Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hade inte skrämt någon i ett kval

Efter att formstarka Örebros tog sin sjunde seger på de åtta senaste matcherna ligger vägen till en slutspelsplats öppen efter att både Linköping och framförallt Brynäs återigen stått för bleka insatser.
Som laget spelar och är formerat just nu hade man inte skrämt något lag i ett kvalspel över sju matcher.

Nu ska det sägas att Färjestad på bortaplan är den kanske svåraste matchen och att då förvänta sig att Brynäs ska ta poäng var höga odds på.
Färjestad visade också omgående att man har en offensiv och kreativitet som Brynäs saknar.
Joakim Nygård (så sevärd han är) skapade chanser på egen hand, drog med sig utvisingar, tog initiativ och sysselsatte det ofta så passiva Brynäs försvaret. Han stod för kreativitet och självförtroende det som Brynäs är i total avsaknad av just nu.
Årets upplaga av Brynäs är så kolossalt felbyggt och i synnerhet när man saknar Joel Kellman som med Jesper Boqvist och Niklas Danielsson som över tid som enda enhet varit ett offensivt hot.
Nu sitter jag bara här frågande och undrar hur man egentligen vill spela?
Jag ser inga direkta mönster och jag undrar ens om Magnus Sundqvist kan skälla på grabbarna?
De är totalt i avsaknad av självförtroende och blir enormt passiva både i spel med- och utan puck.
Man kuggar aldrig i varandra, en spelare kliver upp i forechecking medan det tar för långt tid innan den andra och tredje spelaren ansluter. Det gör att man som back inte vågar kliva fram och av den anledningen upplevs spelet passivt och ibland naivt och någon tillstymmelse till forcering i den tredje perioden (tre skott på mål) lös med sin frånvaro.

Nu går det såklart att kasta skit hur mycket som helst efter ännu en förlust men den stora utmaningen är hur man tar sig vidare.
Nu handlar det om att bygga upp en vi mot dem-känsla.
Ingen utanför Brynäs omklädningsrum kommer tro på det här laget.
Frågan är om man ens gör det själva?
Till och börja med är min uppfattning att man måste spela mer kompakt över hela banan. Det kan skapa en trygghet och gör att man vågar ligga närmare sin motståndare i försvarszon och då kunna hjälpa varandra när en spelare går bort sig.
Dessutom måste man få tillbaka Joel Kellman och då ska man ha som krav att de övriga tre kedjorna inte ska förlora sin match i matchen.
Vidare måste man skapa och spela med någon form av känslor och det kommer man inte få hjälp med av någon annan. Man kan knappast räkna med att plötsligt få spela inför en engagerad och fullsatt arena mot Malmö på torsdag, en match som känns som vinna eller försvinna, i en säsong som precis som i fjol känns som bortkastad.
Nu måste man bli det där jobbiga, lite grisiga laget som tjafsar, bråkar och kaxar till sig lite. Bygg energi från det. Efter 47 matcher så kan man lätt konstatera att det här laget kommer inte spela ut någon.
Min känsla är dock att man ska vara nöjd att inte behöva vara inblandad i ett kvalspel.
Att Brynäs gick poängmässigt starkt direkt i samband med att Magnus Sundqvist tog över ska man vara tacksamma över idag.
Det hade annars kunnat sluta riktigt illa. Jag tror alla faktiskt inser det.

Johan Alcén är en spelare som kan skapa energi med sitt spel. När Alcén inte ens är arg, som idag, förstår man att Brynäs är ett lag med stora bekymmer.  Foto: Fredrik Karlsson / BILDBYRÅN /

Tack för att ni tog er tid

Sanny