Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Sanny Lindströms blogg

Låt oss hylla honom ordentligt

Trots att Djurgården fick se sig besegrade av Frölunda i kvartsfinalen anser jag att de varit en av säsongens mest positiva överraskningar.
Med en intensiv hockey byggd på fart, puckinnehav och kreativa forwards har de bjudit på en attraktiv och rolig hockey.

Från att varit ett destruktivt och defensivt inriktat lag under comebacken i SHL i fjol har man med hjälp av ett bättre spelarmaterial, offensivare spelidé och annat träningsupplägg blivit ett lag som kan föra och diktera tempot i matcherna.

Under februari månad, när Djurgården var som bäst, spelade de en intensiv hockey som gjorde dem respekterade runtom i hockeysverige.
Spelare jag pratade med vittnade om Djurgården som en ”obehaglig överraskning” och ”ett lag som kan utmana om guldet”.

Problemet, som varit genomgående under i stort sätt hela säsongen, är Djurgårdens anigen ojämna spel som kunnat skilja sig mycket inte bara från match till match utan även från period till period.

En del av förklaringen är den unga och orutinerade backuppsättningen. I och med Djurgårdens nya spelidé har de ”tvingats” spela sig ut ur egen zon vilket bitvis blottat bristen på individuella skicklighet.
Samtidigt har många backar tagit stora kliv under säsongen vilket lovar gott inför framtiden.

Under kvartsfinalserien mot Frölunda har spelare som  Marcus Ljung, Marcus Sörensen och Tomi Sallinen som alla varit fenomenal under grundserien försvunnit och inte spelat på den nivå de måste göra för att Djurgården skulle kunna hota Frölunda.

Idag tog det fram den tredje perioden innan Djurgården lyckades vinna närkamper och etablera tryck mot Lasse Johansson.
Därför kom Frölundas 2-1 mål aningen oväntat.

Djurgården går en spännande framtid till mötes.
Detta till trots att man riskerar att tappa tongivande spelare som Linus Hultström, Patrick Thoresen och Marcus Sörensen för att nämna några.

Samtidigt har Djurgården återigen blivit en attraktiv klubb att representera.
Inte nog med att de har sveriges bästa och mest högljudda supportar.
Nu kan de även attrahera spelare genom att erbjuda utveckling och en individull utbildning likt Skellefteå och Frölunda gjort de senaste åren.
Djurgården har en tydlig plan hur de vill spela, träna och vilka rekryteringar som krävs för att bli framgångsrika.
För unga spelare idag är det nog så viktigt som antalet kronor och ören i kontraktet.

Till sist
Hans ”Säcken” Särkijärvi som gjorde sitt sista framträdande som Djurgårdstränare (för den här gången) förtjänar en enorm hyllning.
”Säcken” har varit huvudansvarig för Djurgården två gånger.
Båda under rätt turbulenta former.
Mellan 2005-2008 lyckades ”Säcken” med en kraftig reducerad budget hålla Djurgården flytande under tre säsonger.
2013 fick han återigen huvudansvaret efter att ha ersatt Tony Zabel och högst oväntat sett till att Djurgården återigen kunde titulera sig ett SHL-lag efter en fenomenal avslutning på säsongen.
I fjol lyckades han genom ett disciplinerat försvarsspel hålla Djurgården kvar i högsta serien utan kval.
Med andra ord.
All respekt till ”Säcken” för hans gedigna arbete hos Djurgården.

IMG_6467

En sak är säker.
”Säcken” kommer alltid tillbaka.
Förr eller senare.

Tack för att ni tog er tid

Sanny