur. Men ju äldre man blir, ju mer lär man sig att kontrollera humöret.
Samtidigt menar Robin Kovas att det är just den inre, bubblande energin, som är en av hans stora styrkor som ishockeyspelare.
– Jag måste ligga precis på gränsen hela tiden för att prestera på topp. Så det gäller att hitta balansen, ligga på rätt nivå - för då är jag som bäst.
Kovacs tycker att RF och hockeyförbundets nya projekt är både viktigt och bra. Och skickar själv en uppmaning till unga tjejer och killar med adhd som vill idrotta.
– Se bara din adhd som en fördel. Vi med adhd orkar träna mer. Vi är mer målinriktade. Så bara gå och träna i stället för att göra av med energin på något annat