Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Tappade mitt psyke – var väldigt jobbigt”

Foto: VEGARD WIVESTAD GRØTT / BILDBYRÅN NORWAY
Foto: DIEGO AZUBEL / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Inför OS 2016 stod hon mitt i en kris.

Angelica Bengtsson bröt med sin tränare, gjorde slut med sin pojkvän och flydde från Frankrike.

Nu laddar hon för OS 2020 – och läget är helt annorlunda.

– Jag kommer satsa på medalj, säger Bengtsson.

Angelica Bengtsson, 26, sitter i träningshallen hemma i Växjö när SportExpressen når henne på telefon. Nomineringarna till Idrottsgalan 2019 har precis släppts och för första gången på åtta år har Bengtsson chansen att vinna ett pris.

Hon är nominerad till ”Årets prestation” efter sin sanslösa insats på VM-finalen i Doha, där hon först knäckte staven och föll handlöst mot marken – för att sen sätta svenskt rekord (4,80) bara några minuter senare.

– Det är jätteroligt, så klart. Jag har velat komma tillbaka och vara nominerad sen jag vann ”Årets nykomling” 2011. Det är jättekul att det uppmärksammas på det sättet, säger Angelica Bengtsson.

Det måste varit många som velat prata med dig om VM-finalen under de senaste veckorna?

– Haha ja, och det är bara roligt. Extra roligt är det med folk som säger att de i i vanliga fall inte tittar på sport, men att de ändå tyckte att det var så häftigt att se mig hoppa på VM. Jag tycker det är så kul för jag har alltid sett oss idrottare som artister och då blir jag glad när jag har lyckats underhålla folk.

Vill inte avslöja målet

Säsongen har precis tagit slut, men för Angelica Bengtsson blev det inte något längre uppehåll från träningen. Hon ville komma i gång så fort som möjligt.

Varför? Det hade med den där knäckta staven att göra.

– Det var skönt att komma i gång igen, för det var många som ville påstå att det var läskigt att hoppa stav, säger Bengtsson.

– Jag har vetat det sen gymnastiken: Om det är något läskigt som händer så får man göra om det på en gång, för annars finns det risk att man aldrig kan göra om det. Och det jag vill göra allra mest i livet är att hoppa stav, så då var det bara att köra igen.

Foto: ERIK SIMANDER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Snart är det också dags att tävla igen. Inomhussäsongen ligger runt hörnet, med VM i Kina (13-15 mars) som den stora höjdpunkten.

Angelica Bengtsson siktar på att tävla så mycket som möjligt, på så hög nivå som möjligt.

– OS i Tokyo börjar närma sig och just nu känner jag bara att jag vill möta de bästa tjejerna så mycket som möjligt. Förhoppningsvis kan jag höja min nivå ett snäpp också. När man tävlar inomhus är ju förutsättningarna alltid bra och då vill man pusha sina gränser.

Är det någon speciell höjd du har i sikte?

– Vi har alltid mål… men ja, målet är i alla fall att hoppa högre än tidigare. Jag säger inte mer än så!

OS i Tokyo startar den 24 juli och Angelica Bengtsson säger att det är en ”väldigt stor grej”. Hon har gjort två OS tidigare, men aldrig lyckats ta sig vidare från kvalet.

Senast var det dock under speciella omständigheter.

”Det var väldigt jobbigt”

Bengtsson hade flyttat till Frankrike för att få bästa möjliga uppladdning inför mästerskapet. Men tiden där utvecklades till rena mardrömmen. Hon hamnade i konflikt med tränaren Emanuel Chapelle eftersom hon inte var nöjd med hans träningsfilosofi. Och extra komplicerat blev det eftersom hon var tillsammans med hans son, Theo Chapelle.

Till slut valde Angelica Bengtsson att packa ihop sina väskor och dra.

Då var det bara några få månader kvar till OS.

– Jag åkte ner till Frankrike för att göra en ordentlig satsning mot OS. Och när jag inte trivdes där nere blev det en väldig press. Sista tiden i Frankrike var jag skadad hela tiden, i både över- och underkoppen, och jag hade tappat mitt psyke. Det var väldigt jobbigt.

Foto: NARIMAN EL-MOFTY / AP TT NYHETSBYRÅN

Nödlösningen blev att flytta hem till föräldrarna och ta tillbaka pappa Glenn Bengtsson som tränare. Han hjälpte henne att komma i hyfsad form till OS 2016.

Senare valde hon att flytta vidare till Växjö och ta hjälp av tränaren Peter Widén. Där har hon hittat harmoni igen.

– Nu trivs jag äntligen med vardagen och träningsgruppen här i Växjö. Då känner jag att jag bara kan koncentrera mig på att bli bättre.

Så hur högt siktar du inför OS?

– Just nu är de andra tjejerna så väldigt starka, så jag kan inte får en medalj. Men… jag kommer absolut satsa på det. Om man ska lyckas måste man våga misslyckas. Det är en klyscha, men det stämmer.

Du var inte så långt ifrån medalj på VM?

– Exakt, hade jag klarat en höjd till så hade jag tagit medalj där.

Hon fortsätter:

– Sen kommer det vara lite speciella förutsättningar i Tokyo eftersom det är så varmt och då har jag en mental fördel.

Varför?

– För jag känner mig trygg i det mentala nu. Jag känner att jag kan prestera i alla förutsättningar och oavsett vad som händer i tävlingarna.