Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Sanny Lindströms blogg

Hur är det med självbilden?

Efter den snöpliga finalförlusten mot HV71 2017 har det mesta rent sportsligt gått utför. Brynäs är en anrik och fin förening som dock länge haft en rätt skev självbild och för mig som utomstående har jag fått uppfattningen att man saknat en smula ödmjukhet.
Nu pratar man i termer om fyra guld på tio år och det är uppenbart att de senaste säsongernas nedåtgående trend knappast gjort dem försynta.

Plats: 10- Brynäs

Analys:
Efter en misslyckad, nästintill bortkastad säsong i fjol har det tagits ett rejält omtag inför i år och den tilltänkta framgångsfaktorn stavas hemvändare. Både på ledar- och spelarsidan är det mer eller mindre idel kända namn som tidigare verkat och varit framgångsrika i föreningen.
Jag har länge tyckt att Brynäs haft en skev självbild och sett sig själva som ett topplag något man knappast varit. Faktum är att Brynäs endast tagit sig förbi kvartsfinal två gånger på 19 år (!).
Nu säger den karismatiske klubbdirektören Michael Campese att Brynäs vill bli mesta mästare i Sverige och målsättningen är därför att ta minst fyra guld på tio år.
En härlig ambition men kanske inte en ödmjuk sådan för en förening som bortsett från ett par år med Thomas ”Bulan” Berglund som coach saknat en tydlig identitet på isen.
Fyra guld på tio år är knappast troligt i dagens hockey när de bästa lagen årligen blir brandskattade på sina framstående spelare. Att 2019 bygga en dynasti ser jag som en direkt omöjlighet.
På pappret har Brynäs ett långt mycket bättre lag i år än i fjol och bör kunna matcha mer än en enhet som levererar offensivt.
Hemvändarna Greg Scott och Anton Rödin är vassa värvningar och där vet vad man får både på och vid sidan av isen. Kan duon finna kemi med Jaedon Descheneau, nyförvärv från Düsseldorf, förfogar man över en vass förstakedja.
Dessutom är Linus Ölund tillbaka efter en säsong i Pittsburghs organisation och om han får tid, förtroende och lite lugn att bygga upp ett starkt självförtroende bör han kunna göra det bra vilket han tidigare visat i SHL.
Brynäs eventuella framgångar hänger mycket på huruvida man får hem Jesper Boqvist och/eller Victor Söderström. Lek med tanken att båda återvänder ser jag mycket väl att man kan klättra upp till en sjunde eller åttondeplats.
Kärnfrågan jag känner kring Brynäs är hur man egentligen vill spela. Sportdirektören Andreas Dackell säger att man vill spela en underhållande hockey med större puckinnehav och spelare som vågar bjuda på det lilla extra och göra en en dragning.
Men har man en tränarkonstellation med Magnus Sundqvist i spetsen som kan hantera det?

Brynäs klubbdirektör Michael Campese har en enorm energi och är lättillgänglig via sociala medier och står upp och svarar på Brynäsfansens funderingar. Men fyra guld på tio år? Det ser jag som en omöjlighet.  Foto: Kenta Jönsson / BILDBYRÅN /

Målvakter:
Brynäs förfogar över två riktigt vassa målvakter även om Samuel Ersson ännu är oprövad på SHL nivå. Av det jag såg av Ersson i fjol under JVM och framförallt i Västerås tvivlar jag inte en sekund att han kan gå in och dominera matcher även i SHL. Ersson får dock tuff konkurrens i form av Joachim Eriksson som missade stora delar av säsongen i fjol till följd av en knäoperation. Väl tillbaka i spel tyckte jag Eriksson såg vass ut och frågan är om han varit bättre sedan hans år i Skellefteå.
Brynäs förfogar över ett av seriens bästa målvaktspar.

Backar:
I fjol var backsidan den starkaste lagdelen men faktum var att man fick ut förhållandevis lite sett till vad man investerat i den. I år känns backsidan jämnare och tanken eller rättare sagt förhoppningen lär vara att man kan sprida ut både poäng och istid på fler spelare.
Värvningen av Jonathan Sigalet är vass och här kommer Brynäs få enormt mycket nytta av Sigalet både på och utanför plan. Sigalet är en spelare som växer i tuffa och tighta matcher och som är enormt respekterat i ligan.
Positivt såklart att Lukas Kilström är tillbaka efter sina hjärnskakningsproblem. Samtidigt borde det finnas en oro kring vad som händer i samband med nästa smäll mot huvudet. Om eller hur det påverkar Kilström återstår att se.
Både Niclas Andersén och Niclas Lundgren jagar personlig revansch där framförallt Lundgrens debutsäsong i Brynäs inte motsvarade förväntningarna. Kan Lundgren komma upp i den nivå han höll i Linköping är han en bra och stabil SHL spelare som Brynäs kommer få stor nytta av. Andersén vill jag se mer av och framförallt saknade jag intiativförmågan i hans spel i fjol. Med tanke på vad jag tidigare sett från honom förväntar jag mig ett mer resolut spel i år.
Bakom finns intressanta spelare i form av Josef Ingman, Alexander Lindelöf och Eric Norin som alla presterat bra i Allsvenskan. Norin gjorde det bra i fjol innan en axelskada tvingade honom till till operation. Lindelöf måste jobba på snabbheten i sina fötter och hitta passningar kvickare från egen zon. Utvecklar han det kan han sätta press på backarna ovanför.
Helt klart är dock att backsidan känns svagare i år än i fjol även om fördelningen av istid kanske gör att flera växer och presterar bättre.
Återstår att se huruvida Victor Söderström kommer hem eller blir kvar i Arizona. Det hade varit kul, och jag tror även nyttigt för Victor, om han kom hem till Brynäs och fick en stor roll.

Forwards:

Anton Rödin och Greg Scott var en fruktad duo sist det begav sig.Foto: Simon Hastegård / Bildbyrån /

Det har skett en helrenovering mot fjolårets rätt uddlösa uppställning. Utöver kedjan med Jesper Boqvist, Joel Kellman och Niklas Danielsson hade man tre fjärdekedjor vilket man själv insåg och därför plockat in spets och mönsterbrytare.
Förutom superduon Greg Scott och Anton Rödin har man värvat in offensiva spelare som Jaedon Descheneau, Linus Ölund och Lukas Zetterberg. Den sistnämnda gjorde det riktigt bra i Västerås i fjol och för Zetterberg ska kunna bli framgångsrik även i SHL måste ha få chansen med en skicklig center som kan fördela pucken med bra avvägningar så han får utnyttja sitt fina skott. Sen krävs det såklart att Zetterberg själv är beredd att lägga ned ett extremt hårt och uppoffrande jobb något som funnits åsikter tidigare i hans karriär.
Forwardssidan ser intressant ut och om det visar sig att Jesper Boqvist inte tar plats i New Jersey och väljer att vända hem bör man kunna mönstra tre vassa kedjor.
En nyckelfaktor som jag ser det är centersidan och här finns det frågetecken. Att Greg Scott kommer vara förstecenter är givet men sedan återstår det och se om Tomi Sallinen kan studsa tillbaka efter ett tungt fjolår eller om det är Linus Ölund som tar rollen som andrecenter.
När jag ser och bedömer lag kollar jag ofta på centersidan som jag anser är en enormt viktig lagdel. Eftersom Brynäs har en målsättning och ser sig själva som toppsex är centersidan då tillräckligt vass om du jämför med andra lag?
Det är inte min känsla.
Jag brukar alltid säga att centrar i regel är de smartaste spelarena och att det är lättare att sätta en center som ytterforward än en ytterforward som center. Räknar man med Jacob Blomqvist har man fyra centrar samt Samuel Asklöv som inte riktigt är mogen uppgiften och allt ansvar rollen betyder. Jag ser dessutom att man får ut mer av en spelare som Jacob Blomqvist om han spelar på en kant och inte i mitten.

Coach:
Magnus Sundqvist gick från assisterande tränare till huvudtränare i samband med att Tommy Sjödin fick sparken i fjol utan att resultaten i grunden blev så mycket bättre. Självklart kan man skylla på att Sundqvist inte förfogade över ett manskap som var bättre. Jag känner en osäkerhet för vilken typ av hockey som Magnus vill spela och är trygg med, är det i så fall den hockey som Brynäs aviserat att man vill spela?
Till sin hjälp får han Brynäsikonen Ove Molin som vänder hem till Gävle efter tre år i Karlskrona och Mikael Holmqvist som tog steget upp från J20 i fjol när Sundqvist tog över.
Som en analys efter fjolårets debacle hoppas jag att man har satt en tydlig rollfördelning i coachteamet och vem som ska göra vad. Är det tex Ove Molin eller Magnus Sundqvist som ska coacha forwards?
Med kravställning om att vara ett topplag, där man ser sig själva som topp sex, finns det en överhängande risk att man utnyttjar livlinan och sparkar tränaren även i år.
Jag hoppas jag har fel men det skulle absolut inte förvåna mig.

Stjärnan: Frisk och hel råder det inga som helst tvivel om att Anton Rödin är lagets stjärna. Återstår och se om Rödin kommer upp i den nivå han hade när han lämnade Brynäs 2016.

Poängkung: Anton Rödin 46 poäng

MVP: Jag gillar verkligen vad Jonathan Sigalet står för. I en annars rätt spretig backuppsättning kommer Sigalet få en stor roll med massvis av istid. Dessutom tror jag det finns mer att hämta sett till offensiven än vad han fått ut de senaste åren.

Bästa nyförvärv: Jag tycker man gjort en väldigt bra Silly Season även om backsidan är svagare än i fjol. Vem av Jonathan Sigalet, Anton Rödin eller Greg Scott som är det bästa nyförvärvet är en smaksak och i grunden omöjligt att skilja dem åt. En sak är säker och det är att alla tre kommer få stora roller i år och några år framöver.

Det behövs: Är det så att Victor Söderström eller Jesper Boqvist inte återvänder måste man leta ersättare. Samtidigt ges istid till andra spelare under tiden fram tills att besluten är tagna av Arizona respektive New Jersey. Det ger tid till eftertanke och analys vad man kan tänkas behöva.
Spontant skulle jag leta en center oavsett vad för att stärka upp den lagdelen och om inte Sallinen klarar av rollen som andrecenter måste man se över om det är spets man ska ta in.

Doldisen: Även om det var en tuff säsong i fjol ska ingen skugga falla över Emil Forslund som svarade för en bra debutsäsong i SHL. Forslund är en av seriens snabbaste spelare och i en stundtals rätt begränsad roll lyckades han ändå göra nio mål.

Profilen: Det finns få som har ett sådant Brynäshjärta som Johan Alcén. Det finns också få i serien som lyckas reta motståndarna såsom Alcén gör.

Publik: Gavlerinken har varit en av de arenor med sämst tryck i SHL under flera års tid. Ja, ibland är det nästintill knäpptyst med massvis med tomma stolar.
Jag vet att publiken tidigare varit bortskämd med framgångar och att därför kan vara svårflirtade samtidigt som de flesta nog kan skriva under på att spelet inte alltid varit direkt underhållande de senaste åren.
Jag hoppas verkligen att publiken hittar till Gavlerinken nu mär man ändå lyckas sätta ihop ett mer namnkunnigt lag med tydligare koppling till stan.
Jag spelade mot Brynäs i semifinalen 2012 och det trycket som då var där inne var helt galet. Kan man skapa det igen månne?

* * * * * * * * * * * * * *

1-
2-
3-
4-
5-
6-
——————–
7-
8-
9-
10- Brynäs
——————–
11-
12-
——————–
13-
14- Oskarshamn

* * * * * * * * * * * * * *

Tack för att ni tog er tid

Sanny