Säg Fåglum och tankarna går till cykel. Så har det varit sedan Fåglum-brödernas härjningar mot slutet av 60- och början av 70-talet.
Sedan kvartetten slutat tävla återgick Fåglum till rollen som obemärkt ort på kartan.
Men nu kommer en ny Fåglum.
Marcus Fåglum Karlsson är dotterson till Sture Fåglum. Och i början på sin cykelkarriär.
Går på cykelgymnasiet
Vi träffas i Skara. Marcus går på cykelgymnasiet, läser andra året av tre eller fyra. (Hur många det blir beror på hur stor del av hans tid cyklingen kommer att ta framöver.)
På några sekunder demonterar Marcus sin nytvättade tävlingscykel av bästa märke (ett italienskt).
Ramen och hjulen stuvas in i längst bak i vår bil. Huvudpersonen själv tar plats i framsätet, chauffören trampar på gasen och så bär det iväg.
Mot Fåglum. Full rulle 1963. Sture Pettersson forsar mot mål som segrare på en cykel av dåtida modell. Efternamnet har ännu inte blivit Fåglum. Foto: Kenneth Thorén
En vit fläck på Marcus Fåglum Karlssons karta.
- Tror inte jag varit här tidigare, säger han.
Hur Marcus blivit en Fåglum vill du förstås veta, läsarn.
För att finna svaret på den frågan krävs en sväng till Vårgårda.
Här susar på 60-talet fyra bröder Pettersson fram på vägarna.
Gösta, Erik, Sture och Tomas.
Vinner världsrykte
Under en tid tävlar bröderna Pettersson för Fåglum. De gör det med sån makalös bravur att namnet på den lilla byn vinn-er världsrykte.
Kvartetten trampar hem tre VM-guld och ett OS-silver i paradgrenen lagtempo. Sen blir de proffs i Italien.
En efter en återvänder de efter avslutade karriärer hem till Sverige. Och här byter tre av dem efternamn. Pettersson blir Fåglum.
Marcus Fåglum Karlsson är son till Sofie Fåglum Karlsson. Som är dotter till Sture Fåglum. Nummer två i brödrakvartetten.
Är du med, läsarn? Då fortsätter vi resan. Vårt nästa stopp är Falköping.
Här började Marcus sitt livs cykelresa för ungefär tio år sedan.
- Pappa byggde en cykel åt mig. En 20-tummare.
Värd ett eget kapitel
Pappa, ja. Egentligen värd ett eget kapitel i sannsagan om Fåglumcyklister från förr och nu.
Jan "Vartofta" Karlsson säljer cyklar i Falköping. Den han körde på själv hängde han upp för gott 1999.
- Jag var trött på kringflackandet.
Finaste minnet från åren i sadeln är ett OS-brons av 1988 års modell. Erövrat i lagtempo. Så klart.
"Vartofta"-Karlssons äldste son satte full fart direkt. Först med kompisarna på gatan, senare som medlem i Falköpings CK. Pappas klubb. Och förstod rätt snabbt att han valt rätt sport.
Tjusningen med cykel?
- Farten. Känslan när man tagit ut sig. Jag gillar att ta ut mig, det känns så gott efteråt.
Framgångarna kom inte omedelbart, men Marcus Fåglum Karlsson är en bit på väg mot sina drömmars mål. Mot ett liv som heltidsarbetande cyklist.
Han vann dubbla guld (tempo och linje) på junior-SM i somras. Hade lite för bråttom under junior-EM, där han kraschade sönder ett nyckelben. Nu är skadan läkt, och Marcus Fåglum Karlsson är ankaret i den svenska juniortruppen till VM i Danmark 19-25 september. Där väntar tempolopp över 27,8 km och linjedito över 126.
Kortvarig lycka
Sin största internationella framgång hittills noterade han i Holland i våras. Efter näst sista etappen fick han dra på sig den vita tröjan, beviset på att han var tävlingens bäste förstaårsjunior.
- Det var rätt stort, medger han.
Minnet är ljuvt. Men lyckan blev kort:
- Ja (skratt). Jag blev av med tröjan på sista etappen.
Vi svänger höger från E20, mot Fåglum.
Vid skylten stannar vi till.
Marcus Fåglum Karlsson plockar fram sin ram och de båda hjulen. Fina grejer. Tjugoåttatummare med Michelindäck.
Strax ska det bli en liten runda på byns vägar.
Proffsdrömmar
Innan han sticker iväg får han chansen att dagdrömma. Och tvekar inte sekund om sitt framtida yrkesval:
- Målet är att bli proffs.
Precis som pappa Jan. Och morfar Sture. Och Stures tre bröder.
VM-äventyret i Danmark kan ge oss en första vink om vartåt det lutar för den nye Fåglum.
