Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Sanny Lindströms blogg

Ett ovärdigt slut på karriären

Kvartsfinalerna mellan Linköping och HV71 har varit slutspelets behållning så här långt.
Intensiva matcher med mycket känslor och mestadels ärligt spel. Tacklinar och rejäla närkamper har blandats med individuellt skickliga prestationer. Det har heller inte varit gnäll på domslut (vad jag kan minnas) vilket i slutspelstider tyvärr är ovanligt.

Tillslut vann ändå Linköping fullt rättvist, de hade både bättre spets och bredd när det väl drog ihop sig. HV spelade mer eller mindre halva gårdagens match på 14 utespelare vilket i längden varit ohållbart.
De för mig genast in på det som berörde mitt hjärta mest när jag satt bänkad framför TV’n.
Jag såg David Petrasek ansiktsuttryck när han satt på bänken hela matchen utan en enda sekunds speltid. Jag led med honom och kände mig på ledsen.
Hur David Petrasek ser på sin framtid som hockeyspelare har jag ingen aning om. Att den inte kommer ske i HV71 kan vi dock vara säkra på.

I den perfekta av världar får man avsluta sin karriär på sina egna villkor vilket tyvärr sällan sker.
Jag avslutade min karriär i förtid och har många gånger känt en viss form av vemod och sorg att jag själv inte fick bestämma mitt slut.

David Petrasek har absolut inte tillhört en av mina favoritspelare de gånger vi möts på isen. Vi har munhuggits och fysiskt ryckt ihop med varandra flertalet gånger. Dock har det alltid funnits en ömsesidig respekt och något som vi kunnat skrattat åt de gånger vi stött på varandra utanför isen.

Det som slagit mig de gånger vi spelat tillsammans i landslaget är hans enorma vinnarskalle. Det var något speciellt med trion Johan Davidsson, Stefan Liv och David Petrasek.
De kunde skälla och skrika på varandra med en förmåga att sätta krav på sin omgivning. Det backades upp eftersom det alltid föregick med gott exempel.
Utan dessa tre hade HV71 aldrig varit den maktfaktor som man var under många år med guld både 2008 och 2010.

Jag led med Petrasek för att förmodligen insåg att hans karriär tog slut. Jag led med honom för att han inte fick chansen att hjälpa sitt kära HV en sista gång. Jag led med honom för att han såg ledsen ut.

David Petrasek fick ett ovärdigt slut på sin fina karriär som spelare i HV71. Det gjorde fan ont att se.

Tack för att ni tog er tid

Sanny