Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Jag är klar – jag gillar inte hur hockeyn är nu”

Curre Lundmark berättar om ”Challe” och Foppas bråk innan OS.
Charles Berglund firar ett av sina många guld, här tillsammans med sonen Emil. Foto: BENKT EURENIUS / EURENIUS BENKT DN PRESSENS BILD
Charles Berglund fortsatte som tränare efter spelarkarriären - Timrå, Modo och Djurgården. Foto: JOEL MARKLUND / © BILDBYRÅN
Charles Berglund Foto: PETER HOLGERSSON / BILDBYRÅN

Charles Berglund har fått nog.

Han kommer aldrig mer jobba som ledare i en hockeyklubb.

– Jag är klar med det. Jag kanske är lite gammalmodig, men jag gillar inte hur hockeyn är nu, säger ”Challe” Berglund i en intervju med SportExpressen.

Charles Berglund har en svårslagen hockeykarriär bakom sig med bland annat fem SM-guld, VM-guld, OS-guld och ett vunnet mästerskap i Schweiz.

Berglund spelade 142 landskamper och drygt 600 matcher för sitt kära Djurgården och nummer 2 hänger i taket på Hovet i Stockholm.

Efter spelarkarriären var han tränare och sportchef, men sedan han lämnade Djurgården efter avancemanget till SHL 2014 har han inte haft något ledarjobb inom hockeyn - och så kommer det att förbli.

Han säger att han kanske är lite gammalmodig och förklarar:

– Den miljö jag själv spelade i finns inte längre. Jag gillar inte hur det har blivit i vare sig hockeyn eller i samhället i övrigt när det bara handlar om mig, mig, mig. Förr stod man upp för laget och klubben. Nu tänker spelarna på pengar och sig själva i första hand. Det är en ny tid och jag har full förståelse för det. Det är mitt fel att jag inte vill vänja mig vid det nya. Men jag kan bara inte acceptera den attityd som är i dag.

”Kanske sticker ut hakan här...”

Charles Berglund tycker också att attityden finns redan i unga år.

– Jag kanske sticker ut hakan här, men det känns som många föräldrar tänker på karriär för sina barn, som ska bli hockeyspelare, eller golfspelare eller vad det nu är och tjäna stora pengar. Det här går inte att förändra och då får man välja: vill jag vara med i det här, eller vill jag skita i det? Jag har valt att skita i det.

Foto: MARCUS ERICSSON/BILDBYRÅN / © BILDBYRÅN

Samtidigt hyllar han sin älskade sport.

– Jag tycker fortfarande att det är fantastiskt kul med ishockey och jag tittar på många matcher. Så jag får min dos av hockey mer än väl. Sedan följer jag förstås Djurgården lite extra, det är klubben i mitt hjärta, det går inte att komma ifrån.

Bataljerna med Foppa

Nu för tiden jobbar han för Kanal 75, som är ATG:s mediabolag och han gör bland annat ett hockeyprogram där.

– Det är kul att prata hockey i tv. Och jag är nöjd med hur jag har det.  

Charles Berglund tog sig via moderklubben Tumba, via Nacka till Djurgården, där han upplevde en storhetstid med sju SM-finaler.

Vad var det som gjorde Djurgården så bra då?

– Bra ledare och bra spelare, som verkligen drev på varandra. Gruppen byggde upp varandra och det var höga krav. De äldre spelarna formade de yngre och de yngre utmanade de äldre. Det var tävling hela tiden. Och vi kunde ta och ge kritik. Nu för tiden får man inte ens säga kritik, då kan någon bli kränkt, det heter feedback. I Djurgården på min tid klarade alla att ta kritik. 

Du hade några riktiga bataljer med Peter Forsberg och ni var rasande på varandra bara dagar innan ni skulle spela OS i Lillehammer tillsammans, hur var det?

– Han skulle kliva upp på mig vid ett uppspel, jag höll upp klubban, som man gjorde då och sen vevade vi på. Vi var lika förbannade båda två. Men det är hockey. Vi bodde ihop under OS och vi skrattade åt det efteråt. 

CHARLES BERGLUND

Född: 18 januari 1965 i Stockholm.

Familj: Gift med Tova (dotter till travkusken Stig H Johansson), paret har två barn Emil och Fanny.

Klubbar: IFK Tumba, Huddinge, Nacka, Djurgården, Kloten.

Meriter: fem SM-guld, VM-guld, OS-guld, mäster i Schweiz.

Största segern som spelare i Djurgården:

”Jättesvårt att säga, första guldet var jag skadad sista matchen. Andra guldet var väldigt roligt, då spelade jag i en kedja tillsammans med Mikael Johansson och Johan Garpenlöv. Sen var det förstås fint att avsluta karriären med att vinna guld i Karlstad.”

Värsta förlusten som spelare:
”Femte avgörande finalen mot Färjestad 1998 då Greger Artursson avgjorde i Globen. Det var inte roligt.”

Djurgården den här säsongen:

”Jag tror Djurgården har jättebra chans att vinna guld. Det är mitt tips. Jag gillar hur truppen ser ut.”

Favoritspelare i Djurgården:
”Det är lätt att säga Jacob Josefson. Jag är oerhört imponerad av honom. Särskilt hur han alltid kommer ut med pucken från sargdueller.”

”Då var jag less på hockeyn”

Charles Berglund fick också uppleva stora trender inom hockeyn, som när Djurgården tog upp 1-3-1 och förfinade den taktiken på ett sätt som påverkade NHL.

– Det som vi började med då i Djurgården tog New Jersey vidare i NHL och vann Stanley Cup med. Djurgården var sedan trendsättare med torpedhockeyn, säger ”Challe”.

Var det självklart för dig att bli tränare efter karriären?

– När jag slutade spela var jag less på hockeyn. Jag började en civil karriär och sålde annonser. Sen började jag lite med grabbens lag i Väsby och sen A-laget där och sen rullade det på...

Under tre år i Timrå hade han ett topplag som med lite flyt och tillfälligheter hade kunnat bli svenska mästare. 

– Vi hade jäkligt bra lag där. Det var roliga år. Men tiden i Modo fick vi inte det resultat vi ville och jag fick sparken av Markus Näslund efter en säsong. 

Foto: OLLE WANDE / EXPRESSEN OLLE WANDE

Fick dubbla roller i Djurgården

Sista åren i Djurgården var också tuff, då han återvände till en klubb som han firat så många triumfer med, men som nu plötsligt var i trubbel på riktigt.

– När Djurgården ringde var jag plikttrogen. Jag kunde inte säga nej. Jag tog över i kvalserien och sen vi åkte vi ur. Så många av spelarna hade aldrig varit i den situationen. Det var vita ansikten och vita knogar som höll i klubborna, säger han och fortsätter:

– Men så här i efterhand kan man säga att det var bra att Djurgården åkte ur. Det var bra för föreningen att tvingas börja om. Efter det var jag både tränare och sportchef och hade ett tag dubbla roller, vilket jag sedan fick förklara inte skulle funka. Det blev för mycket.   

Tränar hårt - körde Cykelvasan 

”Challe” Berglund som hade avslutat spelarkarriären med SM-guld fick nu avsluta ledarkarriären med att leda Djurgården tillbaka till SHL.

– Hans Särkijärvi kom in som tränare och gjorde ett fantastiskt jobb. Att han inte fick pris som årets tränare det året är obegripligt. Vi vann nio av sista tio matcherna i allsvenskan, vi vann derbyn mot AIK i kvalserien. Det var en makalös vändning på säsongen.  

Foto: ANDREAS L ERIKSSON / STELLA PICTURES ANDREAS L ERIKSSON

Numera tävlar Berglund i andra sammanhang.

– Just nu kör jag 16 weeks of hell, inte för att banta utan för att komma i form. Sen har jag kört Cykelvasan.  Det var ett jävla väder med regn och det var ett riktigt helvete, men det kommer jag göra igen - om det inta regnar. Jag gillar att cykla. 

SportExpressen listar 13 av Sveriges klassiska förbundskaptener i ishockey.