Kula (h)
Randy Barnes (USA). Världsrekord: 23,12. Plats: Westwood, USA, 20 maj 1990. Världsårsbästa: Christian Cantwell (USA), 22,03. Att Barnes dopade sig under sin karriär råder det inget tvivel om. Han stängdes av i 27 månader 1990 - samma år som han slog världsrekord - för att ha använt anabola steroider. Barnes kom tillbaka och vann OS-guld 1996, men åkte fast i en dopingkontroll på nytt två år senare.
Diskus (h)
Jürgen Schult (Östtyskland). Världsrekord: 74,08. Plats: Neubrandenburg, Östtyskland, 6 juni 1986. Världsårsbästa: Gerd Kanter (Estland), 71,64. En riktig bjässe, 193 centi- meter lång och 110 kilo tung, som aldrig fälldes för doping. Vann VM-guld i Rom 1987 och OS-guld i Seoul ett år senare. Sitt sista OS gjorde han år 2000 som 40-åring.
Slägga (h)
Juri Sedykh (Sovjetunionen). Världsrekord: 86,74. Plats: Stuttgart, Tyskland, 30 augusti 1986. Världsårsbästa: Krisztian Pars (Ungern), 81,43. Unikt för Sedykh var att han nöjde sig med att snurra tre varv i ringen, till skillnad mot konkurrenterna som snurrade fyra. Vann OS-guld 1976 i Montreal och VM-guld i Tokyo 1991 - 15 år senare. Är gift med Natalia Lisovskaja, som har det gällande världsrekordet i kula för damer.
100 m (d)
Florence Griffith-Joyner (USA). Världsrekord: 10,49. Plats: Indianapolis, USA, 16 juli 1988. Världsårsbästa: Shelly-Ann Fraser (Jamaica), 10,73. Kom, sågs, segrade - och dog. Hennes starka personlighet gjorde henne enormt populär. Chockade världen 1988 då hon sprang på 10,49. Inför säsongen hade hon gjort 10,96. Slutade efter tre guld i OS 1988. Tio år senare dog "Flo-Jo" i sömnen efter ett epileptiskt anfall.
200 m (d)
Florence Griffith-Joyner (USA). Världsrekord: 21,34. Plats: Seoul, Sydkorea, 29 september 1988 Världsårsbästa: Allyson Felix (USA), 21,88. Satte nytt världsrekord redan i kvartsfinalerna under OS i Seoul 1988, ett rekord som hon senare sänkte ytterligare i finalen. Ingen har sedan dess varit i närheten. Tvåa genom tiderna är dopingfällda Marion Jones med 21,62. "Flo-Jo" fälldes aldrig för doping.
400 m (d)
Marita Koch (Östtyskland). Världsrekord: 47,60. Plats: Canberra, Australien, 6 oktober 1985 Världsårsbästa: Sanya Richards (USA), 49,00. Satte osannolika 16 världs- rekord utomhus och 14 inomhus. Är tillsammans med tjeckiskan Jarmila Kratochvílová enda kvinna under 48 sekunder. Testades aldrig positivt.
800 m (d)
Jarmila Kratochvílová (Tjeckoslovakien). Världsrekord: 1.53,28. Plats: München, Tyskland, 26 juli 1983. Världsårsbästa: Caster Semenya (Sydafrika), 1.56,72. Kallades "Stålkvinnan" och "Det tredje könet", men fälldes aldrig för doping. Kratochvílová var byggd som en man och satte sitt rekord under en tävling som hon själv beskrev som ett träningspass. Undantaget ryskan Nadezhda Olizarenko har ingen annan kvinna varit under 1.54.
1 500 m (d)
Qu Yunxia (Kina). Världsrekord: 3.50,46. Plats: Peking, Kina, 11 september 1993. Världsårsbästa: Maryam Yusuf Jamal (Burundi), 3.56,55. Var medlem i demontränaren Ma Junrens armé av löpare som slog världsrekord på löpande band i början av 1990-talet. En av hemligheterna bakom framgångarna ska ha varit att löparna drack sköldpaddsblod.
10 000 m (d)
Wang Junxia (Kina). Världsrekord: 29.31,78. Plats: Peking, Kina, 8 september 1993. Världsårsbästa: Meselech Melkamu (Etiopien), 29.53,80. Satte världsrekord i stort sett varje dag under hösten 1993. Det mest spektakulära kom på 10000 där hon sänkte rekordet med 42 (!) sekunder. Hon blev då första kvinna under 30 minuter. Bröt med demontränaren Ma Junren 1995. Fälldes aldrig för doping, däremot stängdes sex av Junrens senare adepter av.
100 m häck (d)
Jordanka Donkova (Bulgarien). Världsrekord: 12,21. Plats: Stara Zagora, Bul- garien, 20 augusti 1988. Världsårsbästa: Lolo Jones (USA), 12,47. Förlorade två fingrar på höger hand i en otäck olycka som barn. Det stora genombrottet kom 1986 då hon sänkte världsrekordet fyra gånger. Sitt femte och sista världsrekord är det som ohotat står sig än idag. Är trebarnsmor och lever numera ett skyggt liv hemma i Bulgarien.
Höjd (d)
Stefka Kostadinova (Bulgarien). Världsrekord: 2,09. Plats: Rom, Italien, 30 augusti 1987. Världsårsbästa: Ariane Friedrich (Tyskland), 2,06. Ett "omöjligt rekord" som faktiskt kan slås inom kort. Både Blanka Vlasic och Ariane Friedrich har varit uppe och nosat på 2,09. Kostadinova satte under sin karriär sju världsrekord och hoppade över två meter 197 gånger. Är idag president i Bulgariens olympiska kommitté.
Längd (d)
Galina Tjistjakova (Ryssland). Världsrekord: 7,52. Plats: Leningrad, Sovjet- unionen, 11 juni, 1988. Världsårsbästa: Brittney Reese (USA), 7,06. Vann - trots sitt rekordhopp - faktiskt aldrig något stort utomhusmästerskap. Bästa placeringen i ett VM eller OS är bronset från Seoul 1988, samma år som hon hoppade 7,52. Tvingades sluta två år senare på grund av en knäskada. Är numera slovakisk medborgare.
Kula (d)
Natalia Lisovskaja (Sovjetunionen). Världsrekord: 22,63. Plats: Moskva, Sovjet- unionen, 7 juni 1987. Världsårsbästa: Valerie Vili (Nya Zeeland), 20,69. Gift med släggrekordhållaren Juri Sedykh. Har historiens fyra längsta stötar, den som varit närmast efter 1988 är Vita Pavlysh (Ukraina) som 1998 stötte 21,69.
Diskus (d)
Gabriele Reinsch (Östtyskland). Världsrekord: 76,80. Plats: Neubrandenburg, Östtyskland, 9 juli 1988. Världsårsbästa: Stephanie Brown Trafton (USA), 66,21. Var under sin karriär 184 centimeter lång och 88 kilo tung. Inledde som höjdhoppare (!) och kulstötare men bytte till diskus 1982. Hennes kast på 76,80 var 2,24 meter längre än det dåvarande världsrekordet. Samma säsong förbättrade hon sitt personbästa med nästan 10 meter.
4*100 m (d)
Östtyskland (Silke Gladisch, Sabine Rieger, Ingrid Auerswald och Marlies Göhr). Världsrekord: 41,37. Plats: Canberra, Australien, 6 oktober 1985. Världsårsbästa: USA, 41,58. Sovjetunionen (Tatjana Ledovskaja, Olga Nazarova, Maria Pinigina och Olga Bryzgina). Världsrekord: 3.15,17. Plats: Seoul, Sydkorea, 1 oktober 1988. Världsårsbästa: USA, 3.23,08.
Sjukamp (d)
Jackie Joyner-Kersee (USA). Världsrekord: 7291. Plats: Seoul, Sydkorea, 24 september 1988. Världsårsbästa: Jessica Ennis (Storbritannien), 6 731. Carolina Klüft dominerade sjukampen fullständigt under hela 2000-talet. Ändå lyckades hon aldrig komma i närheten av Joyner-Kersees rekord, satt under OS 1988 då amerikanskan inte bara vann sjukampen utan även längdtävlingen med ett superhopp på 7,40.