Sanny Lindströms blogg

Det handlar om personbästa

Det satt hårt inne och jag vet inte ens om Juniorkornna var värda den här segern.
Gränsen mellan överambition och brist på ödmjuk, premiärnerver och nonchalans är hårfin. Det var tydligt mot Schweiz.
En seger var det viktigaste och nu ligger vägen till semifinal öppen.

Den stora frågan just nu är inte huruvida Juniorkronorna kommer ta medalj eller ej. Jag är mer osäker vilken typ av turnering vi har framför oss. Det går inte att komma runt att det i mångt och mycket känns som en försäsongsturnering med tomma läktare och många spelare som, med påtryckningar från sina NHL-lag, valt att tacka nej.
Jag hade väl, aningen naivt, hoppats på att klubbarna där borta sett ett större värde i att deras spelare kunde vara med och att det skulle förbereda dem för säsongen på bästa sätt. Med tanke på att även några av de svenska klubbarna knappast varit direkt exalterade över årets turneringen var det kanske att hoppats på för mycket att NHL-klubbarna skulle vara det.
Samtidigt. Spelarna som är uttagna ser en möjlighet att kunna göra något väldigt bra där vägen till en semifinal ligger vidöppen.
I och med segern idag kommer Juniorkronorna hamna etta eller tvåa i sin grupp vilket betyder att man förmodligen slipper Kanada och Finland från den andra gruppen i en kvartsfinal.
Jag unnar verkligen den här årskullen (2002) en framgång efter att de rent sportsligt drabbats väldigt hårt av pandemin. U18 VM 2020 ställdes in och dessutom kaoset kring JVM i julas.
Nu är det förhoppningvis dags att för den här årskullen att få chansen att skriva in sig i historieböckerna.

Hur ska man värdera eller ens analysera en match den här tiden på året?
Dels var det premiär men också en tid på året då all typ av känsla och timeing saknas. Istället för att spela enkelt fanns det tydliga tendenser till överambitiösa spelare som ofta försökte åka själv för att skapa chanser, var omständig i spelet med puck vilket i sin tur gjorde att det blev långt mellan lagdelerna. Vid ställningen 3-2 till Sverige fortsatte man med egna soloprestationer där Simon Edvinsson tappade pucken på offensiv blå och Schweiz kunde vända spelet och skapa chanser att kvittera. Jag kategoriserar det som överambitiöst mer än brist på ödmjukhet även om gränsen där är hårfin.
Generellt är det enklare att vara destruktiv och slå ur underläge likt Schweiz kunde göra i synnerhet så här pass tidigt under säsongen.

Efter två raka förluster mot Finland och Kanada under träningsmatcherna var det väldigt viktigt för den här gruppen att få vinna och då spelar det nog mindre roll hur det såg ut. Jag avskyr jämförelser med hur andra lag förlorat premiärer för att sedan vinna turneringen eller att det är den sista matchen som spelar roll.
Den här matchen och segern var brutalt betydelsefull. Allt annat är bara trams.

Tomas Montén pratar på samma sätt som alla förbundskaptener gjort de senaste åren. Det handlar om personbästa något som Pär Mårts införde och förmodligen skrev ner i något dokument som alla på förbundet senare fått i sin hand när man varit nya på jobbet.
Personbästa alltså.
Det handlar i så fall om personbästa i att sätta en strikt och extremt tydlig defensiv. Ska Juniorkronorna ta medalj är det via sin defensiv man kommer att vinna matcher. Då måste man genast adressera vikten av att spela med marginaler för att inte tappa pucken, likt man gjorde idag, i kritiska situationer när hela laget är på väg framåt.

Jag gillade det jag såg av Oskar Magnusson och Daniel Torgesson som satte avtryck mer än vad spelare som tex Isak Rosén och Fabian Lysell gjorde. Via sitt enkla spel och hårda jobb var det dem som stack ut. Nu drog Sverige på sig alltför många utvisningar vilket givetvis hämmade de offensivt begåvade spelarna som fick en ryckig matchbild.
Den i särklass bästa spelaren var föga förvånande Jesper Wallstedt. Han är så oerhört bra att han på egen hand kan vinna matcher och i en så pass kort turning som JVM kan han vara skillnaden mellan en guldpeng och en fjärdeplats.

Till sist. När en domare dömer utvising för en tackling i SHL eller hockeyallsvenskan och i synnerhet matchstraff så påtalas det alltid att man inte får tacklas i svensk hockey och att det aldrig hade varit utvisning i NHL eller internationellt.
Det målas upp bilder att svenska spelare minsann aldrig kommer klara det fysiska spelet när det spelar tex VM eller JVM.
Matchstraffet på Thedor Niederbach var ett skämt. Pinsamt dåligt. I synnerhet när domarna hade möjlighet att granska tacklingen. Niederbach hade ingen hög fart, minmal kraft samtidigt som den schweiziska spelaren vände sig om. Jag har inte för avsikt att ta ära och heder av en domare men får man möjlighet att granska situationer med hjälp av rörliga bilder får man inte göra ett så dåligt beslut.
Nu blev det lyckligtvis inte avgörande även om det var ett fullkomligt uselt domslut.

Jesper Wallstedt släppte två puckar förbi sig men var likväl Juniorkronornas bästa spelare.  Photo: Joel Marklund / BILDBYRÅN

Tack för att ni tog er tid

Sanny