Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Förstärkte situationen för att lura domaren

Malmö visade klass. Stängde ner och ströp Rögles offensiv som dock var riktigt bra i andra perioden efter en fullkomligt usel start på matchen.

Rögletränaren Cam Abbott pratade inför matchen om att han hade ”challenge my best players” ett snällt sätt att säga att han satt press på spelarna att kliva fram och börja leverera och tuffa till sig i spelet med och utan puck.
Jag vet inte om det var rost, nervositet eller ett kollektivt dåligt självförtroende men herregud så dåliga Rögle var under de inledande 15 minuterna.
Jag led med Rögle. En fullsatt arena med en härlig inramning och stora förväntningar.
Nu ska det tydliggöras direkt.
Malmö är ett riktigt bra och svårforcerat lag som inte släpper till speciellt många chanser och är sylvassa i sina spelvändningar.

En spelare som lär ha utmanats av coach Abbott var Christian Thomas och jag undrar hur många gånger till han kommer bli utmanad.
Matchinledningen var svag, kroppsspråket om möjligt än sämre och i det läget som Rögle satt sig i finns det inte utrymme för en spelare som sprider sådan uppenbar negativ energi.
Han plockades bort i powerplay redan i första perioden innan hans närvaro uteblev helt i den tredje. Förmodligen ”skadad” men knappast en förlust med tanke på hur hans match och inledning på säsongen varit.
Och någonstans där ligger problemet.
De äldre spelarna måste visa vägen, ta intiativ och se till att den negativa trenden bryts.
Det går inte att förlita sig på Leon Bristedt, Lucas Elvenes eller Nils Höglander även om de såklart ska bidra med energi.

Vad gäller Malmö är jag mäkta imponerad hur uppoffrande man spelar för varandra och ett lag utan stjärnor där alla har accepterat sina roller och är extremt jobbiga att möta trots att man tvingades avvara backarna Niklas Arell och Tobias Ekberg som klev av under matchens gång.
De resterande fem backarna fick slita hårt och var rejält pressade i andra perioden när Rögle hade sin bästa period i matchen men uppträdde felfritt.

En spelare som inte sällan hamnar i händelsernas centrum är Emil Sylvegård.
Först och främst.
Jag tycker han tagit stora steg i år och är inte enbart en fysisk spelare utan har mer spel i sig än vad han får erkännande för.
Möter man Sylvegård är det ens förbannade skyldighet att se upp och förvänta sig att bli tacklad på samma sätt som man bör se upp när Olle Liss har pucken (Olle var bra idag) och för hans farliga skott.
Det vet man som spelare.
I mitten av tredje perioden tacklade Sylvegård Röglebacken Ben Youds som vid en första anblick såg rejält skadad ut när han länge och väl låg kvar på isen tillsynes i stora smärtor.
Vid en närmare repris och eftertanke blir jag i grunden irriterad på situationen.
Ben Youds ser Sylvegård i ett tidigt skede men väljer efter att ha spelat bort pucken trots det att vända sidan/ryggen till.
Det är oansvarigt och respektlös av Youds och skulle kunna liknas vid att en back vänder klubban upp och ned när han möter Joakim Lindström i en man mot man situation.
Det förstår alla hur galet det skulle vara men faktum är att Youds, som ser Sylvegård, agerande är lika dumt.

Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN /

Lyckligtvis skadades inte Youds trots att han låg kvar länge och extra plus i kanten till domarna som höll sig kalla och delade ut en tvåminuters utvisning till Sylvegård.
Men va fan.
Låt oss inte hymla.
Ben Youds förstärkte situationen för att lura domaren att ta ett större straff. Svagt!

För Rögles del är det fortsatt tungt.
Men. Spelar man som i den andra perioden idag kommer man att börja plocka poäng.

Till sist.
Malmöbacken Jens Olsson blir bara bättre och bättre och vid 33 års ålder är han bättre än någonsin.

Tack för att ni tog er tid

Sanny