Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En studie om hockeyns huvudvärk

Antalet hjärnskakningar bland elithockeyspelare har ökat kraftigt sedan 1980-talet. 
Det visar en ny studie från Luleå tekniska universitet, där hjärnskakningarna bland spelare i ett SHL lag har kartlagts 29 säsonger i rad.
Mer än en tredjedel av spelarna råkade under denna tid ut för hjärnskakning.

Att hjärnskakningarna ökar inom hockeyn är känt sedan länge.
Nu presenterar Luleå Tekniska Universitet sin studie om hjärnskakningar och det är knappast någon rolig läsning.
Om än ganska väntad.

Det som är viktigt att tydliggöra är att det numera knappt finns utrymme för något mörkertal som det fanns för bara tre, fyra år sedan. Klubbarna och dess läkare är mycket bättre på att fånga upp och faktiskt ta bort spelare från spel om de misstänker en hjärnskakning.
Så var det inte tidigare.
Om jag överdriver en aning så skulle jag kunna säga att man som spelare nästan fick tjata till sig en diagnos om hjärnskakning eftersom riktlinjerna vad som var en hjärnskakning var diffusa.

Hockeyn är en snabb sport där beslut ska ske inom hundradelar av en sekund och ibland kan det faktiskt bli fel.
Hjärnskakningar eller huvudtacklingar som sker kan faktiskt uppstå av ren otur och i vissa fall missbedömningar.
Ibland kan de även ske av att två spelare krockar utan att ens huvudet får en smäll.
De klassas som hjärnskakning idag men hade inte gjort det för tre, fyra år sedan. 

Jag välkomnar den här typen av studier och anser att det är bra och viktigt att prata och belysa problematiken kring hjärnskakningar. Jag vet också folk som tycker att mitt tjat om ämnet inte gagnar hockeyn och att jag överdriver problemet och skrämmer bort eventuell utövare. Faktiskt.

Det handlar ofta personer som verkade inom hockeyn för 15-20 år sedan.
”Spelet var mycket tuffare då och vi hade aldrig problem med hjärnskakningar” och ”På min tid fick man en alvedon och körde vidare” är några av kommentarerna jag stött på. 

I SHL är medvetenheten numera stor men tyvärr finns det jobb i underliggande ligor och åldrar där okunskapen fortfarande är stor. Respekten kring hjärnskakningar har ökat och förståelsen för dess problematik har alla en större förståelse för.

Döma av det jag sett i SHL i år tycker jag ändå har att respekten mellan spelarna är större än tidigare. Det är värt att trycka på samt insikten att vi tyvärr aldrig kommer att undgå hjärnskakningar oavsett hur hårda och långa straff som delas ut.
Diskutera, belysa och respektera hjärnskakningar är än mer viktig utveckling.
Även om folk tror det skrämmer bort utövare.

Tack för att ni tog er tid

Sanny