Förkrossad efter avskedet: ”Arbetsrättligt övergrepp”

Anders Feltenmark kräver upprättelse efter att ha fått sparken från hockeyförbundet.
Foto: ELVIRA LAGERSTRÖM DYRSSEN
Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN

Anders Feltenmark bryter nu tystnaden efter att blivit uppsagd av förbundet för ett år sedan. 

Han kräver upprättelse från svenska ishockeyförbundet – efter att en oberoende utredning visat att förbundet agerat felaktigt.

Ett agerande som varit väldigt plågsam för Feltenmark. 

– Det var ett totalt arbetsrättligt övergrepp, säger han.  

Över 80 personer med hockeybakgrund har ställt sig bakom ett upprop som kräver svar från ishockeyförbundet efter att Anders Feltenmark, 59, tvingats lämna sitt arbete som kommunikationsassistent under våren 2020. 

Listan har växt från 35 till 80 personer under det senaste året.

– Jag är väldigt glad och tacksam över det stöd jag fått. Jag trodde inte, från början, att människor skulle reagera så starkt på denna orättvisa som begåtts. Det visar att folk blir arga när orättvisor uppstår, säger ”Feltis” om stödet. 

Feltenmark förkrossad efter avskedet

Sedan Feltenmark entledigades från förbundet har den oberoende utredaren Dennis Töllborg granskat fallet för att klargöra vad som egentligen skedde vid Feltenmarks sorti. 

Töllborg skriver bland annat: 

”Svenska Ishockeyförbundet har å sin sida behandlat en sedan 25 år lojal och uppskattad medarbetare på ett oanständigt sätt. Det förhållandet att dess generalsekreterare senare, felaktigt och utan att precisera, i svensk riksradio gått ut och påstått att medarbetaren gjort sig skyldig till ”grov illojalitet”, när denne agerat som facklig företrädare för en medlem som utsatts för sexuella trakasserier av sådan allvarlig art att åklagare beslutat väcka åtal, gör det hela så mycket värre.”

Feltenmark förklarar att han under utredning bidragit med information till Töllborg. 

Dennis Töllborg, som är professor i rättsvetenskap på Göteborgs universitet, kommer fram till att förbundet har agerat på ett felaktigt sätt. 

– Det talar ensidigt för min fördel, och det är naturligtvis skönt att få höra det, att en oberoende utredare konstaterar att jag blivit felaktigt behandlad. Det är däremot konstigt att varken fackförbundet eller arbetsgivaren har velat delta i utredningen. Då kan man fråga sig, varför? Jag har i alla fall redovisat min version och han har tagit del av den dokumentation som finns, säger Feltenmark.

Varför valde du, för ett år sedan, att skriva på överenskommelsen av anställningens upphörande om du kände att du behandlats orättvist?

– Överenskommelsen skrevs på mindre än två dygn efter att jag blivit av med jobbet. Då var jag i ett tillstånd av chock. Jag var inte vid mitt sinnes fulla bruk. Det var en oerhört kort betänketid, jag hann ringa ett samtal till facket och de tyckte att jag skulle skriva på. 

”Ett totalt arbetsrättligt övergrepp”

Feltenmark berättar att pressen på honom samt sättet han förlorade sitt jobb på ledde till en lång tid av psykisk ohälsa.

– Jag funderade på att ta livet av mig. Jag mådde så pass dåligt när arbetsgivaren begärde att jag skulle skriva på detta, säger han och fortsätter: 

– För det var ett totalt arbetsrättligt övergrepp. Det fanns ingen grund för att göra sig av med mig. Jag hade jobbat fackligt och företrätt de fackliga medlemmarna och kämpat för jämlika, rättvisa löner. Jag hade begärt att arbetsgivaren skulle följa kollektivavtalet. Det blev arbetsgivaren förbannad på. 

– Sedan hade vi ett fall med sexuella trakasserier som en facklig medlem råkade ut för det. Det slutade med att vi polisanmälde fallet, och det var inte heller populärt. Det var därför jag blev av med jobbet. 

Det arbetet kan man tycka att en arbetsgivare ska uppmuntra, därför uppstår en förvåning över att du beskrevs ha ”agerat grovt illojalt”. Finns det andra orsaker till din uppsägning – och varför påstådde den tidigare generalsekreteraren Tommy Boustedt detta?

– Det har jag funderat på. Jag vet faktiskt inte vad han menar med det. Jag kan inte se att jag skulle ha betett mig så illa på jobbet att det skulle bli benämnt på det sättet.

Det angavs från förbundet att du fick lämna på grund av arbetsbrist. Hur ser du på det?

– Det är en efterhandskonstruktion när fackförbundet och arbetsgivaralliansen förhandlat om det varsel om avsked som jag fick från arbetsgivarhåll. Det fanns ingen beskrivning av arbetsbrist när jag först varslades, utan man hänvisade till ett mejl som jag skickat till de anställda, där jag berättat vad som hänt i fallet med sexuella trakasserier.

Så svarar förbundet på anklagelserna

Mats Larsson, styrelseledamot och ordförande i Svenska Ishockeyförbundets juridiska kommitté, menar utredningen till trots att förbundet har agerat korrekt. 

– Det här ärendet har hanterats på det sätt som dessa ärenden ska hanteras med varsel som ledde fram till en facklig förhandling med Unionen. Där kom man fram till det avtal som skrevs under.

Om ni nu agerat korrekt, som du påstår, hur ser ni på den oberoende utredningen som skriver att förbundet behandlat en tidigare anställd på ett oanständigt sätt?

– Jag vill inte kommentera hur han (Töllborg) uttryckt sig, men man kan konstatera att dessa ärenden aldrig är roliga för någon. Men de måste hanteras enligt de regler som gäller, vilket har gjorts.

Vad är det för regler du syftar till?

– Hur man arbetsrättsligt ska hantera denna typ av frågor när de uppstår. Med varsel och underrättelse till facket, vilket ledde till en facklig förhandling med hans fackförening, Unionen.

Vad är anledningen till att Feltenmark entledigades?

– Töllborg har i viss mån återgivit detta, även om han inte har pratat med SIF eller Unionen. Förklaringen finns där, det har funnits händelser som lett som lett fram till detta. I den fackliga förhandlingen har det funnits en samsyn från arbetsgivar- och arbetstagarhåll i hur detta ska lösas.

Feltenmark beskrivs ha agerat ”grovt illojalt” av er tidigare generalsekreterare. Måste inte en sådan allvarlig anklagelse backas upp med bakgrundsinformation?

– Jag vet vilken kommentar du syftar på, men jag har inga kommentarer till det.

Hur ser förbundet på att Feltenmark bryter tystnaden för att delge sin version?

– Det fanns en sekretessklausul som finns sedvanligt i dessa avtal, som han ville befrias ifrån. Det gjorde vi. Han ville då anlita Töllborg vilket förbundet sa okej till. Det står honom fritt att berätta, sedan kan man fråga sig vem det egentligen gagnar.

Varför har inte förbundet varit en del av Töllborgs utredning?

– Frågan har redan varit hanterad. Fackliga förhandlingar sker dagligen och när man kommer fram till ett avtal, så finns ingen anledning att göra ytterligare utredningar. Man har kommit fram till ett avslut, och det gäller. Det är fritt fram för Töllborg att titta på detta, men varken förbundet eller Unionen tycker att det funnits anledning att medverka.

Feltenmark beskriver att han upplevt ett mardrömsår och att han haft tankar på att ta sitt eget liv. Hur ser förbundet på att en tidigare anställd, med två decennium hos er, uttrycker det?

– Jag har inte sett det, men har han sagt det är det fruktansvärt. Dessa ärenden är aldrig roliga att hantera. Det finns en legal och personlig sida i detta, och det är oerhört tråkigt om han känt så.

Har förbundet funnits där som stöd i någon form?

– Jag vet att Feltenmark erbjöds stöd som arbetsgivaren kan hjälpa med, men det tackade inte Feltenmark ja till, vad jag förstått. Dessa ärenden drabbar människor och den personliga sidan är mycket tråkigt. 

Tommy Boustedt, som var den som sa att Feltenmark agerat illojalt, hänvisar i ett sms alla frågor till Anders Larsson eller sin efterträdare Johan Stark. 

”Jag har slutat på SIF och har inget med deras verksamhet att göra längre”, skriver han. 

När SportExpressen skriver att detta rör något som hände under hans tid på förbundet återkommer Boustedt inte. 

Feltenmark går på A-kassa

Anders Feltenmark, som arbetade för förbundet i 24 år varav tre som fackklubbens ordförande, är numera arbetslös och har inga fortskridna jobbplaner. 

Han fick elva månaders vederlag när förbundet tog beslutet om uppsägning och Feltenmark skulle dessutom tvingas lämna den lägenheten förbundet tillhandahöll honom 28 mars 2021.  

– Jag går på A-kassa nu, säger han kort.

Har du funderat över vad du vill jobba med nu?

– Nej, jag har mått så dåligt att jag inte orkat med det. Jag tappade alla framtidsutsikter när jag blev av med jobbet på det sättet. Jag fyller 60 år nu och jag är lågutbildad, jag har svårt att se vilka möjligheter som finns för mig. Pandemin har medfört att tusentals andra blivit av med jobben, så konkurrensen är tuff.

Du skulle ha lämnat förbundets lägenhet 28 februari. Har du gjort det?

– Den oberoende utredaren har konstaterat att jag hade besittningsrätt till lägenheten eftersom att jag bott i lägenheten under 23 år, och haft besittningsrätt i 14 av dem. Arbetsgivaren har insett att de inte kan sparka ut mig. De har överlåtit lägenheten.

Hur mår du i dag?

– Det har varit ett fruktansvärt år. Jag levde med jobbet, jag var gift med jobbet. Jag hade inga andra intressen. Det var jobbet som gällde. När du går från det till en total tomhet, sysslolöshet och passivitet blir allt jobbigt. Det var en bedrift att bara kunna gå ut och slänga soppåsen. 

Du nämnde att du funderade på att ta ditt liv när du tvingades lämna för ett år sedan. Är det tankar du lyckats bli av med i dag?

– De kommer inte lika ofta i alla fall. Där och då var det enda som cirkulerade i mitt huvud, men jag mår inte bra i dag. Jag mår psykiskt dåligt, det måste jag erkänna. 

Får du hjälp? Finns någon stödapparat i detta?

– Jag har varit i kontakt med trygghetsrådet, och de försöker stötta. Det är framför allt dem som hjälpt mig.

SportExpressen har sökt svenska ishockeyförbundet och ordförande Anders Larsson utan framgång.

HIT KAN DU VÄNDA DIG FÖR ATT FÅ HJÄLP

Ta alltid självmordstankar eller planer på allvar. Bevara lugnet, men vidta åtgärder.

Prata och våga lyssna. Uttryck din oro och ställ frågor. Ge konkreta exempel på varför du tror att det finns en självmordsrisk. 

Visa empati och döm aldrig. Men vidhåll att alla har ett eget ansvar för sina handlingar.

En självmordsnära person behöver träffa någon från psykiatrin på en gång.

Ring 112 eller åk till en akutmottagning. 

Om möjligt – lämna inte personen ensam. Självmord är ofta impulshandlingar. Självmordsnära människor är ofta ambivalenta in i det sista. Det går att påverka dem. Betona att det går att få hjälp och att saker och ting kommer att bli bättre.

Bris: 116 111, bris.se.

Bris vuxentelefon: 077-150 50 50.

Jourhavande präst: Nås via 112.

Mind: chatt på mind.se

Minds stödtelefon Självmordslinjen: 90101

Minds föräldratelefon: 020-85 20 00.

Röda Korset: redcross.se.

Jourhavande kompis: Chattjour finns på jourhavandekompis.se

SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd): spes.nu.

Telefonjouren: 020 -18 18 00.

Källa: mind.se och www.spesistockholm.se

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.