Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Fjolårets problem ett minne blott

Kraven på Växjö är stora och efter ett misslyckat fjolår han man prioriterat att stärka lagets offensiv som var ett sorgebarn i fjol. Det vimlar av potentiella poängkungar och jag är optimistiskt inför årets säsong när jag ser lagbygget.

Plats: 5- Växjö

Analys:
Växjö resa genom seriesystemen imponerar och man har snabbt etablerat sig som ett respekterat topplag och en maktfaktor i Sverige vilket gör att förväntningarna både internt och externt är höga. Därför var såklart fjolårets stundtals svaga och ojämna spel i grundserien en besvikelse precis som kvartsfinals förlusten mot Luleå var.
Det går att prata om baksmälla efter den dominanta säsong man hade året innan med spelare som Elias Pettersson, Robert Rosén och Andrew Calof för att nämna några. Med facit i hand var laget helt enkelt för svagt och Växjö bedömdes inför säsongen mer på gamla meriter och förväntningarna var orimliga i jämförelse med det lag man mönstrade.
Det som tidigt blev uppenbart var hur otroligt svårt Växjö hade att göra mål och också hur svårt man hade att skapa chanser i de riktigt heta ytorna framför mål. Det var endast bottenlagen Timrå, Mora, Brynäs och Linköping som hade mindre skott i skottsektorn än Växjö. Sett till skotteffektivitet var man det sämsta laget i SHL vilket säger en del om avsaknaden av spets man och också vart prio har legat under årets Silly Season.
Ser man på laget i år kontra för ett år sedan råder inga som helst tvivel om att det här är spetsigare och således borde ineffektiviteten från i fjol vara som bortblåst.
Spelare som Emil Pettersson och Richard Gynge borde kunna ligga med högt upp i poängligan medan Jakob Forsbacka Karlsson ska bli väldigt intressant att följa precis som det ska bli att se om Marcus Davidsson kan ta ytterligare kliv.
Kvar från i fjol finns Roman Horák och Brendan Shinnimin som är pålitliga offensiva spelare och med namnen nämnda ovan har man spelare som kan utgöra två mycket vassa offensiva formationer.
Det som jag ser som lagets svagaste lagdel är backsidan där man visserligen har stora förhoppningar på Tim Erixson och Mathew Bodie men samtidigt saknar jag djup och en riktigt toppback. Möjligtvis att Erixon kan vara den spelaren men samtidigt är hans status osäker efter några rätt struliga säsonger borta i farmarligan.

Målvakter:
Sett till fjolårssäsongen var det bara toppduon Luleå och Färjestad som släppte in färre mål än Växjös 120 och en stor anledningen till det var såklart Viktor Fasth och hans namne Andrén.
Fasth var det givna förstavalet och stod för en riktigt vass säsong och var tveklöst en av seriens bästa målvakter. Ett tag när ineffektiviteten var som värst hade det kunnat barkat helt åt skogen om inte Andrén och framförallt Fasth hållit sådan bra nivå.
Fjolårssäsongen blev lite av en missräkning för Viktor Andrén som var så vass när Växjö vann guld. Men att ta rollen som etta från Viktor Fasth är inte det lättaste men med tanke på att båda målvakterna har ett utgående kontrakt är det således en viktig säsong framförallt för Andrén.

Backar:
Jag är inte helt såld på backuppsättningen även om det såklart finns några bra namn och spelare med fina meriter. Daniel Rahimi är en stabil och bra back som bara genom sin blotta närvaro inger respekt. När Rahimi är på isen måste spelarna se upp och hans spel är numera slipat och välpolerat. Oliver Bohm är precis som Rahimi en stabil defensiv back som också utvecklat spelet med puck. Linus Högberg tyckte jag under inledningen av säsongen i fjol var en av de bättre backarna men mattades vartefter. Daniel Bernhardt plockades in från Djurgården under säsongen och här hoppas man kunna utveckla honom på samma sätt som man utvecklade tex Philip Holm. Jag såg inte att han tog de stegen i fjol men kanske kan göra det i år när han är med från start. Utveckling hoppas man även kunna få i Linus Nässén som känns som en klassisk Växjö-värvning.
Annars är de stora namnen man fått in Matt Bodie och Tim Erixon. Det krävs verkligen att duon är så bra som man hoppas och av det jag sett under försäsongen finns det vissa frågetecken kring Bodie men här krävs det såklart tid och tålamod. Erixon är jag väldigt spänd på och hans karriär är onekligen intressant. 2011 lämnade Erixon SHL som en etablerad toppback som fick avsluta säsongen med ett VM-silver i Slovakien men därefter har karriären inte riktigt blivit vad man trodde.
Under åtta säsonger på andra sidan pölen har Erixon spelat 93 NHL matcher men sedan 2015 har det varit uteslutande spel i farmarligan.
Det finns många frågetecken kring backsidan i år. Det tror jag de flesta är överens om och därför kommer man värva minst en eller två backar under säsongen.

Forwards:
Här finns det både spets och bredd efter en stark Silly Season där man i juli spurtade in den spets man saknade i fjol. Emil Pettersson håller jag väldigt högt och tror han kan vara en av seriens bästa spelare. Richard Gynge har en målgaranti på minst 20 mål medan Jacob Forsbacka Karlsson har sett bra ut under försäsongen och är en spelare som ska bli roligt att stifta bekantskap med. Nog var den värvningen oväntad då känslan var att han var på god väg att etablera sig i NHL med Boston. Nu var det saker utanför själva rinken som påverkade att han valde Växjö men en sak är säker och det är att JFK kommer hem motiverad för att ta sig tillbaka till NHL. Brendan Shinnimin är både en poängspelare och en retsticka av rang. Roman Horák var vass redan ifjol och är enormt nyttig och pålitlig över hela banan. Marcus Davidsson valde Växjö för en större roll och även om konkurrensen är tuff lär han ha en offensiv roll och förväntas göra poäng vilket jag tror han gör. Visserligen är Martin Lundberg inget nyförvärv men efter en skadefylld säsong i fjol är han nu tillbaka som en ny spelare och har sett vass ut under försäsongen. Fredrik Karlström som haft en undanskymd roll i Linköping under två säsonger har tagit mer intiativ med pucken under försäsongen än vad han gjorde på hela säsongen i fjol. Jag gillar skarpt det jag sett och höjer ett litet finger för ett stundande genombrott.
Pontus Holmberg och Filip Cederqvist är två unga spelare som också kommer ges möjlighet att utvecklas och göra avtryck. Holmberg gjorde det visserligen redan i fjol medan Cederqvist övertygade när han fick chansen framförallt i slutskedet av säsongen.
Forwardsuppställningen har en bra mix och många spelare som jag tror kan utvecklas bra och några absoluta toppspelare i hela serien.
Fjolårets problem med skott effektivteten lär vara ett minne blott.

Coach:

Foto: Ola Westerberg / BILDBYRÅN /

Sam Hallam går in på sin åttonde (!) säsong som huvudtränare för Växjö och har under den här tiden utvecklat och etablerat Växjö som ett respekterat topplag. Hallam själv har i grunden inte mycket att bevisa och nämns av många som seriens bästa tränare.
Växjö spelar ett spel som skiljer sig lite åt från många andra lag då man kan växla från att kontrollera pucken till att stänga ned matcher samt förmågan att diktera tempot i matcherna som få andra lag.
Vid sidan av Hallam finns som alltid Fredrik Hellgren som varit assisterande tränare i Växjö sedan 2007. Hellgren sköter backarna medan Tobias Thermell har mer ansvar för forwards.

Stjärnan: När säsongen summeras kommer fler än jag lyfta fram Emil Pettersson som en av de absolut bästa spelarna i serien.

Poängkung: Emil Pettersson 44 poäng

MVP: Vid en ålder av 37 håller jag fortfarande Viktor Fasth väldigt högt. Med en meritlista som få kan matcha och rutin i kubik sticker han ut inte bara i Växjö utan i hela serien.

Bästa nyförvärv:

Foto: Jonas Ljungdahl / BILDBYRÅN /

Richard Gynge är otroligt skicklig runt mål i offensiv zon och hans intåg i Växjö Kommer stärka spelet i powerplay och ge det ytterligare en dimension.
Gynge kommer med en garanti om 20 mål till ett Växjö som hade stora problem med sin offensiv i fjol.

Det behövs: Jag är införstådd med att offensivt begåvade backar, gärna högerskyttar, inte direkt växer på träd. Men helt klart är att man behöver förstärka backsidan och känner man Henrik Evertsson rätt brukar det ramla in minst ett par spelare under säsongen.

Doldisen: Lagkaptenen Erik Josefsson får sällan några större rubriker men herregud så viktig han är för Växjö. Alltid uppsatt som fjärdecenter, tar i stort sätt alla viktiga tekningar i egen zon och matchas mot motståndarna bästa spelare. Josefssons jobb gör att andra spelare får skina i tex offensiven.

Profilen: Brendan Shinnimin lämnar ingen oberörd. Absolut ingen. Omåttligt populär i Växjö men avskydd i resten av hockey-Sverige.

Publik: I Vida Arena är det ofta bra tryck och såklart har man blivit bortskämda med framgångar och långa slutspel. Det gör att man har lite svårt att locka publiken, framförallt under inledningen av säsongen. Inställningen är att Evertsson ändå värvar in spets under säsongen och det spelar ingen roll hur det går i början av serien. Kanske var fjolårets säsongen ett uppvaknade i den aspekten.
Klacken är alltid på tårna och Coffe Mattisson med trumman gör aldrig en dålig match.

* * * * * * * * * * * * * *

1-
2-
3-
4- Djurgården
5- Växjö
6- Rögle
——————–
7- Malmö
8- HV71
9- Skellefteå
10- Brynäs
——————–
11- Örebro
12- Linköping 
——————–
13- Leksand
14- Oskarshamn

* * * * * * * * * * * * * *

Tack för att ni tog er tid

Sanny