Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.
Han är 19 år ung, har gjort succé med AIK i hockeyallsvenskan, och är draftad av New York Rangers.
Det är många som redan känner till hockeyspelaren Robin Kovacs.
Färre vet att han lider av såväl adhd som dyslexi.
– Många ser adhd som något negativt. Jag känner precis tvärtom. Jag är glad att jag har adhd - annars hade jag aldrig varit där jag är i dag, säger Kovacs.
Svenska ishockeyförbundet och Riksidrottsförbundet startar nu ett gemensamt arbete för att uppmärksamma idrottare med NPF - eller mer exakt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
NPF är ett samlingsnamn för bland annat adhd, Tourettes syndrom, Aspergers syndrom, autism och språkstörningar.
Den 19-20 maj arrangeras ett NPF-forum på Kistamässan i Stockholm där RF och Ishockeyförbundet kommer att medverka.
– Dina styrkor med NPF är en tillgång för dig som person, inte minst inom idrotten. Men för att både du själv och dina idrottsledare ska kunna ta tillvara och utveckla det krävs kunskap om hur vi möter varandra på bästa sätt, säger Aila Ibanez Mengüc, RF i ett pressmeddelande.
Bland de positiva egenskaper som idrottare med NPF har räknas bland annat extrem fokusering, envishet, målmedvetenhet och kreativitet.
Svenska Ishockeyförbundet har i samarbete med Riksförbundet Attention nu tagit fram en speciell handbok om NPF till ledare, barn med NPF och deras föräldrar.
Sex andra idrottare med NPF
Frank Andersson, brottning
Meriter:Tre VM-guld. Fyra EM-guld. Ett OS-brons. Tilldelades Bragdguldet 1977.
Kommentar: Först 2010, som 54-åring, fick den förre brottarstjärnan till slut diagnosen att han har adhd. Efteråt har Andersson sagt att han önskar att han fått diagnosen tidigare "Ja, det hade nog hjälpt. Men när jag levde med sporten som skyddsvall var det ingen som märkte det, då gick energin ut i träning, sa Frank Andersson i en intervju med Svd 2011.
Per Fosshaug, bandy
Meriter: Fem VM-guld. Sex SM-guld.
Kommentar: Det tog 43 år innan svensk bandys "bad boy" blev diagnosticerad med adhd. I en intervju med SportExpressen sa Pelle Fosshaug att "Nånstans har jag ju förstått det. Man kan inte skylla allt jag ställt till med på det, men det finns ändå en...ja, förklaring till att det brann till ibland." Och lade sedan skämtsamt till "Det är okej att vara en idiot - om man har adhd."
Michael Jordan, basket
Meriter: Två OS-guld, sex NBA-titlar, fem gånger framröstad som NBA:s mest värdefulla spelare.
Kommentar: Historiens om planetens mest kände basketspelare är en berättelse om en pojke som hade koncentrationssvårigheter i skolan - men också ett hyperfokus på basketplanen. Diagnosen adhd var alltså ingen större överraskning - eller något negativt. "När någon påstår att något med mig är en svaghet, då vänder jag det till en styrka, har Jordan sagt.
Earvin "Magic" Johnson, basket
Meriter: Ett OS-guld. Fem NBA-titlar. Tre gånger utsedd till NBA:s mest värdefulla spelare.
Kommentar: Precis som Michael Jordan hade superstjärnan Magic Johnson en ganska tuff tid i skolåldern. Adhd i kombination med dyslexi gjorde att Johnson blev en hackkyckling i skolan: "De där blickarna, viskningarna, skratten...jag vill visa alla att jag kunde bättre än så" har Johnson berättat om den tiden. Och visst, Johnson visade till slut en hel idrottsvärld.
Michael Phelps, simning.
Meriter: 18 OS-guld, 27 VM-guld,
Kommentar: "Jag var alltid den där ungen som bara sprang omkring, jag kunde verkligen inte sitta still", säger Phelps när han beskriver sin barndom. Redan som nioåring fick Phelps sin adhd-diagnos - och hittade hjälp i simbassängen. "I vattnet kunde jag slappna av, kunde känna mig trygg - och fokusera målmedvetet på att bara bli så bra simmare som möjligt."
Linus Söderström, ishockey
Meriter: Två JVM, utsedd till turneringens bäste målvakt i JVM 2015.
Kommentar: Inför JVM i december berättade Sveriges målvakt Linus Söderström i TV4 att han som 7-åring fick diagnosen aspergers syndrom. Och hur viktigt det var att placeras i en specialskola som 10-åring: "Jag hade inte varit den personen eller ishockeyspelaren jag är i dag utan just de här särbegåvningarna - och hjälpen jag fick på den skolan."
Två säsonger i rad har Robin Kovacs fått ta emot utmärkelsen "Guldgallret" som bäste junior i hockeyallsvenskan.
Kovacs tillhör Rögle BK, men var större delen av förra säsongen utlånad till AIK där han var en av lagets stora profiler. På totalt 51 matcher stod 19-åringen för 38 poäng (22+16).
– Ja, jag åker över till New York Rangers träningscamp i juni och blir där i ett par veckor, berättar Robin Kovacs.
Förhoppningen är att spela till sig ett NHL-kontrakt.
– Mitt mål är självklart att få spela där borta. Det är det jag strävar efter. Helst redan till hösten.
Kovacs provade samma sak redan förra sommaren. Men nu, ett år äldre och med en toppsäsong bakom sig, hoppas 19-åringen på att lyckas ännu bättre.
– Allt kan ju hända, som han säger.
Robin Kovacs är inte bara en av landets mest spännande hockeytalanger. Han är också ett levande bevis på att personer med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) kan lyckas extremt bra inom idrotten.
Många framgångsrika idrottare har NPF
Till NPF räknas bland annat adhd, asperger, tourettes, autism och språkstörningar,
I dagarna har Svenska ishockeyförbundet tillsammans med Riksidrottsförbundet (RF) presenterat ett nytt projekt för att öka kunskapen runt NPF och idrott.
– Idrotten är en plats där en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan vara en styrka. Det benämns som en funktionsnedsättning - men kan också vara en nyckel till framgång, säger Aila Ibanez Mengüc, verksamhetsutvecklare på RF.
Hon fortsätter:
– Många, många framgångsrika manliga idrottare har NPF. För vi pratar samtidigt om en slags superkraft i form av till exempel reaktionssnabbhet, energiöverskott, och kreativitet.
Varför bara manliga?
– Det är väldigt få kvinnor som är öppna med sin diagnos.
Robin Kovacs var 14 år när han diagnosticerades med såväl adhd som dyslexi. Vilket blev en förklaring till hur hans uppväxt varit.
– Jag var ju i gång hela tiden som liten. Jag gjorde kanske en del grejer jag kanske inte skulle ha gjort. Det var jobbigt i skolan. Det var jobbigt på alla plan - men vi fick ju svar på varför.
"Jag är väldigt målinriktad"
Och på sidan av skolan hittade Robert Kovacs en värld där han insåg att hans adhd faktiskt var en positiv kraft.
Ishockeyns.
– Jag ser min adhd bara som en fördel. Det gör att jag orkar träna mer. Vill träna hela tiden. Och det präglar också mitt sätt att spela ishockey; hela tiden med mycket fart, säger Robin Kovacs.
Märks det på något annat sätt?
– Ja, det tycker jag. Jag är väldigt målinriktad. Så fort jag vill ha något, så fort jag strävar efter något, så ger jag alltid 100 procent för att nå dit snabbt.
Men samtidigt berättar Robin Kovacs om att omgivningen ofta ser på adhd-personer som något allt annat än positivt. Även inom ishockeyn.
– Mmm....det är många tränare jag haft genom åren som bara sett det faktum att jag har adhd som något negativt.
Vad tycker du om det?
– Att det är jättetragiskt.
Varför tror du att en del tränare kan ha reagerat på det sättet?
– Alltså, jag har ett starkt temperament. Kanske inte har så lätt att bli sur - men när jag väl blir det så blir jag verkligen sur. Men ju äldre man blir, ju mer lär man sig att kontrollera humöret.
Samtidigt menar Robin Kovas att det är just den inre, bubblande energin, som är en av hans stora styrkor som ishockeyspelare.
– Jag måste ligga precis på gränsen hela tiden för att prestera på topp. Så det gäller att hitta balansen, ligga på rätt nivå - för då är jag som bäst.
Kovacs tycker att RF och hockeyförbundets nya projekt är både viktigt och bra. Och skickar själv en uppmaning till unga tjejer och killar med adhd som vill idrotta.
– Se bara din adhd som en fördel. Vi med adhd orkar träna mer. Vi är mer målinriktade. Så bara gå och träna i stället för att göra av med energin på något annat
