Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Frölander: "Pappa älskade att vara med"

Efter OS-guldet i Sydney 2000 var Lars Frölander snabbt framme och kramade om pappa Arne. Foto: Jens L'estrade och Bildbyrån

Lars Frölanders tid i rampljuset är över.

Men 38-åringen fortsätter simma och siktar nu på SM.

I en lång intervju med SportExpressen.se berättar Lars Frölander om livet efter elitkarriären, varför han inte vill vara som Zlatan, hyllar sin döda far och kritiserar dagens idrottsföräldrar.

– Pappa och mamma är en del i min framgång. Ska man komma så långt i karriären som jag gjort så måste man ha föräldrar som stöttar en.

När SportExpressen.se träffar Lars Frölander har han precis avslutat ett pass på Eriksdalsbadet i Stockholm, som förberedelse inför SM.

Men sitt sista stora mästerskap gjorde han i London i somras – och elitsatsningen är över.

– Jag är väldigt stolt över det jag har gjort. Det är väldigt glädjande när folk säger att de har haft roliga stunder framför tv:n. Och att deras barn säger att de vill bli lika duktiga som en själv.

"Starkt ögonblick"

Frölanders största prestation är OS-guldet i Sydney 2000.

Bilderna efteråt är klassiska.

När Lars Frölander går från prispallen efter medaljceremonin tar han sikte på sin största supporter: Pappa Arne.

Tillsammans med mamma Gunvor hade han skjutsat, stöttat och hejat under hela Lars karriär.

Den nyblivne guldmedaljören klättrar upp och kramar om sin pappa.

– Det var ett väldigt starkt ögonblick eftersom mamma och pappa hade varit med under hela min resa och jag visste hur stora uppoffringar de hade gjort, säger Frölander.

"En del av min framgång"

Arne Frölander somnade in den 17 oktober, 67 år gammal, efter flera års kamp mot cancern.

Under OS i somras fanns Arne på plats, som han alltid har gjort.

Lars Frölander kan titta tillbaka på en lång och framgångsrik karriär. Den hade aldrig blivit verklighet utan pappa Arne och mamma Gunvor.

– De är en del av min framgång. Utan dem hade jag inte stått där. Ska man komma så långt i karriären som jag gjort så måste man ha föräldrar som stöttar en.

– Sedan har ju pappa älskat att vara med på mästerskapen.

– Framför allt OS. Hela evenemanget och allt runtomkring. Det älskade farsan. Jag är jätteglad att han orkade vara med den här sommaren också.

– Pappa har alltid varit grymt stolt över de prestationer jag gjort.

"De barnen tappar glädjen"

Arne involverade sig tidigt i Lars simning. Han och Gunvor skjutsade till träningarna, engagerade sig i Borlänge simsällskap och hejade vid tävlingarna.

Men träningen lämnade de åt sidan.

– Det har alltid varit bara stöttande. De har aldrig lagt sig i hur jag tränar.

Många föräldrar är ju tvärtom och petar i träningen.

– Ja, det har man också sett. De simmarna lägger tyvärr av rätt tidigt. De simmar ju inte för sin egen skull utan för sina föräldrar. Det jag har upplevt är att när föräldrarna varit pushiga har ungdomarna blivit... trötta. De har tappat glädjen.

Skulle inte uppskatta Zlatans status

När Frölander nu trappar ned på simningen har han ett par andra projekt på gång.

För trots en lång karriär som elitidrottare, har inte framgångarna gett någon stor ekonomisk avkastning.

– Rik blir man tyvärr inte på simning i Sverige.

Skillnaden är stor om man jämför med vad idrottare i andra internationella sporter tjänar, till exempel Zlatan Ibrahimovic.

– Man kan tycka att det är absurda summor man pratar om där. Men jag skulle aldrig uppskatta att ha den status som Zlatan har. Det pris han får betala är ju ett helt annat. Han får aldrig vara i fred var han än går i världen.

– Det kan nog vara ganska påfrestande att heta Peter Forsberg och Zlatan när man går på stan. Jag har tänkt någon gång: "Skulle man tycka att det är värt det?". Och jag skulle nog inte tycka det, men en medelväg där emellan hade ju inte varit fel.

Föräldrar engagerar sig inte

Lars Frölander blev historisk när han som första simmare gjorde sitt sjätte OS i somras.

Frölander fick se Sverige göra en skral insats i bassängerna, där man historiskt sett varit framgångsrika.

Och svensk simning har tappat, enligt Frölander.

– Det har den absolut, framför allt på herrsidan. Men det blir tuffare även på damsidan. Simmar man två tiondelar fel nu är det tio placeringar. För tolv år sedan kunde ett par tiondelar innebära två placeringar. Sedan har inte de svenska herrarna hängt med i utvecklingen.

Frölander pekar på flera faktorer, från träning till ekonomi. Men han menar också att det i dag är svårt att få ungdomar att lägga ned den tid som krävs.

Alla barn har inte de förutsättningar Frölander hade.

– Jag tror att det är svårare i dag att få föräldrar att engagera sig. Det är ju så – det är de som ska skjutsa och till och från träningen. Och det ser man i dag att klubbar har mycket svårare att få föräldrar att ställa upp på det deras barn gör.

"En otrolig saknad"

Det har gått ett par veckor sedan pappa Arnes död.

Lars har fortfarande svårt att ta till sig att han är borta.

– Det är en otrolig saknad. Och i vissa vardagliga situationer blir det extra tungt, som när jag vet att pappa hade ringt eller jag honom, om han hade varit i livet. Det är svårt att greppa och förstå att han är borta och att jag aldrig mer kommer kunna prata med honom.

Att simma kan hjälpa.

Lars klagar lite över sin form. På grund av den senaste tidens situation har han inte kunnat träna så mycket som vanligt.

Men lagom till SM ska han vara redo att göra sitt för Linköpings Allmänna Simsällskap.

Varför fortsätter du?

– Min klubb har ställt upp otroligt mycket för mig. Jag kan fortfarande bidra och så länge jag känner att jag kan göra det, absolut, då gör jag det.

Vill du ha fler sportnyheter direkt i ditt dagliga flöde? Följ SportExpressen på Facebook, Twitter, Instagram, Snapchat - här kan du även få nyheter om dina lag direkt i Messenger.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!