Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Emil, 14, vägrar ge upp – trots alla hån

- Domarjävel!

- Idiot!

- Jag hoppas att det här var din sista match!

Emil har hört allt.

Han är 14 år.

Ändå ger han inte upp drömmen att bli domare i högsta serien.

När allt fler hockeydomare väljer att lägga av på grund av hur ledare, spelare och åskådare beter sig - då är svensk hockey i akut behov av flera hjältar som Emil Enhörning.

Stockholms ishockeyförbund har problem med akut domarbrist till matcher får såväl ungdomar, juniorer som seniorer. Läget var kritiskt redan inför säsongen och har blivit värre under vintern genom ännu fler avhopp.

- I flera fall slutar folk att vara domare på grund av vad de tvingas utstå från spelare, ledare och från läktarhåll, säger kanslichefen Carina Oddsberg vid Stockholms ishockeyförbund, som är landet överlägset största distrikt, dubbelt så stort som det näst största (Småland).

Ansvarig för hockeydomarna i region öst, som innefattar Stockholm, Uppland, Sörmland och Gotland, är Björn Wettergren, före detta linjedomare SHL och svenska hockeyförbundets regelexpert.

- Vi har ändrat regelverket med ett regionalt tillägg med nolltolerans för olämpligt språkbruk. Förr kunde man kalla en domare för jävla fitta utan att bli avstängd. Så är det inte längre, säger Björn.

Carina Oddsberg har skickat ut en skrivelse till alla klubbar och ligger bakom en lista med värdegrunder som hängts upp i ishallar runtom i distriktet.

- I fjol hade vi 16 domare i division fyra, men hälften försvann över sommaren. När det gäller ungdomsdomare vet vi inte riktigt hur illa det är eftersom klubbarna har kontrollen över dem. Vi har 450-500 ungdomsdomare. Men vi vet att där har vi de största avhoppen. Och tyvärr är det många som hoppar av på grund av för mycket skitsnack, säger Björn.

"En fristad för grobianbeteende"

Resultatet är inställda matcher och att de som är aktiva får döma fler matcher än normalt.

Liknande läge är det även på andra håll i landet, även om problemen är mindre där eftersom antalet aktiva är så många färre.

Tord Månberg har varit domare i över 30 år på alla nivåer från division ett och nedåt och han lider med kollegorna som inte orkar längre, får nog och slutar.

- Jag blir galen på hur det är när ishallar kan kännas som en fristad för grobianbeteende. Hela vår verksamhet håller på att raseras för att vi inte får tag på domare. Vi har tvingats ställa in matcher för det inte funnits domare, säger han.

Tord är en av hockeyhjältarna som fått alldeles för lite beröm genom åren trots att han och alla andra domare är nödvändiga för att sporten ska kunna bedrivas överhuvudtaget.

Utan domarna har vi ingen hockey.

Därför borde vi alla vara mer rädda om dem.

Därför är det oerhört viktigt att just Stockholms ishockeyförbund går i täten för en bättre arbetsmiljö för domarna.

Emil: "Trodde inte att jag var riktigt klok"

Det skulle vara lätt att misströsta - om det inte vore för sådana som Emil Enhörning.

Han spelar hockey själv i MB och så började han döma matcher redan som tolvåring.

- När jag sa till mina kompisar att jag skulle bli domare så trodde de inte att jag var riktigt klok. Men jag tycker det är så kul. Som domare är du i fokus hela tiden, du måste alltid vara 100 procent. Det kan inte vara någon match där jag åker runt och tänker på vad jag ska äta för middag i kväll, jag måste vara fokuserad hela tiden.

Tråkigheterna har han hittills lyckats skaka av sig.

- Tyvärr är det rätt ofta som föräldrar på läktarna skriker i olika grad. Många ser att jag är ung och försöker utnyttja det. Sedan finns de snälla som stöttar och hjälper till i stället.

Emil har sett ett mönster i ungdomshockeyn som alla verksamma i den världen ska ta till sig.

- De lag som har tränare som skriker på domaren har också spelare som gör det. Inget lag med trevlig tränare har spelare som skriker på domare. Och lagen med trevliga tränare har ofta lugnare föräldrar på läktarna också. Det är när tränare och föräldrar hetsar spelare som det blir som värst.

"Spelare skrek och började gråta"

Vad är det värsta du varit med om?

- En match nyligen då ena laget tyckte att jag hade missat en jätteful tackling. Spelare skrek och började gråta. Tränaren skrek att han hoppades att det var min sista match och föräldrar försökte ta sig in i domarrummet efter matchen.

Som tur var fanns en domaransvarig på plats som kunde lugna ner situationen.

Mönstret går igen i SHL.

- Jobbiga ledare gör att hela laget blir jobbigt. Jag minns ett lag där spelarna alltid var trevliga när man kom dit, sedan bytte de tränare och han sa till dem att inte prata med domarna, så då slutade spelarna hälsa på oss. Och set här var i SHL, berättar Björn Wettergren, som efterlyser bättre respekt för domarna på högsta nivå.

När spelarna i SHL klagar på varenda utvisning som drabbar deras lag, då smittar det av sig hela vägen ner till knattelagen.

- Sedan är det naturligt att domare på högsta nivå recenseras. Missar man ett givet domslut, då ska man ha kritik. Men tolvåriga domare ska aldrig kritiseras. Men det förekommer tyvärr, fortsätter Björn.

Tolvåring hängdes ut på nätet

Han berättar om en tolvåring som dömde en match mellan jämnåriga och anklagades för att ha missat en offside som följdes av ett mål. Domaren hängdes ut på klubbens hemsida och den påstådda tabben lades ut på Youtube.

- På videon hörs att det blir ett jävla liv och det kastas in en kaffekopp på isen. Men sedan ser man också att det inte var offside. Tolvåringen som hängs ut på hemsidor och Youtube hade alltså inte gjort fel. Jag skrev till den föreningen att man skulle kunna ha recenserat backjobbet i den matchen, men man recenserar inte tolvåriga spelare, det är självklart för alla. Det borde vara lika självklart att inte recensera tolvåriga domare, säger Björn.

Carina Oddsberg, Björn Wettergren, Emil Enhörning och Tord Månberg säger alla att de flesta spelare, ledare och föräldrar är bra.

"Många skulle kunna bli bra domare"

Spelare och ledare nås också genom utbildningar. Det kan vara svårare med föräldrar.

- Spelare och ledare kan föreningen ta i hampan. Föräldrar är oftast inte medlemmar i föreningen. Föräldrar kan också tycka att de köpt en tjänst, de har skjutsat, betalat och ställt upp och då får de tycka som de vill, säger Carina.

Klubbarna längst ner i seriesystemet ska få hårdare krav på sig, kanske även krav att själva bidra med domare vilket skulle vara ett bra sätt att öka förståelsen för ett svårt jobb.

Spelare på alla nivåer borde också ägna sig mer åt självrannsakan.

Är du för dålig, inte hänger mer, blir sur och slår med klubban på en motståndare - då får du räkna med att bli utvisad.

Björn Wettergren vill också se fler spelare bli domare efter spelarkarriären.

Ju större stjärnor, desto bättre.

- Väldigt många av dem skulle kunna bli bra domare. Mikael Håkanson var på väg och jag tror han hade blivit elitdomare, men sedan fick han jobb som assisterande tränare i Djurgården, säger Björn.

Ett utmärkt sätt att höja statusen för domarna är om det kom in fler före detta spelare.

Föräldrar brölar på knattematcher

Frågan är om tillräckligt många är tuffa nog att våga bli domare efter karriären.

Jodå, så vill jag uttrycka det.

Ni som känner er träffade:

Ta det som en utmaning.

Det är sorgligt att höra Björn och Tord berätta om föräldrar som brölar: "OFFSIDE FÖR I HELVETE" på knattematcher, om divison fyra-spelare som skriker "jävla hemmadomare" klockan 21.30 en fredagkväll på en uterink i en förort inför fyra åskådare.

- Den som inte klarar trycket från fyra åskådare har slutat döma för länge sen, säger Björn.

- Även om de fyra åskådarna kan stå där och skrika "jävla idiothora", säger Tord, som ändå vill tro gott om sina argaste kritiker.

- Jag tror ingen är elak i grunden. Det handlar om okunskap och för att man vill vinna, vinna, vinna...

"Lägg ner bortförklaringarna"

En annan anledning till ilskan mot domare är också att man inte kan reglerna.

- Jag är ute som kontrollant på matcher ibland och då tror båda föräldragrupperna att jag tillhör andra sidan, så jag kan lyssna på dem. Ofta hör jag dem prata väldigt argt om domslut och jag inser, de kan inte reglerna. De är förbannade för att de inte förstår reglerna. Vi får väl ta på oss att vi inte lärt ut reglerna bättre, säger Björn och ler ett luttrat leende.

Carina Oddsberg håller också humöret uppe och tror på en positiv utveckling - trots allt.

- Många måste ut ur sin egen lilla värld och se på saker ur andras perspektiv. Domare är i skarpt läge hela tiden och det förväntas leverera direkt de börjar döma. De får inte vila som spelarna under matcherna. Vi måste få alla att förstå att domare, tränare och spelare alla är del av en sportslig utveckling och en resa tillsammans - där alla kan göra fel.

Tord Månberg understyrker också något viktigt.

- Sluta skyll ifrån dig på andra. Lägg ner bortförklaringar. Acceptera domslut, säger han.

Då passar det att avsluta med att döda en myt: det är inte bara arga farsor som står och skriker på läktarna,

- Nej, det är ingen större skillnad. Mammor kan skrika precis lika mycket, säger Emil.