Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En tålmodig taktisk triumf

Det vore direkt felaktigt av mig att gnälla på matchkvaliten och den stundtals icke så sprudlande hockeyn när jag själv påtalade vikten av tålamod inför matchen.

Och precis så blev det. Sverige visade ett föredömligt tålamod med bra avvägningar när de skulle sätta press eller ställa upp.
När de väl ställde upp var det tydligt hur noggrant landslagsledningen scoutat Ryssland.
Som i första perioden när Carl Söderberg lämnade sin position i styrningen för att istället följa Evgeni Malkins åkväg.
Om Malkin såg frustrerad ut?
Svar ja.

Sverige kändes matchen igenom numret större även om mina ögon såklart kan vara färgade av de svenska kronorna på bröstet.

1-0 målet, i powerplay genom Gabriel Landeskog, var otagbart för ryssarnas målvakt Sergei Bobrovski efter Patric Hörnqvist förnämlig skymning gav Sverige arbetsro.
De tog över spelet än mer och därför kändes Viktor Hedmans mål lika logiskt som psykologiskt.

Hedman föresten, vilken spelare och vilken pondus. Fullkomligt dominant och den respekt han sprider omkring sig var uppenbar.
Kul att se.

Samtliga spelare i det svenska laget stod för grandiosa insatser. Ingen föll ur ramen, alla gjorde jobbet i både defensiv som offensiv zon, med och utan puck.
Så fort någon tappade pucken var det full fart i backchecken vilket gjorde att Ryssland hade svårt att skapa heta målchanser.

Ryssarna fick heller aldrig fast Sverige djupt i anfallszon eftersom de svenska backarna är så löjligt puckskickliga och aldrig sätter sig själva eller sina lagkamrater i tidsnöd. En snabb, ofta kort, passning innan den andra passningen var längre gjorde att ryssarnas lag blev långt och spretigt.

Tredjekedjan med Carl Söderberg, Mikael Backlund och Gabriel Landeskog var tunga att möta.
De lyckades spela aggressivt och tufft på de ryska spelarna som inte alls tilläts driva upp spelet med fart.
Tror inte jag sett Carl Söderberg åka så mycket skridskor i en och samma match tidigare. Faktiskt.
Den kedjan kommer inte få de stora rubrikerna men likväl är de ovärdeliga för Tre Kronor.

Jag måste även lyfta fram målvakten Jacob Markström som fick förtroende när Henrik Lundqvist lämnade ett sent återbud.
Markström var lysande och spred ett lugn omkring sig.
Han sattes på prov vid flertalet tillfällen utan att det på något sätt kändes farligt.
Jacob Markström spåddes tidigt att bli Sveriges nästa stormmålvakt.
Döma av dagens insats börjar han så sakteliga leva upp till förväntningarna.

Tre Kronor gjorde en riktigt bra match som gör att förhoppningarna inför fortsättningen stiger.
Jag ska inte låta mig ryckas med i snacket om Tre Kronor som favorit.
Låt oss konstatera att det såg jäkligt bra ut idag.

Tack för att ni tog er tid

Sanny