Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kan mycket väl gjort ett fynd

Leksand har gjort en stark Silly Season och värvat både smart och lagt pengar på spetskompetens och den så nödvändiga rutin som behövs för att etablera sig i SHL.
För första gången skönjer jag en en långsiktighet som jag tidigare saknat.

Plats: 13- Leksand

Analys: Leksand har åkt som en jojo mellan SHL och Hockeyallsvenskan utan att riktigt lyckats etablera sig i den högsta ligan under 2000-talet.
För första gången på väldigt länge ser jag en framtidstro och en vision som också innebär att man fått lära sig ett nytt ord vid Siljans strand nämligen tålamod.
Såklart är jag inte dummare än att jag förstår att man som supporter för Leksand fått stå ut med en del och aldrig känt ett lugn men som förening tror jag knappast tålamod är ett ord man haft en relation till.
Eftersom Leksand är en stor förening i en liten by är det många som haft åsikter och velat involvera sig och utan en tydlig styrning har man också tillåtit personer utanför få inflytande.
Det är såklart ohållbart och därför var det viktigt att man fick in Thomas Johansson som ny General Manager som inte har någon tidigare koppling till klubben. Det kommer såklart att gnällas även på Johansson men han är tillräckligt kunnig och envis för att inte låta sig styras i någon riktning.
Johansson har tidigare gjort den resa som Leksand har framför sig med Djurgården där han mångt och mycket var hjärnan bakom det spelsystem som stockholmarna fortfarande lutar sig mot. Det handlar i korta drag om att inte ligga på försvar och vänta ut misstag utan att man vågar äga puck och driva spelet samt att man har ett aggressivt försvarsspel direkt när man tappar pucken.
Jag tycker att Leksand satt ihop ett intressant lagbygge och att som nykomling lyckas värva så pass många och bra etablerade spelare är starkt. I den etableringsfas som Leksand befinner sig i är rutin liksom lugn enormt viktigt.
Men tyvärr. Hur tråkigt det än må vara att sätta de båda nykomlingarna på plats 13 och 14 ser jag här och nu inget lag, förutom Oskarshamn, som Leksand kan ha bakom sig efter 52 omgångar. Allt annat får ses som en ren och skär bonus. Men att Leksand över tid är på väg att etablera sig i SHL tvivlar jag inte en sekund på.

Målvakter:
Kvalhjälten Axel Brage är kvar och kommer få kampera ihop med Janne Juvonen som anslutit från kvalmotståndaren Mora. Jag håller Juvonen högt och tror han blir nyttig och vass i år. Under framförallt grundserien visade han per omgående vilken skicklig målvakt han var.
Brage är på förhand andravalet men kommer få matcher och då krävs det att han är redo och förberedd något jag inte upplevde han var senast han spelade i SHL med Örebro.

Backar:
Nyförvärvet Johan Fransson kommer få en stor och viktig roll. Istiden lär ligga norr om 25 minuter per match och med sin rutin, lugn och fina skridskoåkning kommer han bemästra förtroendet väl.
Jonas Ahnelöv ansluter efter ett år i Rögle och min känsla här är att det finns mer att få ut än vad Ahnelöv fick i fjol. Var det beror på låter jag vara osagt men rollen han är köpt för är som en toppback och en del av stommen.
Den rollen hade han inte, eller tog inte rättare sagt hos Rögle i fjol men jag tror Ahnelöv växer med förtroendet och kommer prestera och leverera bra minuter på isen. Orosmoln finns dock huruvida Ahnelöv spelar samtliga 52 matcher då han haft en tendens att vara skadad en del.
Rutin står också Daniel Gunnarsson och Mattias Karlsson som efter ett  år med Leksand i Hockeyallsvenskan tar klivet upp i SHL igen.
Gunnarsson har spelat 355 matcher i SHL med Luleå, Färjestad och Karlskrona medan Karlsson eller ”Kolan” som han kallas har spelat 422 matcher för Brynäs, Färjestad, Timrå, HV71 och Karlskrona. Dessvärre tvingas man klara sig utan Karlsson som opererade en axel i mitten av juni och förväntas vara borta mellan fyra till sex månader.
Filip Johansson draftades i första rundan av Minnesota förra sommaren och förväntningarna dels från honom själv men även Leksand och Minnesota var stora. Säsongen var knappast någon succé men ett tufft år  är knappast något som på sikt skadar utan kan till och med vara lärorikt. Det är trots allt en spelare som är född 2000 vi pratar om.
Att det finns talang i massor råder inga tvivel om.
Calle Själin är precis som Johansson en spännande back som ska bli intressant att följa. Fjolårets stördes av skador och begränsade Själin till 20 matcher i grundserien. Mattias Göransson har precis avslutat sin fyraåriga sejour i UMass-Lowell i den amerikanska collage ligan. Nu tror jag Göransson i första hand var tänkt som en allsvensk värvning men ska likväl bli spännande att stifta bekantskap med.

Forwards:

Sebastian Wännström har inte nåt i närheten av den potential han besitter under ett par års tid. Jag tror Leksand kan ha gjort ett fynd i Wännström som kan vara god för minst 15 mål  Foto: Pelle Börjesson / BILDBYRÅN /

Precis som på backsidan höll man några platser lediga tills dess att man visste vilken serien man skulle spela i. När det stod klart att man tog klivet upp var man tydlig med att de platserna som var kvar att fylla var vikta till spetskvalité. Det och lite därtill har man lyckats med då Patrik Zackrisson fyller de kriterierna med råge precis som Spencer Abbott som dock missar de första tio matcherna på grund av att han, av skattemässiga skäl, måste vara ute ur landet minst 183 dagar. I Abbott får man en spelare som gör poäng och kommer kunna ha en avgörande roll i många matcher och då framförallt i powerplay.
Marek Hrivík, som nyligen värvades från Vityaz Podolsk i KHL, hoppas man få in just spets och med tanke på vad han tidigare presterat, framförallt i AHL, är han tänkt att bidra offensivt i en av toppkedjorna.
Jag är spänd på och se vad Sebastian Wännström kan göra i en ny miljö om det också innebär en behövlig nytändning och ett förtroende som han inte hade i HV71. Ser man på den underliggande statistiken tyder mycket av siffrorna på att det finns mer att få ut av Wännströms offensiva produktivitet. I Leksand är han tilltänkt att vara en ledande offensiv spelare och såldes sättas i offensiva situationer.
Här kan Leksand mycket väl ha gjort ett fynd och det skulle inte förvåna mig om man lyckas få ut en 15-18 mål från Wännströms klubba.
Ur Wännströms synvinkel är det knappast negativt att Abbott ansluter först tio matcher in på säsongen.
Offensiv spets förväntas Mattias Ritola att bidra med och det råder ingen tvekan om att Ritola har verktygen att vara framgångsrik. Jag tror dock inte han kommer upp i den nivå han höll i Skellefteå när han gjorde 32 poäng på 33 matcher.
Oavsett om Leksand hade gått upp eller ej så hade vi fått se Oscar Lang i SHL. Den här killen är värd att hålla ett extra öga på. Otroligt sevärd och skicklig spelare som dominerade stort under inledningen av allsvenskan i fjol men mattades av en aning men samlade likväl ihop 33 poäng under grundserien vilket var tredje flest i laget.
Linus Persson är en smart center som kommer vara nyttig med sin rutin medan Tomas Valkve Olsen har gjort det bra under tre säsonger i Hockeyallsvenskan men jag är inte helt säker att han klarar att vara produktiv även i SHL. Jag sätter ett frågetecken för om hans fart i benen räcker till.

Coach:

Foto: Jesper Zerman / BILDBYRÅN /

Många hade nog räknat ut Roger Melin efter det att han 2017 fick sparken av Brynäs åtta matcher in i säsongen.
Thomas Johansson, som själv haft Melin som tränare, visste exakt vad han fick och det går inte att säga annat än att det blev succé. Melin bidrog med lugn och en portion glädje som det var uppenbart att laget saknade under stora delar av Leif Carlssons tid i klubben.
Nu får Melin sin gamla parhäst Gunnar Persson som assisterande tränare och duons viktigaste uppgift blir att se till att spelarna utvecklas och känner harmoni och glädje. I den etableringsfas som Leksand är i känns duon perfekta vilket de om inte annat visade med AIK när de var nykomlingar och gick till semifinal 2011.

Stjärnan: Det ska bli kul att se Johan Fransson i SHL efter sex år i den schweiziska ligan. Mina rapporter säger att han varit väldigt bra där nere under samtliga sex säsonger. Trots en ålder av 34 ser man inga tecken att han börjar tappa fart eller kvalité.

Poängkung: Eftersom Spencer Abbott missar inledningen vinner Patrik Zackrisson poängligan på 38 poäng.

MVP: I ett tippat bottenlag måste man ha en målvakt som kan stå på huvudet och ibland vinna matcher på egen hand. Det har jag sett Janne Juvonen göra tidigare.

Bästa nyförvärv: Jag tvivlar inte en sekund på att Johan Fransson är en av seriens bästa backar och framförallt en av årets bästa värvningar.

Det behövs: Jag vet att spelidén som Thomas Johansson vill sätta och implemnetara i Leksand handlar mycket om puckinnehav. Jag saknar ytterligare någon back som har snabba fötter och är duktigt på att spela sig ur egen zon. Den backuppsättningen man går in i säsongen med kan jag nästan ta gift på att man inte kommer avsluta med. Jag tycker mig redan under försäsongen skönja en viss form av brist på kompetens på backsidan och det är såklart ohållbart över tid även om man har ambition att utveckla befintliga backar.

Doldisen: Kapten Martin Karlssons (för visst skulle det konstigt att byta bort honom som kapten?) är enormt nyttig med sitt hårda och uppoffrande slit. Dessutom riktigt bra karaktär och en spelare som laget lyssnar till.

Profilen: När Spencer Abbott väl ansluter kommer han kunna vara en spelare som snittar bortåt en poäng per match. Så vass är han.

Publik: Det finns få supportrar i Sverige som gått igenom så mycket som Leksands gjort.
Likväl står de där år efter år med en enorm uppslutning både på hemma- och bortaplan. Imponerande.

* * * * * * * * * * * * * *

1-
2-
3-
4- Djurgården
5-
6- Rögle
——————–
7-
8- HV71
9-
10- Brynäs
——————–
11-
12- Linköping 
——————–
13- Leksand
14- Oskarshamn

* * * * * * * * * * * * * *

Tack för att ni tog er tid

Sanny