Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Är hockeysveriges bästa rekrytering

Foto: DANIEL ERIKSSON / BILDBYRÅN
Foto: USA TODAY NETWORK / KAMIL KRZACZYNSKI-USA TODAY SPOR SIPA USA
Foto: JAN DÜSING

Tolv lag i Sveriges två högsta serier anställde nya tränare inför säsongen.

Ingen klubb har prickat mer rätt än Mora IK.

I Johan Hedberg fann de inte bara Hockeysveriges bästa rekrytering, de hittade också tillbaka till sig själva.

Lyssna på Johan Hedbergs avsnitt i Expressens podcast Hockeypuls:

Mora IK har ju gjort sig känt för att våga, men vackla senaste åren.

Unga, oprövade tränarämnen har lyfts fram i den mest krävande positionen, men har de inte flutit har klubben sett på när de sakta, sakta sjunkit till botten. 

Mellan fräscha chansningar har trötta slentrianmässiga val löpt om varandra. Se bara på ruljansen och riktningsförändringarna senaste fem åren:

Jeremy Colliton testades – gjorde succé.

Mattias Karlin fick chansen – sparkades.

Mats Lusth var en nödlösning – som slutade i Hockeyallsvenskan.

Jeff Jakobs anställdes – och kastades till vargarna.

Tomek Valtonen blev en temporär krisvärvning – som skickades i väg.

Mora föll offer för Jeremy Collitons förbannelse. När ett unikum mot alla odds landade i en småortsklubb med begränsade resurser. Han blev frälsaren, men hans eviga skugga har stjälpt både Mora och de tränare som följt efter honom.

Ingen gjorde som Jeremy.

För ingen var ju Jeremy.

Men ändå trodde Mora att de kunde uppfinna hjulet igen. Att de genom att anställa tränare i samma åldersspann med liknande bakgrund och erfarenhet kunde finna Jeremy Colliton 2.0.

Eller åtminstone någon som påminde om kanadensaren som det skulle resas statyer av utanför arenan. Så populär - så overklig - var han.

Därför förlorade Mora sig själv i en labyrint utan utgång.

Dalaklubben såg ut att reduceras till Jeremy Collitons projekt. Deras framgång verkade endast kunna tillskrivas en enda man, med en enda vision.

Sedan gjorde Mora det oväntade. Igen.

Vid en tidpunkt då föreningen befann sig i samma djupa dal som innan Colliton fick frågan: En position på den nedre halvan av Hockeyallsvenskan efter ett ekonomiskt och sportsligt turbulent år.

Likheterna mellan 2014 och 2020 är många. Skillnaderna med. 

Då fick en för tidigt pensionerad hockeyspelare jobbet, denna gång en leksing utan erfarenhet av huvudtränarposten.

Chansningen är inte lika stor nu som då, för Hedbergs renommé och cv talar för sig självt, men ingen kunde förutspå att han skulle nå så här långt, på så här kort tid, med ett budgetlag utan lån från Nordamerika. 

Mora spelade ett högt spel när de välkomnade Hedberg med sin starka Leksandshistorik som både spelare och ledare, men Morasupportrarna är nog beredda att ställa sig på led (med coronasäkert avstånd givetvis) för att tacka klubbdirektören Peter Hermodsson för chanstagandet som visat sig vara en jackpott för föreningen. 

För Johan Hedberg är Hockeysveriges bästa rekrytering. 

I SHL har sex klubbar, lika många i allsvenskan, anställt nya tränare inför säsongen, men ingen värvning har fallit ut bättre än vad Moras gjort utifrån var klubbarna kommer ifrån, förutsättningarna som finns och förväntningarna som legat på dem sedan premiärerna i september och oktober.

Hedberg har inte bara lyft Mora till en tabellposition som få förutspådde, han har också implementerat ett spelsätt som påminner om det Mora byggde sin framtidstro på under Collitons dagar. Det går fort, det är rakt och det faller inom den ram för vad modern ishockey i dag innefattar.

Hedberg har fått laget att köpa sina idéer och enligt rapporter inifrån omklädningsrummet har han redan gjort ett oerhört gott intryck på spelarna. Ständig feedback, en öppen tränardörr och en tydlig kravbild är tre delar som associeras med Hedbergs första tid i Mora.

Han har också vädrat starka åsikter i uppmärksammade frågor och varit en frisk fläkt i ett annars rätt så grått tränarsverige. Lyssna bara på hans avsnitt i Expressens podcast Hockeypuls, så kommer du som läser detta förstå vad jag menar. 

Så måste Mora IK drivas i framtiden

Med denna lovande inledning kommer också en skarp påminnelse till alla med sitt supporterskap vid norra Siljan. Det är en tid då försiktighet ska premieras. Jämförelserna med Jeremy Colliton kan få höras, men inte för högt.

Johan Hedberg är Johan Hedberg. 

Låt honom vara sig själv utan att höra historierna om förr, då Colliton förvandlade Mora till ett av Sveriges mest hajpade lag. En röd, frustande lagmaskin som körde över allt och alla.

Mora är, och ska vara, en klubb där du får testa dina vingar. Spelare som tränare. Utveckling före resultat, skynda långsamt utan krav på SHL-uppflyttning och där få personer i ledningen, med hjärtat på rätt plats, hjälper klubben framåt. 

Den största faran för Mora IK nu är att sportchefer i större, tyngre klubbar ser på Johan Hedberg och tänker att han kan lyfta deras lag precis som han fått Mora att flyga den här hösten.

Det är då upp till Hedberg att ta ett beslut. Om han själv är villig att skynda långsamt och bygga Mora på sikt eller om han väljer att lyssna på lockropen.

För en sak är säker: Fortsätter han på den inslagna vägen kommer klubbar högre upp i seriehierarkin börja svärma runt honom.