Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Sanny Lindströms blogg

En stendöd marknad

I samband med att Ryssland startade sitt anfallskrig mot Ukraina trodde jag och många med mig att KHL var ett avslutat kapitel för importspelarna. Med andra ord skulle det finnas en uppsjö av spelare och för första gången någonsin så skulle det bli klubbarnas marknad.
Det har visat sig bli precis det motsatta något värvningarna de senaste dagarna vittnar om.
Klubbar jagar febrilt 
efter förstärkningar på en marknad som en sportchef jag pratat med uppger vara stendöd.

Luleå söker spets, Brynäs likaså, Rögle ska säkert ha in en back och en center, Skellefteå lär vilja få in rivig och tuff forward, Linköping söker efter en forward, Malmö jagar en back medan serieledande Växjö sitter lugnt men kommer säkert hugga om ”rätt” forward dyker upp.
Det är bara några av lagen som lär jaga spelare på en helt obefintlig marknad.
Att Färjestad värvar Eric Engstrand som inte platsar i Malmö, Örebro värvar Radek Muzik från Luleå och köper loss Richard Marenis för närmare miljonen som MoDo i hockeyallsvenskan ville bli av med säger egentligen det mesta.
Fans är frustrerade och arga över uteblivna värvningar men hur har vi egentligen hamnat här?

Jag pratade tidigare i veckan med en sportchef som vittnar om att marknaden är stendöd och att ”det inte finns ett skit av intresse att plocka in”.
Ett par agenter ger sina bilder till varför så få spelare har funnits tillgängliga mot vad många förutspådde.
Dels handlar det om att den schweiziska ligan gått från fyra- till sex importer per lag till den här säsongen. Det betyder att det tillkommit 28 nya jobb i den schweiziska ligan för spelare som annars skulle ha funnits tillgänglig på marknaden. Dessutom börjar klubbar också plocka in en sjunde import för att täcka upp om någon importspelare blir skadad.
I våras såg vi det som otänkbart att någon ens skulle komma på tanken att spela i KHL efter Rysslands anfallskrig på Ukraina. Verkligheten har dock blivit något annat. Utöver de sex svenska spelare så har bland annat 46 kanadensiska- och 13 amerikanska spelare valt spel i KHL. Av dessa 65 spelare så skulle säkert 25, 30 väckt SHL klubbarnas intresse.
En annan faktor som gjort att marknaden varit skral på spelare är att lönerna i AHL skjutit i höjden. Tidigare var SHL ett hetare alternativ än AHL dels för att lönerna var bättre här men också att det var ett första steg i Europa för att spela sig till ett än mer lukrativt kontrakt i KHL. När dollarna skjutit i höjden samtidigt som lönerna för toppspelarena i AHL gått upp rejält och nästan dubblerats till garanterade löner på 300-400 000 dollar per säsong har allt färre AHL spelare valt att blicka mot Europa än tidigare.
Allt det sammantaget har gjort att det knappt finns spelare tillgängliga och klubbarna måste istället tänka kreativt för att försöka få loss spelare där man hoppas att miljöombytet ska kunna göra skillnad. Om eller när en toppspelare dyker upp, förutsatt att det inte är från KHL, så kommer det vara en galen budgivning likt den hets som är i samband med deadline den femtonde februari.

Jag har svårt att se att något lag kommer kunna plocka in en spelare på nuvarande marknad som direkt kommer att kunna göra skillnad.
Med tanke på hur jämnt och tajt det är i tabellen så förstår jag varför klubbledare, likt mig och många andra, missbedömt marknaden och förmodligen ligger sömnlösa om nätterna.
Alla har insett at marknaden är stendöd och någon frälsare utifrån lär blir svår att hitta.

Tidigare Röglestjärnan Kodie Curran valde spel i KHL med Metallurg Magnitogorsk istället för spel i SHL där han ryktades vara aktuell för bland annat Färjestad, Örebro och HV71.  Foto: Petter Arvidson / BILDBYRÅN /

Tack för att ni tog er tid

Sanny