Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Sanny Lindströms blogg

Äntligen visade man lite klass

Hockey handlar mycket om kampvilja, hårt jobb och inställning. Oavsett nivå är det grundbultar till framgång.
Det är i den änden man måste börja och därefter går det att plocka fram verktygen i form av spetskvaliteter i det offensiva spelet.
Lika kritisk som jag varit efter de inledande matcherna lika positiv är jag idag.
Sverige visade att man har en stor potential men frågan är om det kanske redan är 
försent?

Man såg redan under inledningen av matchen att det fanns en helt annan inlevelse, vilja och inställning i det här laget efter den svaga starten på VM. Marcus Sörensen visade vägen med en aggressiv forecheck, bröderna Kempe backcheckade stenhårt, Magnus Nygren utnyttjade sitt fina skott. Kedjan med Pär Lindholm, Oscar Lindberg och Rickard Rakell rörde sig över större ytor och skapade tryck medan backarna spelade sig smart och enkelt ut ur egen zon.
Tre Kronor stängde ytor, var noggranna i sitt styrspel och jobbade hem centralt i backcheckingen och kvävde all form av kreativitet och fart hos de schweiziska spelarna.
Första perioden handlade i mångt och mycket om att försöka hitta någon form av självförtroende genom hårt jobb och enkelt spel. Det skapade en trygghet och också tillstymmelse till tro och från det gick det att byggare vidare och börja spela mer kreativt.

Under de första två matcherna har spelet hackat rejält och få spelare har nått upp i nivå.
Idag jobbade man tillsammans som ett kollektiv över hela banan. Man blir då automatiskt kompaktare som lag, är närmare varandra på isen och man täcker således upp för varandras eventuella misstag. Det gör att man som spelare kan spela mer aggressivt och det blir därför inte lika märkbart om en spelare går bort sig en aning. Det skapar i sin tur en trygghet där backarna vågar spela på lite instinkt.
Det var den enskilt största anledningen att Sverige fick stopp på den schweiziska farten som jag fruktade inför matchen.
Inför turneringen fanns en förväntan att Klas Dahlbeck och Victor Lööv skulle vara de tilltäcka backklipporna och två trygga och stabila backar. Deras samspel har inte alls fungerat och det har dessvärre skapat en otrygghet i hela laget. Det var därför ett lyckosamt drag när man under inledningen av matchen valde att flytta på Lööv till förmån för Magnus Nygren, som var en av Sveriges bästa spelare idag.
Nygrens spelskicklighet tillsammans med Dahlbecks rejäla spel skapade en större trygghet i hela försvarsspelet.
Nils Lundkvist var som vanligt väldigt bra och Henrik Tömmernes växer mer och mer och visar prov på den pondus som han annars har till vardags i sitt klubblag Geneve.

Två spetsspelare från NHL som det finns en förväntan på är Adrian Kempe och Marcus Sörensen. Klart att dem varit frustrerade efter deras spel i de två första matcherna. Idag var både drivande och stod för riktiga bra matcher i synnerhet sett till vilket jobb och hur uppoffrande de spelade matchen igenom.
Kempe visade en härlig attityd och med hans fart och överraskande aggressiva spel var han en av matchens bästa spelare. Stundtals fick jag en majestätisk känsla när han var på isen.
Sörensen kom också mer rätt i sitt spel och hamnade oftare på insidan även om han skulle behöva mer draghjälp från Isac Lundström och Victor Olofsson.

En spelare som gjorde omedelbar skilland i sin VM-debut var Skellefteås skarpskytt Jesper Frödén. Han kom in med en härlig energi och tillsammans med Andreas Wingerli och Max Friberg fick de lite fart och tryck i presspelet vilket gjorde det tufft för det schweiziska backarna i uppspelsfasen.
Frödéns två mål och en assist lär ha gett eko även på andra sidan Atlanten. Det är ingen hemlighet att att Frödén kommer att skriva ett NHL kontrakt i sommar och efter en sådan här insats lär hans förhandlingsläge knappast blivit sämre.

Sju mål mot noll mot ett Schweiz som imponerat under inledningen av turneringen är ett styrkebesked. Tre Kronor måste dock vinna mot Tjecken eller Ryssland utöver de förväntade segrarna mot Slovakien och Storbritannien.
Det kommer bli tufft och även om jag är mäkta imponerad över dagens prestation så är det fortsatt en snårig väg till slutspel.
Fortsätter man spela på den här nivån finns det, som jag var inne på inför turneringen, en potential som gör att en medalj i grunden ska vara en rimlig målsättning.

Till sist. Adam Reideborns räddning i inledningen av matchen var indirekt matchavgörande. Den var så enormt viktigt för ett lag med ett så stukat självförtroende. Ett underläge där hade kunnat bli förödande och vittnar ändå om hur små marginalerna är.
Reideborn har verkligen imponerat i de två matcherna han stått och det känns som om åren i KHL har lyft honom ytterligare någon nivå.

En imponerade insats av Tre Kronor som visade att de har en hög högsta nivå när man också underkastar sig det hårda jobbet.  Photo: Simon Hastegård / BILDBYRÅN

Tack för att ni tog er tid

Sanny