Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Insåg var nyckeln till framgång ligger

Jag såg en avsevärd skillnad i Brynäs spel och en väsentlig detalj som tidigare saknats. Spelare och ledare lär nu insett var nyckeln till framgång ligger.

Efter att ha kommenterat tre av Brynäs fem matcher den här säsongen skulle jag vilja påstå att jag lärt känna laget rätt väl.
Visst att premiären mot Frölunda imponerande men segern var mer en frukt av hög effektivitet och ett svagt Frölunda än en struktur från Brynäs sida.
Det som Brynäs presterade, sett över 60 minuter, mot Djurgården igår var det särklass bästa jag sett laget svara för i år.
Jag tror att segern gav gruppen ett uppvaknande och insikt vad som krävs, över tid, för att bli framgångsrika.

Efter en stark Silly Season från Brynäs sida med värvningar av etablerade stjärnspelare som Anton Rödin, Greg Scott och Jonathan Sigalet har fokus legat på att spela en mer underhållande hockey. Visst att det i teorin kan det låta bra men det hårda jobbet har hamnat i skymundan när kreativiteten och ”bjuda på det lilla extra” har prioriterats.
Det var något som Brynäs tränare och även spelarna själva ska ha adresserat efter utskåpningen mot Leksand förra veckan och döma av matchinledningen hade det också fått fäste.
Det var uppenbart att Brynäs ville sätta en annan prägel när man startade matchen med kedjan Jacob Blomqvist, Daniel Mannberg och Joachim Rohdin. När sedan den nykomponerade kedjan med Anton Rödin, Greg Scott och Nicklas Danielsson entrade isen var det men en helt annan frenesi än tidigare. En aningen överladdad Danielsson drog på sig en utvisning för ”Late hit” när han fullföljde en tackling långt efter att Marcus Högström spelat bort pucken.
Klart att det var en onödig tackling men det signalerade ändå att laget och Danielsson var beredda att jobba hårdare, spela fysiskt och gå på kropp mer än vad som tidigare varit fallet.
När Brynäs väl städat av Danielssons utvisning satte man fart med en rakare och mer intensiv hockey och framförallt började man i rätt ände. Det hårda jobbet prioriterades framför att bjuda på det där ”lilla extra” som kan låta så bra men också ligga som en börda på spelarnas axlar när segrarna uteblir.
De förändringar som Magnus Sundqvist gjorde inför matchen gav effekt och toppkedjan glänste där Danielsson, via en mer fysiskt närvaro, banade väg för Rödin och Scott medan Jaedon Descheneau gav kedjan med Adam Brodecki och Linus Ölund mer speed och frenesi. Här svarade Brodecki och framförallt Ölund svarade för sina bästa matcher för säsongen vilket ger en bredd och ytterligare en enhet som kan hota offensivt och även driva laget.

Trots en betryggande ledning med 3-0 blev stressen påtaglig i samband med att Djurgården (från ingenstans) gjorde två snabba mål i slutskedet av andra perioden. När stockholmarna dessutom kvitterade tidigt i den tredje perioden efter en passning av Olle Alsing som skulle fått självaste Wayne Gretzky grön av avund kändes det som om Brynäs var på god väg att inkassera sin fjärde raka förlust. Trots kvitteringen fortsatte Brynäs med sitt slit och fick utdelningen när firma Scott och Rödin spelade fram backen Erik Norin som sköt karriärens första SHL-mål. Norin hade uppenbart lyssnat noggrant under matchgenomgången när han sköt pucken högt på Niklas Svedberg på samma sätt som Brynäs praktiserat hela matchen.

Vad gäller Djurgården är starten på serien av högst varierad kvalitet. Faktum är att gårdagens match var den tredje svaga insatsen på rad. Det som förvånar mig mest är hur dåligt passningsspelet är från bakplan och att därför så sällan får fart i spelet. De gånger som Djurgården lyckas skapa anfall är det i regel efter att forwards drivit upp pucken själva med hög fart eller att man har dumpat pucken. Det måste Robert Ohlsson snabbt komma till rätta med och i grunden, skickliga backar som Marcus Högström och Linus Hultström måste steppa upp rejält.

Brynäs hittade igår något att bygga vidare på. Jag tror alla insåg vikten av det hårda jobbet och att det är den enda vägen till framgång. Att börja i den änden skapar förutsättningar för självförtroende och segrar och därifrån går det sedan att addera kreativitet. Det är enligt min mening Brynäs nyckel till eventuell framgång.
Jag tror knappast publiken gick hem besvikna efter segern igår för att dem saknade spelare som bjöd på ”det lilla extra”. Jag tror istället många gick hem med en stolthet över att deras lag jobbade hårt och uppoffrande för varandra.

Till sist: Såklart ett drömbesked för alla Brynäsare att få hem Victor Söderström som lär vara fylld av självförtroende efter ett starkt träningsläger i Arizona. Söderström kommer stärka upp lagets backsida och addera nödvändig spelskicklighet och offensiv spets något som backsidan idag saknar.
Nog borde Söderström peta bort Jonathan Sigalet från spel i numerärt överläge?
Jag gillar det Sigalet och det han bidrar med framförallt defensivt men i min bok ska han inte stå som ensam back i powerplay i en förstauppställning i SHL. Den rollen borde vara vikt för Söderström vilket kommer ge Brynäs ett mer fruktat vapen i spel fem mot fyra.

När lagets tilltänkta stjärnspelare även står för ett hårt och uppoffrande jobb burkar det i regel spilla över på resten av laget som tar efter.   Foto: Kenta Jönsson / BILDBYRÅN /

Tack för att ni tog er tid

Sanny