Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Sanny Lindströms blogg

Finns en svaghet jämfört med andra topplag

Det finns ett grundfundament i Skellefteå som är beundransvärt och framgångarna med sju finaler på åtta år är ett svårslaget facit.
Jag trodde inte på Skellefteå i fjol men tycker mig, på pappret, se ett intressantare lag än på länge förutsatt att man får ut potentialen från några spelare som har mycket att bevisa.
Det finns en position som gör mig osäker men jag är övertygad om att man själva insett detta och ser över 
marknaden.

Placering: 4

Analys:
Skellefteå har värvat med syfte att råda bot på fjolårets styrka som också var lagets stora problem. Det är tydligt att man velat bredda lagets offensiv och flera av spelarna går in i säsongen med en revanschlysta och Skellefteå blir en plattform att få en nystart i sina karriärer efter svagare fjolår. Förhoppningen är att årets trupp inte är lika beroende av en kedja som fjolårets upplaga var.
Jag gillar att man plockat in ytterligare en tränare i form av Tommy Samuelsson som tillsynes kan se sur och vrång ut till tider men är i grunden raka motsatsen. Styrkan ligger i att han är duktig taktiskt och på att hantera olika typer av personligheter. Samuelssons ledarskap och personlighet ligger nog till grund att man värvat några av de spelare man gjort.
Man kan inte annat än hysa en stor respekt och imponeras av Skellefteå som spelat sju finaler på åtta år.
Sanslöst.
Väl där har man ”bara” vunnit två guld.
Kan man nå ytterligare en final?
En sak är säker. Jag har en större tro på det här laget än det som gick till final i fjol.
Det säger en del.

Målvakter:
De senaste två åren har Joni Ortio varit en av seriens bästa målvakter och jag skulle nog sträcka mig så långt att han är den bästa målvakt Skellefteå haft i modern tid. Faktiskt.
Med andra ord, tufft och i grunden omöjlig att ersätta.
Samtidigt har målvaktstränaren Krister Holm gjort ett bra jobb med många målvakter genom åren och en han fått jobba med under två säsonger är Gustaf Lindvall som mycket väl kan komma att få sitt genombrott i år.
När Lindvall väl fått chansen har han inte gjort någon besviken och med tanke på att Ortio nu är borta lär de chanserna bli fler.
Mantas Armalis är tillbaka i svensk hockey efter ett par struliga år.
Var den senaste sejouren i Sverige, 2015-2016 med Djurgården, en engångsföreteelse eller håller han samma nivå trots två tuffa säsonger i ryggen?
På förhand känns han inte på något sätt som en given toppmålvakt.
Skellefteå förfogar över ett stabil målvaktspar utan en given etta.

Backar:
När jag pratar runt med hockeyvänner i Sverige som sett Skellefteå under försäsongen lyfter alla fram Petter Granberg och påtalar att han mycket väl kan vara seriens bästa back. En mer slimmad (fem kilo) lättare Granberg är rörligare på skridskorna och har överraskat i spelet med puck men med samma fysiska överlägsenhet.
Granberg bör kunna vara en av seriens bästa defensiva backar precis som Johan Alm borde vara förutsatt att han håller sig skadefri.
Emil Djuse är bra och växer för varje år. Enligt mina uppgifter fanns det redan i fjol NHL intresse kring honom.
Jonathan Pudas är offensivt skicklig och viktigt i powerplay medan Filip Berglund var Skellefteås bäste back i slutspelet i fjol. Här finns det mer att få ut vilket ska bli intressant att följa.
Fredrik Lindgren kan du väcka mitt i natten och du vet exakt vad du får ut.
Patrik Norén från Leksand har en bra uppsida och får slipas och formas i Skellefteås fina backfabrik.

Forwards:
Skellefteå var alltför beroende av sin förstakedja med Joakim Lindström, Oscar Möller och Pär Lindholm i fjol.
Kedjan var seriens i särklass bästa men få andra fick eller tog chansen där bakom vilket visade sig i slutändan när en tröttkörd kedja hade slut på kraft ett en lång säsong.
Nu har man värvat in spelare med förväntningar att bredda den spetsen och kanske, kanske särar man på radarparet Joakim Lindström och Oscar Möller. Det har inte slagit väl ut under försäsongen där framförallt Lindström sett ut att sakna Möller mer än tvärtom.
Tilltänkt spets har man värvat i form av Juhamatti Aaltonen och Mathis Olimb. Två humörspelare som kan dominera matcher men där framförallt Aaltonen kan försvinna helt och hållet med ett uppenbart dåligt kroppspråk.
Lägg även till Bud Holloway som var en skugga av sig själv i fjol och man förstår att det finns en utmaning men med en enorm uppsida.
Edwin Hedberg och Robin Alvarez har mycket att bevisa och här handlar det inte om att jag tvivlar på att kunskapen finns utan att få ut det mer regelbundet.
Jag vet inte exakt vad som hände med Alvarez i Malmö i fjol men snacka om missräkning och med det chans till revansch hos ett tilltänkt topplag. Jag fortsätter att hävda att Alvarez har de speltekniska färdigheterna att göra 20 mål men såklart sett till konkurrensen på forwardssidan och frågetecken för mentala styrkan finns det hinder.
Adam Pettersson har stått och stampat lite och hamnat i ett fack som en pålitlig spelare som går att placera överallt. Missförstå mig rätt. Pettersson har varit bra men det finns mycket mer att få ut.
Jonathan Berggren är en fin talang med tekniska färdigheter som ska bli kul att följa.
Jag ser en stor potential på forwardssidan och tycker man värvat smart även om såklart Juhamatti Aaltonen är en chansvärvning som jag ändå anser man har råd med.

Coach:
Lugne och smarte Tommy Samuelsson kommer in och stärker upp ledarsidan och i honom får man en tydlig huvudtränare.
Tommy är duktig på att hantera olika personligheter, få alla att bli sedda och framförallt är han taktiskt väldigt slipad.
Just taktiskt kompetens var framförallt något man saknade i fjol men lika viktigt som det taktiska är att Skellefteå får in ytterligare en röst och en person som är duktigt på att jobba med individuell feedback.

Stjärnan:

Foto: Ola Westerberg / BILDBYRÅN /

År efter år är han en av seriens bästa och mest respekterade. Det lär inte vara någon skillnad i år heller.
Joakim Lindström är en stjärna som SHL behöver.

Poängkung: Joakim Lindström 53 poäng

MVP:

Foto: Ola Westerberg / BILDBYRÅN /

I tighta och tuffa matcher behövs det en rejäl defensiv klippa som inger repsekt till motståndarna och mod till sitt eget lag.
Petter Granberg är en sådan spelare.

Bästa nyförvärv:
Betydelsen av ytterligare en ny tränarröst ska inte underskattas.
Tommy Samuelsson kommer till en lagmaskin som över tid varit framgångsrik och har nyfikenheten, ödmjukheten och respekten att förfina och förädla saker.

Det behövs:
Även om jag gillar forwardsidan och den potential den besitter går det inte att bortse från att Pär Lindholm lämnat ett stort hål efter sig på centersidan som jag anser vara lagets enda svaghet om man jämför med andra topplag.
En stark centersida är vid sidan av målvakterna den viktigaste lagdelen enligt mig.
Det är bara kolla på Skellefteås centrar och jämföra med andra lag med ambitioner att vara i toppen.
Jag tror man kollar marknaden fortlöpande för att eventuellt kunna hitta en toppcenter.

Doldisen:
Säsongen 2009-2010 gjorde Adam Pettersson debut i Skellefteås A-lag. Han har under åren sett sina jämnåriga vänner lämna för NHL medan han själv etablerat sig som en laglojal spelare som man kan sätta med vem som helst i vilken kedja som helst. Likväl har inte den riktigt utväxlingen kommit och här handlar nog mycket om att han själv behöver ta steg och ta för sig mer både på och utanför isen.
Med tanke på hur centersidan ser ut finns alla möjligheter i världen för Pettersson att få en större roll i år.

Profilen:
I den elfte timmen förlängde Jimmie Ericsson sitt kontrakt och det är jag väldet glad för.
Jimmie är en skön profil som säger vad han tycker och tänker.
Lagom grisig på isen och som motståndare väldigt lätt att fokusera och gnälla på. Vilket han själv lär älska.
Jag tycker också att Jimmie visade i fjol att han fortfarande håller.
Möjligtvis sista säsongen innan hans tröja nummer 21 hissas upp i taket i Skellefteå Kraft Arena

Publik:
Den publik i Sverige som tror att alla är emot just deras lag och tillika den mest enögda.
Yes. Så är det.
En fullsatt Skellefteå Kraft Arena är magisk och med ett av de bästa intron och medföljande sång.
Som ett led i den enorma framgång har man således blivit aningen bortskämda och även om intresset för hockeyn är enormt stort gapar läktarn ofta tomma framförallt under veckodagarna.
Men väl i slutspel är det ett jäkla bra drag.

* * * * * * * * * * * * * * * *

1-
2- Djurgården
3-
4- Skellefteå
5- HV71
6- Luleå
– – – – – – – – – – – – – – – 

7-
8- Rögle
9- Brynäs
10- Linköping
– – – – – – – – – – – – – – –

11- Örebro
12- Malmö
– – – – – – – – – – – – – – –

13- Mora
14- Timrå

* * * * * * * * * * * * * * * *

Tack för att ni tog er tid

Sanny