Sanny Lindströms blogg

Jag blir smått provocerad

Jag är inte förvånad över att Thomas Larkin frias för överfallet som avslutade Daniel Pailles karriär i matchen mellan Brynäs och Adlar Mannheim i Champions Hockey League 2017.
Även om alla som någon gång spelat hockey på en anständig nivå vet om att det var en medveten handling så måste det i en rättegång ställas utom rimligt tvivel. 
Det är omöjligt och då spelar det mindre roll om vi inom ”hockeyfamiljen” varit eniga.

Det Thomas Larkin gjorde på Daniel Paille var en fullt medveten handling och något av det fulaste vi sett på väldigt länge. Jag drar mig helst från att prata om ”vi och dem” som en beskrivning på oss som spelat hockey kontra de som aldrig gjort det.
Det är i regel en form av översitteri som inte gynnar hockeyn varken på kort eller lång sikt utan hockeyn är i allra högsta grad beroende av influenser utifrån för att spegla samhället vi lever i.
Men i det här fallet kan en domstol omöjligtvis sätta sig in i hur en hockeyspelare tänker eftersom de själva aldrig varit i liknande situationer, samtidigt som den här typen av händelser sällan når deras bord och därför finns det få andra fall att jämföra med.
Därför är jag inte förvånad att Thomas Larkin frias av två anledningar.
För det första så är domen som sagt fastslagen mestadels av folk som inte själva spelat hockey på elitnivå. För det andra går det då inte att ställa det utom rimligt tvivel att det var en olyckshändelse.
Men.
Alla som någon gång spelat hockey på någon form av junior- eller elitnivå vet att det Thomas Larkin gjorde var en medveten handling som skedde i ren frustration. Larkin äger helt ansvaret och hade kunnat undvika en kollision med Daniel Paille. Han valde dock att fullfölja en tackling på en försvarslös spelare vilket både han och alla andra vet var helt fel.
Men att en rättsinstans ska sätta det utom rimligt tvivel är svårt – till och med omöjligt.
Av den anledningen så är jag inte förvånad över att Thomas Larkin frias. Det tydliggörs också när tingsrätten sammanfattar händelsen:
”Sammanfattningsvis finner tingsrätten att Thomas Larkin inte kan åläggas skadeståndsansvar på grund av grov vårdslöshet. Han har inte agerat medvetet oaktsamt inför risken att skada. På dessa grunder samt med hänvisning till samtycke och läran om social adekvans kan Thomas Larkin inte heller åläggas skadeståndsansvar på grund av vårdslöshet av normalgraden. Daniel Paille har samtyckt att delta i ishockeyspel och därmed i princip ha godtagit att han kan komma att utsättas för skador som vållas av annan deltagare under spelets förlopp”.

Som gammal spelare och numera hockeyexpert sedan drygt åtta år så blir jag smått provocerad av formuleringen. Jag är enig med att man som hockeyspelare ger samtycke till en viss form av våld när du bestämmer dig för att spela hockey. Slag med klubban, crosscheckingar och tacklingar är exempel på en viss form av våld som man gett samtycke till och som också hanteras av hockeyns interna regelverk. Det finns dock aldrig någon som gett samtycke att utsättas för den här typen av våld när man spelar hockey. Aldrig. Jag menar. Vem i hela världen vill att sina barn ska spela hockey om det är det här som går att beskriva som samtycke?
Jag vidhåller fortfarande att det som Thomas Larkin gjorde var direkt vidrigt och till och med skamligt.
Att hockeyn i det här fallet var rörande överens om att överfallet var en medveten handling räckte inte hela vägen till en fällande dom.
Samtidigt har jag inget emot att den här händelsen gick hela vägen till en rättegång. Gränsdragningen mellan vad hockeyns egna regelverk ska hantera och vad som kan landa i en domstols knä kan säkert uppfattas som hårfin.
Jag vill nog ändå hävda det motsatta.
Det är, lyckligtvis, inte ofta vi ser den här typen av idiotiska, brutala och direkt medvetna handlingar på isen. Hockeyn har blivit en renare sport de senaste tio, 15 åren och därför ser vi inte den här typen av situationer längre. Det finns en större respekt för varandra men det är uppenbart att den inte ska tas för givet.
Det som Thomas Larkin gjorde hör inte hemma på en hockeyplan eller någon annanstans för den delen heller.

Tack för att ni tog er tid

Sanny