Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Andra året om möjligt än tuffare

Efter en pigg inledning överraskade Mora rätt många i fjol, i negativ bemärkelse, när man något överraskande sparkade tränaren Mattias Karlin som man noga scoutat och någonstans där försvann också Moras fart och intensitet i spelet.
Säsongen räddades upp med ett lyckat kval mot ärkerivalen Leksand.
Har man tagit ytterligare ett kliv när den så tuffa första säsongen är avklarad?
Jag är inte så säker.

Plats 13:

Analys:
Det sägs att det första året som nykomling är det tuffaste men jag undrar om inte det andra året är snäppet värre. Genombrottsspelare som David Kase och Jacob Nilsson har lämnat ett stort tomrum efter sig och jag har svårt att se att årets trupp ska vara bättre än fjolårets dito.
Däremot tror jag att ödmjukheten kommer vara större för den utmaning det ändå är att spela tuffa matcher tre gånger i veckan och där ligga på en jämn och hög nivå kväll efter kväll utan att för den delen tumma på träningen.
Med den vetskapen går Mora in i säsongen med en annan svansföring än i fjol då det faktiskt fanns spelare som internt pratade om topp tio.
Jag skulle bli förvånad om Mora undviker kval även om de säkerligen blir svåra att möta i Jalas Arena.
I grunden är jag imponerad av Moras resa och att den lilla byn i norra dalarna har ett lag i SHL är rätt otroligt och Mora som klubb visar att det är möjligt att ta steget upp i SHL fast att förutsättningarna inte är de bästa.

Målvakter:

I Christian Engstrand (bilden) har man en bra målvakt som numera känns jämnare än tidigare. Problemet är att Engstrand måste ha mer och bättre avlastning för att orka hålla nivån uppe. Jag skulle gärna se en fördelning för Engstrand där han står runt 35 matcher och nyförvärvet från Modo Isac Wallin står ca 17 matcher.
Frågan är dock om Wallin kan ta det ansvaret?
Jag ställer mig tveksam även om Wallin är en fin talang känns SHL spel ett par år för tidigt.

Backar:
Bättre än i fjol?
Nja. Tveksamt.
I Mora hyllar man gärna nyförvärvet Adam Masuhr, tillika ny kapten, som en form av frälsare. Jag avvaktar den bedömning utan är mer spänd på att se hur bra Masuhr står sig under säsongen i SHL som har en annan fart än vad KHL och den finska ligan har där han spelat de senaste nio åren.
Marek Daloga har jag sett i ett par VM turneringar och han bör rimligtvis vara en bra SHL back.
Kul att se vad Kevin Gagné kan åstadkomma i sin comeback i Mora efter en säsong i Rögle som var lite av en besvikelse.
Tomas Skogs ger stabilitet och borde kunna vara bättre i år men där bakom är backsidan rätt klen och faktiskt sämre än den uppställningen man avslutade fjolåret med.

Forwards:
Några rejält underskattade forwards där Robin Johansson stod för en bra säsong i fjol med fina elva mål. John Persson har tuffheten och är en viktig spelare som borde kunna göra 15 mål.
Andrew Rowe och Mattias Bromé har båda fått känna på SHL en säsong och där finns det mer att hämta.
I Michael Keränen kan man mycket väl gjort ett fynd där finländaren ska vara en bärande spelare som förväntas leverera poäng. Jag gillar Keränens fart som borde passa in i sättet som Mora rent historiskt velat spela med hög fart och lite ”tuta och köra”.
Det är många gnuggare och Mora kan säkert bli jobbiga att möta.
Men sett över en hel säsong har man för lite offensiv spets något som är alarmerande då jag tycker man hade mer av den varan i fjol.
Då ska man ha i åtanke att man redan satt på seriens sämsta powerplay med en utdelning på 11.80%. Det är den sämsta siffran av ett lag sedan Modo åkte ut SHL 2015.

Coach:
Mora plockade in Mats Lusth sent i fjol med ett uppdrag. Håll Mora kvar i SHL.
Lusth gjorde ingen besviken men trots det var det ingen självklart att Lusth skulle få fortsatt förtroende.
Lusth är en pådrivare som ligger på spelarna och ställer krav.
Svårigheter i ett bottenlag är att jobba långsiktigt och inte tumma på träningen och den individuella utvecklingen.
Det blir en nyckeluppgift för Lusth att hantera.

Stjärnan:
I år är säsongen då Mattias Bromé tar klivet och blir Moras ledande offensiva kraft.

Poängkung: Michael Keränen 31 poäng.

Michael Kernen ett nytt ansikte i SHL som Morafansen snabbt lär känna igen.Foto: Pelle Börjesson / Idrottsfoto / BILDBYRÅN /

MVP:
I Christian Engstrand har Mora en trygg sista utpost. Engstrand gjorde en riktigt bra säsong i fjol och har studsat tillbaka och återigen fått sin karriär på rätt spår.

Bästa nyförvärv:
Jag gillar Kevin Gagné och tror att återkomsten till Mora blir lyckad.

Det behövs:
Med respekt för ekonomin men nog behöver man stärka offensiven med ytterligare några namn. Oturligt nog var spetsvärvningen Martin Bakos en Moraspelare i bara några dagar innan han skrev på för Boston. Det var en lysande värvning och en spelare man inte kunnat ersätta.
En spelare som går rakt in i powerplay och gör poäng lär finnas högst upp på önskelistan och kanske fyndar man spelare i oktober när NHL trupperna satt sig och några spelare hamnat i kläm.

Doldisen:
När Mora tog steget upp i SHL svarade Robin Johansson för tre mål på 51 matcher i grundserien. I fjol, sitt första år i SHL, var den siffran uppe på elva vilket är en härlig utveckling.
Johansson är väldigt nyttig i spelet, användbar i olika situationer och ofta hänsynslös mot sig själv med liv och lem som insats när han täcker skott.

Profilen:
En sak är säker. Det händer alltid något runt stockholmaren Mattias Bromé. Munnen går i ett och utöver det är han en av få med offensiv spets.

Publik:
En sliten hall som renoverads i all hast när Mora tog steget upp i SHL 2004.
När den väl är fullsatt skapas en härlig stämning och inramning där alla kommer nära isen. Problemet är att det alltför sällan är lapp på luckan.
Mora har återigen lyckats få dispens av Svenska Ishockeyförbundet att spela SHL hockey i sin arena.

* * * * * * * * * * * * * * * *

1-
2-
3-
4-
5-
6-
7-
8-
9-
10-
11-
12-
13- Mora
14- Timrå

* * * * * * * * * * * * * * * *

Tack för att ni tog er tid

Sanny