Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Spännande trupp med några överraskningar

Vanligtvis inleds Juniorkronornas presskonferenser med att Tommy Boustedt visar upp fina siffror, placeringar och svensk hockey som en maktfaktor innan förbundskaptenen tar vid och presenterar en trupp redo för guld.
I år snackade varken Boustedt eller någon om guld. Det var bra.

Nu saknades Boustedt och när väl Tomas Montén äntrade scenen gjorde han det men självförtroende och humor när han visade upp sin silvermedalj som en pik till den avstängning som Internationella ishockeyförbundet delade ut till Juniorkronorna i fjol.
Jag fick en känsla att han gärna vill försöka dra med förväntningarna på årets lag.
För visst är det så.
Årets upplaga av Juniorkronorna är inte lika stark som tidigare år.
Det tror jag alla inser men samtidigt är det nog ett läge som passar den gode Montén ganska väl.
När han väl lyckats dra ned förväntningarna på oss i media och delar av de svenska fansen står han ändå där med en backsida i världsklass. Här kom också truppens stora överraskning i form av Almtunabacken Jacob Ragnarsson som haft en skadefylld säsong.
Redan nu har han fått ja tack från de tre AHL backarna Timothy Liljegren, Rasmus Sandin och Erik Brännström. Även utan Rasmus Dahlin är den här backuppsättningen löjligt stark.
Och det är från den man ska bygga laget.

Det som stack ut allra mest från Tomas Monténs uttagning var dels att Olle Lycksell lämnades hemma men framförallt att Malmös Marcus Sylvegård inte med.
Jag tycker det är anmärkningsvärt eftersom han varit bra i SHL och är en spelare som kan spela i många olika roller. Dels som en renodlad aggressiv spelare i en fjärdekedja som är jobbig att möta som eventuella ryssar och kanadensare kan reta sig på men också en spelare som kan göra mål.
Det säger dock en del om forwardsuppställnigen.
Det är jämnt mellan väldigt många spelare och mer tycke och smak om man väljer Oscar Bäck för Olle Lycksell eller Filip Sveningsson före Sylvegård.
Det tydliggör också truppens svaghet anser jag.
Nu får man förlita sig på ett kollektiv och att Isac Lundeström är den stjärna vi hoppas på.
Nu lär det vara papparsarbete som återstår innan han är klar men jag räknar in honom i truppen.
Man ska ha i åtanke att förväntningarna på honom lär vara höga och ser man till turneringen i fjol fanns där mer och önska. Jag tror vi ska vara försiktiga med att utmåla honom som någon frälsare vilket jag bland annat gjorde med Alexander Nylander i fjol vilket sett över hela turneringen inte var rättvist eller för den delen befogat.

Från truppen som presenterades idag ska tre namn bort innan JVM startar.
Det är minsann inget lätt beslut som väntar landslagsledningen.
Tills dess lär man fortsätta att trycka ned förväntningarna och de kan mer än gärna få hjälp av mig.
Allt utöver en kvartsfinal är en bonus.

Foto: Simon Hastegård / Bildbyrån /

Tack för att ni tog er tid

Sanny