Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Krislarmet: Då kommer klubbarna att gå under

Foto: ERIK MÅRTENSSON / BILDBYRÅN

Kris? Om inget förändras – givetvis. 

En pandemi har tvingat hockeyklubbar ned på sina knän, men tro inte att de kommer ge upp. 

Föreningar kommer leva vidare, men hur?

SportExpressen har, efter samtal med flera allsvenska klubbledare, försökt kartlägga vägen igenom den värsta perioden i svensk hockeyhistoria. 

Winter is coming, lyder ju parollen för familjen Stark i succéserien Game of Thrones. 

Och nog är vintern annalkande även i år.

Skillnaden denna gång är bara att den är mörkare, tuffare och mer bister än någonsin förut. 

En ekonomisk kris väntar inte runt knuten, den är redan skrämmande påtaglig.

För idrotten och Hockeysverige.

SHL-klubbar har aviserat att de blickar mot ett säsongsslut som kan innebära förluster på 35-40 miljoner kronor och revisionsfirman Ernst & Young har prognostiserat att 10 av 14 klubbar kommer ha ett negativt eget kapital om säsongen spelas utan publik. 

Det är förödande, och krisens spår kommer synas i fler skikt än i Sveriges högstaliga:

– Jag är helt säker på att klubbar kommer gå under om inget drastiskt sker. Det är som i SHL: Det tar bara olika lång tid innan vi alla kört över stupet, säger Moras klubbdirektör Peter Hermodsson. 

Han har suttit på sin post i nästan ett decennium, varav de flesta år har spenderats i Hockeyallsvenskan. 

– Jag tror att vi i allsvenskan drabbas hårdast för vi har så pass små ekonomier. Varje hundratusen är enorma pengar för oss, fortsätter Hermodsson.

Ni är än mer känsliga för dessa rubbningar som sker i ekonomin?

– Det tror jag. Vi har inga marginaler för det egna kapitalet eller pengar på banken heller, som i SHL. Slag efter slag delas ut mot klubbarna just nu.

Hermodsson försöker hålla modet uppe, men konstaterar krasst:

– I förlängningen kommer det här inte gå, om inte publiken återvänder. 

Hur länge kan Mora IK leva?

– Gör vi ingenting och inte startar vårt åtgärdspaket, som vi hoppas ska inbringa cirka tre miljoner från sponsorer och medlemmar, då klarar vi oss till jul. Men vi har sparat mycket och har en plan för hur vi ska fortsätta skära ned. Vi kommer överleva den här säsongen. 

Men efter det?

– Vi vet inte vart det här tar vägen. När försvinner corona? Ligger restriktioner kvar? Det är omöjligt att svara på. Vi lever dag för dag.

***

Foto: TOMAS PETTERSSON

I SHL beräknas det centrala stödet vara värt drygt 40 miljoner kronor för säsongen 20/21. 

Hockeyallsvenska lagen får en knapp tiondel, 2,8 miljoner kronor netto, i tv-pengar och support från centrala samarbetspartners.

Då blir publikintäkter, tillsammans med reklam- och sponsorbidrag, avgörande för att klubbarna ska kunna bedriva sina verksamheter.

Vid regeringens pressträff under tisdagen meddelades ett höjt publiktak till 500 åskådare från 15 oktober. Ett steg i rätt riktning, men är det tillräckligt?

– Det är bättre än 50 och för vår del innebär det att vi kan ta in en tredjedel av vårt publiksnitt från i fjol. Det är positivt, men... det här kommer bara vända sig mot säsongskortsinnehavare och företagen, förklarar Johan Lindbom, Kristianstads klubbchef.

Så i slutändan kan ni inte räkna hem några nya intäkter med det senaste beskedet?

– Nej, precis. Vi vet av erfarenhet att samma publik som går på matcherna inte är lika stora konsumenter av kiosker och souvenirer som engångsbesökare, som tenderar att spendera mer pengar.

Kristianstad riskerar att förlora 40 procent av sin omsättning, som i fjol uppgick till 15 miljoner kronor. 

Johan Lindbom delar sin kollega Peter Hermodssons bild att Hockeyallsvenskan riskerar att sjunka djupare ned i avgrunden än vad SHL-lagen kan komma att göra.

– Vi vet allihopa hur tufft allsvenska klubbar har det. Många har haft problem med eget kapital och flera var inne i dispensår. Det är en bister verklighet i Hockeyallsvenskan, för det är en väldigt kostsam serie.

***

”Vi kan inte lägga oss ned och dö nu”

Flera allsvenska klubbar har kalkylerat med en 20-50 procentig minskning av omsättningen för säsongen 2020/2021 om läktarna förblir tomma eller om gränsen på 500 åskådare inte höjs. 

Kapas biljettintäkter och kringförsäljning vid matcharrangemang bort som intäktspost samt att stödet från lokala företagare minskar som en konsekvens av coronakrisen finns helt enkelt inte ekonomiska medel kvar för att hålla sig flytande. 

Västervik och Kristianstad kan leva till årsskiftet utan publik, sedan kan de tvingas kasta in handduken. 

Björklöven förlorar 17-18 miljoner kronor i endast biljettförsäljning vid spel inför tomma läktare. 

Mora ser framför sig ett scenario där klubben går miste om 19 miljoner kronor på intäktssidan.

Den rikaste allsvenska klubben, Modo, som stärkt sitt eget kapital till 10,7 miljoner kronor och har en omsättning på drygt 90 miljoner kommer givetvis också tvingas dra åt svångremmen.

– Tittar vi på rena intäkter handlar det om stora pengar som vi tappar. Spelar vi utan publik en hel säsong rör det sig om 25-30 miljoner i förlorade intäkter. I reella pengar är det mest i Hockeyallsvenskan, berättar Johan Widebro, Modos vd.

Grannklubben Timrå IK försöker – så gott det går – hålla huvudet högt.

– Vi kan inte lägga oss ned och dö nu, det hjälper inte ett skvatt. Vi måste vara positiva in i det sista, menar klubbdirektören Jonas Torines.

Vad är det sista då?

– Vi har jobbat utifrån fem scenarion och de slår olika hårt. Om vi inte får publik alls, eller om beläggningen landar på 75, 50, 25 procent, eller en mix av allt. Jag tror på det sista, att man nu börjar med lite publik och trappar upp. Det kommer alldeles oavsett slå väldigt hårt.

Enligt Torines står intäkter vid matcharrangemang för 25 procent av Timrås omsättning. Ett livsviktigt ben, som kan riskeras slås undan helt för resten av säsongen.

– Mot budget har vi inte använt alla pengar på personalsidan vilket vi är glada för i dag. I slutändan är elitidrottsklubbar inte som företag när man pratar om personalkostnader i jämförelse med omsättningen. Personalkostnaden ligger på 46-60 procent i alla klubbar och då kan vem som helst räkna ut var du måste skära i. 

Den öppningen har ni, att skära ned på spelar- och ledarlöner?

– Inte en öppning, utan det är ett sista scenario. 

***

En syn ingen vill se i Hockeysverige.Foto: Bildbyrån.

Extrema tider kräver extrema åtgärder, sägs det. 

Just det har klubbarna förstått. 

Samtliga klubbledare SportExpressen varit i kontakt med berättar att de sett över kostnadssidan sedan coronapandemins inträde i vår vardag. 

Avtal har omförhandlats, personal är permitterade och spelarbudgeterna har minskat jämfört med tidigare.

Det kommer hjälpa, men är det tillräckligt?

Johan Widebro betonar vikten av statens extrastöd till idrotten på 1,5 miljarder kronor och menar att allsvenska klubbar får stor effekt på permitteringar.

– Jämfört med SHL får vi större effekt, ja. Taket för ersättning ligger på 44 000 kronor, och det är nästan inga allsvenska spelare som har högre löner än så. Det hjälper givetvis.

Moras klubbdirektör Peter Hermodsson är enig med Widebro, men har svårt att borsta bort den oro som letat sig in i alla allsvenska hus. 

För dalaklubben kan en långsiktig konsekvens bli att lägga ned juniorverksamheten. 

– Att bedriva elit på juniorsidan går på drygt fyra miljoner kronor varje år för oss. Vi vill absolut inte röra juniorsidan, men det kan bli sådana effekter, att vi blir ett regionalt lag utan heltidsanställda tränare och utan hockeygymnasium. 

Det går före att kapa i A-lagets verksamhet?

– Ja, vi har redan kapat rejält där. Vi har en mindre organisation och lägre löner. Vi har sparat på hur vi reser. A-laget är loket för oss, de drar in pengarna för junior och ungdom. Tar vi bort A-laget, då har vi ingen verksamhet kvar. 

Vad ligger spelarbudgeten på i år?

– Runt 6,8 miljoner plus tränarstaben. Det är betydligt mindre än i fjol, det skiljer några miljoner. 

***

”Det måste man hedra i dessa tider”

Det finns ändå ljus i tunneln för de allsvenska föreningarna. SHL-klubbarna må ha mer intäkter, men deras kostnadskostym är också större. 

I Hockeyallsvenskan är föreningarna vana att effektivisera och spara: Personer sitter på dubbla stolar, staberna är mindre och i avsaknaden av centrala bidrag har vikten av att säkra inflöden av ekonomiska medel på andra håll blivit prioriterat. 

I dessa tider har en del klubbar, som Vita Hästen, också gjort lånen från Nordamerika till en överlevnadsstrategi på kort sikt då de endast behöver betala försäkringspremien för spelarna, som rapporterats ligga mellan 20 000 och 35 000 kronor. 

En annan abstrakt aspekt, som inte går att mäta, men som kommer vara vital framöver är också engagemanget runt klubbarna. 

Många allsvenska lag är institutioner på sina orter och har därför en viktig funktion i lokalsamhället.  

– Vi har väldigt lojala samarbetspartners och vi har sålt i princip lika mycket som i fjol. Och ännu mer säsongskort än tidigare. Jag har aldrig varit med om den positivet jag mötts av när vi varit ute och sålt Modo till sponsorer och personer. Alla vill vara med, berättar Johan Widebro.

Om ni har samma sponsor- och reklamstöd som förut då kan ni i princip räkna in 19 miljoner i intäkter?

– Det är vår bedömning, ja. Min bild är att andra lag har samma prognos. När jag pratar med andra allsvenska ledare säger de att det lokala näringslivet ställer upp för klubbarna. Det måste man hedra i dessa tider. 

***

Sport engagerar och idrott aktiverar, och vi är många som identifierar oss med våra favoritlag. 

Den insikten har nog alla klubbledare runtom i Sverige. 

De sliter därför dag ut och dag in för att dessa föreningar ska överleva. 

För att de ska föda nästa generation hockeyälskare. 

– Oron kommer nog inte försvinna på ett bra tag, men får vi stödet vi hoppas på från sponsorer och medlemmar samt att publiken sakta men säkert börja komma tillbaka, då... då kan vi fixa det här, avslutar Peter Hermodsson.