Inför VM gick jag som brukligt inför mästerskap igenom Tre Kronors trupp, spelare för spelare, med mina förväntningar.
Med ett färsk VM guld, det andra raka, är det dags att summera och betygsätta varje spelares prestationer.
Häng med
Målvakter:
Anders Nilsson- Fem getingar
Inför turneringen skrev jag att en av Nilsson och Hellberg skulle kliva fram och vara turneringens bästa målvakt för att Sverige skulle vinna guld. Nilsson tog det klivet och spelade på samma nivå som under VM i Minsk 2014.
Utsedd till turneringens bästa målvakt.
Magnus Hellberg- Fyra getingar
Såg under inledningen av turnering ut att ha nypt åt sig rollen som förstavalet med sitt fina spel. Visade med eftertryck att han är en målvakt av hösta europeiska klass och lär vara det givna valet för Tre Kronor bland målvakter i Europa framöver.
Filip Gustafsson Bedöms ej
Backar:
Adam Larsson- Fem getingar
Förbundskapten Rikard Grönborg utmanade Larsson att vara mer delaktig i spelet framförallt i offensiven. Larsson svarade upp och visade pondus och ett dominant spel genom hela turneringen.
En klippa och prestationerna tog honom hela vägen till All-star team.
Oliver Ekman Larsson- Fem getingar
Var precis så bra som jag minns honom från VM i Prag 2015 när han även då tog plats i turneringens All-star team.
Följde med upp i anfallen, tog ansvar defensivt och växte om möjligt än mer i semi och final.
John Klingberg- Fem getingar
Spelar hockey som om han inte har några som helst nerver eller leder i kroppen för den delen. Att se Klingberg spela hockey är en ren och skär njutning. Svarade för sina bästa matcher i Tre Kronortröjan under turneringen och då ska man ha i åtanke att Klingberg var riktigt bra även i fjol.
Hampus Lindholm- Fem getingar
Jag tror nog inte jag sett ett så lugnt och tryggt backspel av en svensk back i ett VM sedan Kenny Jönsson 2006. Sticker inte ut men är alltid pålitlig över hela banan.
Gjorde han ens ett misstag under hela turneringen?
En positiv överraskning även om man såklart kände till att han gjort bra säsonger i NHL med Anaheim.
Erik Gustafsson- Fyra getingar
Skadade sig under gruppspelet men fram tills dess var Gustafsson riktigt bra. Det är nästan orättvist hur bra backar Sverige har tillgång till när man inte ens räknar Gustafsson som en av nationens bästa. En stor överraskningen efter ett par knöliga år i Nordamerika.
Skillnaden i Gustafssons spel i år kontra när han var med 2016 i Moskva går knappt att jämföra.
Mattias Ekholm- Fyra getingar
Kom in sent och i ett passande skede när Erik Gustafsson brutit tummen. Utgjorde en viktig del i det som kallades ”The big five” i Tre Kronors dominanta backuppsättning. Laget och rollerna var satta när Ekholm anslöt och han fick finna sig i en roll där han förmodligen haft mer istid om han varit med från början.
En av världens bästa tvåvägsbackar.
Mikael Wikstrand- Tre getingar
Tog till vara på den istid han fick och kunde avlasta ”The big five” på ett föredömligt sätt. Det kändes aldrig oroligt eller farligt bakåt när Wikstrand var på isen och passningarna ut ur egen zon var riktigt bra.
Faktum är att Wikstrand varit bättre i landslaget än vad han varit i Färjestad under säsongen.
Forwards:
Mika Zibanejad- Fem getingar
Inledde turneringen lysande i en kedja med Mattias Janmark och Rickard Rakell som skördade de stora framgångar. Med sin smartness hittade han snabbt en plats i mitt hockeyhjärta och inte bara det. Zibanejad gjorde alla de små sakerna som ofta nämns som detaljer. Noggrann med puck, klinisk i sin backcheck och fenomenal på att teka.
Rickard Rakell- Fem getingar
Skicklig på små ytor och hur trängd han än må vara hittar han utrymme för sitt fina skott.
14 poäng varav sex mål på tio matcher var bäst i Tre Kronor och gav en fjärdeplats i VM´s poängliga. Har gjort ett genomgående lysande mästerskap i sin VM debut.
Mikael Backlund- Fem getingar
Kapten Backlund har varit ett lok och väldigt nyttig på isen. Skiner inte lika mycket i spelet som Zibanejad och Rakell men har verkligen visat att han är en tvåvägscenter av högsta snitt.
Under andra halvan av gårdagens final var han dominant precis som under stora delar av turneringen. Då förbiser jag att Backlund var lite trögstartad de första matcherna sett till det offensiva spelet.
Mattias Janmark- Fyra getingar
Inledde briljant i kedjan med Zibanejad och Rakell som tillsammans gjorde lite vad de ville på isen och i synnerhet i anfallszon.
När Tre Kronor fick förstärkningar i form av Forsberg, Arvidsson och Hörnqvist fick Janmark kliva åt sidan i tex powerplay. Likväl en lysande turnering och med sin fart skapade Janmark utrymme och chanser till sig själv och sina kedjekamrater.
Filip Forsberg- Fyra getingar
Kom in sent i turneringen och svarade för tre poäng på de fyra matcher han spelade.
Hann visa vilken klass han håller och varför hans status är så hög i NHL och Nashville.
Samarbetet med Viktor Arvidsson fungerade lysande och duon gav Tre Kronor ytterligare spets som i slutändan betydde guld.
Viktor Arvidsson- Fyra getingar
Speedkulan som har sådan energi att man som åskådare nästan har svårt att sitta still. Svarade för tre mål på sina fem matcher vilket är ett bra facit trots att förväntningarna var högt ställda.
Kul att Arvidsson kom hem så fler än de mest initierade hockeyälskarna fick se hans storhet och den enorma utveckling han haft sedan han lämnade Skellefteå 2014.
Patric Hörnqvist- Fyra getingar
Jag trodde aldrig att Hörnqvist skulle ansluta till Tre Kronor efter ett par säsonger som slutat runt midsommar med Pittsburg där han vunnit dubbla Stanley Cup titlar.
Trots att han inte spelat på stor rink på några år hittade han snabbt rätt och framför mål med den tyng och respekt han ingav visade sig guld värd för Tre Kronor.
Jacob de la Rose- Fyra getingar
Vad skulle väl en gnuggare från Montreals fjärdekedja i ett VM lag med ambitioner att försvara ett guld att göra?
Den frågan ställde sig nog fler än jag.
Hittade snabbt en roll i fjärdekedjan där han effektivt dödade utvisningar och gav energi.
När Arvidsson och Forsberg anslöt från Nashville var det de la Rose som fick ordentlig fart på duon och där visade han upp att det finns fler verktyg i lådan än att ”bara” spela defensivt.
Gustav Nyquist- Tre getingar
Fick en stor roll i det offensiva spelet och gjorde det bra utan att för den delen sticka ut. Gjorde sina bästa matcher i semi och final och sett över hela tureningen stod det hårda jobbet ut mer än den offensiva spets som Nyquist visade under VM i Moskva 2016. Å andra sidan var det en helt annan konkurrens i år.
Adrian Kempe Tre getingar
Var den spelare som kanske hade den mest otacksamma rollen när han flyttades mellan formationer och aldrig riktigt hann hitta kemi i någon omgivning.
Likväl. Jag gillade det jag fick se från Kempe som trots spel i olika omgivning svarade för åtta poäng på tio matcher.
Dennis Everberg- Tre getingar
Tog sitt andra raka VM guld i en roll som defensivspecialist och en viktig del i Tre Kronors framgångsrika boxplay.
Accepterar sin roll och gör alltid ett gott dagsverke.
Frågan är om någon annan spelare täckte lika många skott och låg i skottlinjen som Everberg gjorde?
Magnus Pääjärvi- Två getingar
Fick inte ut så mycket offensivt vilket kanske är orättvist att ens kommentera då han i huvudsak hade som uppgift att döda utvisningar och flytta upp spelet i anfallszon för att sedan ge utrymme till de offensiva enheterna.
Bra fart på skridskorna och nyttig i lagbygget.
Johan Larsson- Två getingar
Förutsatt att Tre Kronor inte fått in sådan offensiv spets och många stjärnspelare hade Larsson fått en större roll. Fick fokusera på att ta tekningar i egen zon och mycket spel i boxplay vilket han gjorde bra.
Elias Pettersson- Två getingar
Fick chansen i en offensiv kedja inledningsvis men blev sjuk och missade en match innan han skadade sig mot Schweiz i gruppspelet. Han såg mer och mer bekväm ut och hade Pettersson fått vara skadefri hade betyget garanterat blivit högre.
Lias Andersson- Två getingar
Hamnade utanför laget i samband med att NHL förstärkningarna anslöt sent i turneringen.
I de matcher han spelade svarade han för ett bra jobb och hade kunnat göra nytta med sitt mogna spel oavsett kedja om han väl fått chansen i denna stjärnfyllda trupp.
Coacherna:
Rikard Grönborg, Peter Popovic, Johan Garpenlöv och Stefan Ladhe-
Fem getingar
Satte ihop ett lag där alla redan inför turneringen visste vilka roller de skulle ha samtidigt som de över tid byggt upp en relation med NHL-spelarna som nu gett två raka guld. Jag gillade den aggressiva coachning framförallt i finalen då man lastade på med istid på de bästa och hetaste spelarna.
Anders ”Pudding” Weiderstål- Sex getingar
Den legendariske materialren ”Pudding” avslutar snart sin landslagskarriär efter drygt 1000 matcher. Igår tog han sitt åttonde VM guld. Respekt!
* * * * * * * * * * * * * *
Tack för att ni tog er tid
Sanny
