Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Äntligen lite känslor

I den andra perioden under den sjätte matchen i detta VM kändes det för första gången som om Tre Kronor spelade med en intensitet och aggressivitet som grundlades efter att de blivit jäkligt förbannade.

Schweizarna spelade fult och tufft vilket verkade reta upp de svenska spelarna.

Min spontana känsla var:
Äntligen.
Sverige visade känslor

Hockey handlar så mycket om just känslor något som inte infann sig under den första perioden eller tidigare under turneringen för den delen.

Johan Sundström såg för första gången i detta VM ut som den spelare som tog hem Stefan Liv Memorial Trophy som slutspelets mest värdefulla spelare.

Mikael Backlund
var arg och jävlades med motstådarna.

Jimmie Ericsson
var återigen den där jobbiga jäkeln som man hatar att möta. 

Adam Larsson slukade massvis med istid och uppträdde med pondus.

Anton Lindholm bidrog med fysiskt spel även om premiärnerverna inledningsvis gjorde honom aningen överambitiös i det fysiska spelet.
Hans spel idag stärkte hans akiter att få fortsatt förtroende.

Jag kände för första gången under detta mästerkap att Tre Kronor tagit ett steg i rätt riktning och kände en tilltro till laget.

Även om Sverige hamnade i underläge i den tredje perioden fortsatte de att jobba och visa vilja och engagemang.
Trots några tveksamma utvisningar, den på Adam Larsson var direkt pinsam, så tyckte de inte synd om sig själv eller ödslade energi på domarna.
Jag blev glad när Oscar Fantenberg drev upp i banan med pucken med den naturligaste av självklarheter som det var hans egen puck som ingen fick låna.

Tre Kronors kvittering genom Gustav Nyqvist, hans sjunde mål under VM, fick Tre Kronor att lyfta sitt spel och återigen ta över taktpinnen.

Sverige fick ett gyllene att avgöra matchen i spel fem mot tre.
Spelet var tempofattigt, eller för att tala klarspråk

Det var uselt
.

Linus Klasén, Jimmie Ericsson, Johan Sundström, Adam Larsson
och Magnus Nygren hade garanterat aldrig tränat tillsammans och visste inte vad de skulle göra och vilka avslut de skulle ta.
Tyvärr.

Att Sverige ”endast” besegrar Schweiz i straffar är inget att säga om.
De som påstår att Sverige borde vinna denna tillställning komfortabelt har ingen aning om vad de pratar om.
Hockeykartan har ritas om och Schweiz kan störa och vinna över vilken nation som helst under ett VM.

Sverige tog ett steg i rätt riktning.
Hockey handlar om känslor och engagemang, det behöver inte vara svårare än så.

Sveriges tre bästa spelare
• Adam Larsson- växer för varje match. En gigant idag.
• Johan Sundström- Såg irriterad ut. Det gillar jag.
• Gustav Nyqvist- Det strålar om målkungen. Ständigt ett hot.

Till sist.
Funktionärerna måste se över målburarna så de slipper flytta på sig så fort någon rör en stolpe. Det är direkt värdelöst och skapar en frustration och är dessutom tidskrävande.

Tack för att ni tog er tid

Sanny