Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Lätt att hitta en syndabock

Femte raka förlusten för fjolårets finallag Skellefteå och kanske dags att börja skrika om kris?
Knappast.
Det finns saker som måste förbättras men de senaste två matcherna är steg i rätt riktning och något att bygga vidare på.
Jag lider dock med en syndabock.

Skellefteå skulle ha vunnit den här underhållande matchen där man sett över 65 minuters spel skapar tillräckligt med chanser mot en storspelade Johan Mattsson i Frölundas mål.
Efter att de bägge lagen känt på varandra under den första perioden var det här precis en så rolig och härlig match som jag förväntade mig.
Det är nog så att man redan nu drömmer om den här matchserien i ett kommande slutspel.
Men…

Det är återigen uppenbart att Skellefteå fortfarande är alltför beroende av Joakim Lindström och Oscar Möller. Jag vet. Spelarna lär hata det ständiga tjatet.
Med all respekt för Linus Lindström som går som center mellan duon men det vore önskvärt att få in ytterligare en center framöver.
Just nu har Möller och Lindström ingen som drar fram dem när de själva inte riktigt får spelet att lossna och skapa chanser som ikväll.
Då behöver de nån med mer tyngd som kan låsa fast pucken i anfallsszon och skapa chanser och skottlägen för Möller på ett tydligare sätt.
Jag anser att centrallinjen är lite för klen vilket för mig in på den tilltänkta toppcentern Mathis Olimb.
Kedjan med Olimb, Juhamatti Aaltonen och Bud Holloway gjorde sin bästa prestation men måste likväl upp ytterligare nån nivå.
Aaltonen såg bättre ut och jag törs nog påstå att det var hans bästa match i Skellefteådressen.
Mathis Olimb blixtrar till ibland men nog känns det som om hans tid som en offensiv spetsspelare i SHL är förbi.
Hockeyn idag går snabbt och Olimbs sätt att vända hem och dra ned på tempot har haft svårt att få fäste i Skellefteå och en del av problemet bottnar sig i att han inte har samma förmåga att täcka pucken och vrida runt med motståndarna som han hade för några år sedan.
Man får kanske se Olimb som en 25-poängsspelare och inte förvänta sig bortåt 40 poäng längre.
Jag tror det vore en rimligare och mer sund förväntan och skulle kanske fungera som en lättnad för Olimb själv.
Jag skulle önska att Norrmanen fick någon bredvid sig med bättre fart istället för Bud Holloway som knappast har bettet eller självförtroendet (?) att driva upp tempot.
Jag hade gärna sett att Olimb och Aaltonen kanske fått Edwin Hedberg bredvid sig även om han inte heller fått spelet att lossna.
När jag ser Hedberg, en spelare jag gillar, så är min uppfattning att han funderar väldigt mycket just nu.
Sättet som Skellefteå tränar och spelar på lär skilja sig mot vad Hedberg är van vid och han handlar inte på instinkt och blir därför passiv vilket följaktligen hämmar hans fart i spelet.

Det är lätt att jaga syndabockar men idag behövde man inte leta speciellt länge och tro mig, jag vet hur det känns att iklä sig den rollen.
Jag har själv tagit några förbannat onödiga utvisningar under min karriär och fått stå framför laget och be om ursäkt. Jag vet hur man mår, hur dåligt man sover, hur mycket man ångrar sig och hur jobbigt det är att komma till rinken dagen efter.
Den känslan lär Johan Alm ha efter att han tappat huvudet och slashat Frölunda till en kvittering.
Ni som läser min blogg vet också att Göteborgarna inte är några man ska ge överdrivet mycket tid i powerplay.
Nu var det återigen firma Joel Lundqvist och Ryan Lasch som låg bakom kvitteringen. Den så skicklige amerikanen stod för tre nya poäng och har nu gjort åtta poäng de senaste tre matcherna.
Joel Lundqvist spelar för tillfället på en högre nivå i år än i fjol och beslutet att tacka nej till Tre Kronor i våras var bra och gav honom välbehövlig tid till återhämtning och uppbyggnad.
Som Lundqvist spelar nu är han vara given i Tre Kronor men jag hoppas för både Lundqvist och Frölundas skull att han avstår landslaget och helt fokuserar på Frölunda framöver.
Det är på tiden att ett nytt landslag formas av spelare från Europa och fler som får rutin från internationella matcher eftersom VM truppen ändå kommer bestå av 90% spelare från NHL.
I den kommande landslagstruppen vill jag se nya spelare som Filip Berglund, Emil Djuse, Lukas Bengtsson och Nick Sörensen.

Tack för att ni tog er tid

Sanny