De senaste åren har frågan om testosterongränser i friidrottens damklass varit en hett debatterad fråga.
Redan 2011 införde det internationella friidrottsförbundet (WA) en gräns för hur höga testosteronvärden kvinnor får ha i samband med tävling. Reglerna slopades 2015 efter ett överklagande till idrottens skiljenämnd (Cas), men 2019 införde WA en liknande regel för utövare med DSD (avvikande könsutveckling) för att ”säkerställa rättvisa tävlingar i damklassen”.
Men till skillnad från tidigare gällde förbudet endast medeldistanslöpning, mellan 400 meter upp till en engelsk mil. Det var i de grenarna som WA menade att hyperandrogena utövare hade som störst fördel.
FAKTA: HYPERANDROGENISM OCH DSD, XY
Hyperandrogenism är ett tillstånd orsakat av överproduktion av androgener i njurbarken, äggstockarna eller testiklarna. Hyperandrogenism hos
kvinnor innebär att produktionen av manliga könshormoner som testosteron är ökad.
I en studie på Karolinska institutet slår Angelica Lindén Hirschberg, professor vid i,nstitutionen för Kvinnors och barns hälsa, fast att:
✓ Manliga könshormoner befrämjar idrottsprestation genom potenta anabola effekter
✓ Milda och uttalade former av hyperandrogenism är överrepresenterade hos kvinnliga elitidrottare.
DSD används som en paraplybenämning för situationer när kromosomer, könskörtlar (dvs testiklar eller äggstockar) eller hormoner avviker från det vanliga. De olika tillstånden delas in i olika kategorier och den som är aktuell för elitidrotten är 46,XY:
✓ 46,XY kromosomer inklusive testikeldysgenesi (underutveckling av testiklarna), avvikande testosteronproduktion eller -effekt.
Källa: Karolinska Institutet/AP/DSD-life/TT.
Nya förslaget väcker raseri i friidrottsvärlden
Regelverket – och att det bara gällde vissa grenar – möttes av kritik från flera håll, bland annat från Radiosportens expert Miro Zalar.
– Gällande frågan om testosteronhalten så tycker jag det är märkligt varför man inte tror att det skulle hjälpa till i kast- eller hoppgrenar. Det är helt overkligt, sa han till Expressen i somras.
Det internationella friidrottsförbundet WA:s president lord Sebastian Coe meddelade i samband med VM i Eugene att de skulle se över regelverket under slutet av 2022.
Många väntade sig att de skulle gå samma väg som det internationella simförbundet FINA som endast tillåter transpersoner som genomgått könsbekräftande behandling innan tolv års ålder att tävla i damklassen.
Eventuellt kommer FINA också starta en öppen kategori vid sidan av herr- och damklassen där alla kan tävla oavsett.
Sebastian Coe ställde sig bakom FINA:s nya regel och menade att tagit ett korrekt beslut.
Så skiljer sig WA:s nya regelverk från det gamla
Sedan tidigare får alla som identifierar sig som kvinnor tävla i damklassen – om de uppfyller vissa kriterier.
Transpersoner får tävla om de fått ner sitt testosteronvärde under 5 nanomol per liter under minst ett års tid.
Utövare med DSD ska även ha ett testosteronvärde under 5 nanomol per liter, men minst sex månader i stället för ett år.
Kvinnor har normalt ett testosteronvärde på 0,12-1,79 nanomol per liter, män har vanligtvis 7,7-29,4. Hyperandrogena kvinnor ligger i snitt på 18,3 nanomol per liter.
Enligt nyhetsbyrån AP så har WA:s vetenskapliga grund för påståendet att hyperandrogena utövare har en fördel gentemot sina konkurrenter blivit kraftigt ifrågasatt.
WA:s nya regelförslag ska innefatta såväl transkvinnor som utövare med DSD och det kommer tvinga dem att ha ett testosteronvärde under 2,5 nanomol per liter under minst två år.
Men World Athletics nya förslag, som innebär ”mer stringenta och hårdare regler” gällande testosteronnivåerna i blodet hos de som tävlar i damklassen, gäller samtliga som vill tävla i damklassen. Det innebär att transpersoner är välkomna att tävla om de uppfyller reglerna kring testosteronnivåerna.
Förslaget har väckt kraftiga reaktioner i friidrottsvärlden.
Utövarnas uppror mot nya förslaget
Många utövare protesterar öppet mot WA:s regelförslag.
Den brittiska kulstöterskan Amanda Strickler säger till BBC att ”hon inte vill se det här hända” och 800-meterslöparen Ellie Baker är ännu hårdare i sin retorik.
”Om det här tillåts kommer vi som biologiskt fötts till kvinnor inte ha en chans. Vi kan lika gärna ge upp nu. Jag är inte transfob, det är bara en fråga om vad som är rättvist och inte”, skriver hon på Twitter.
Många av deras manliga kolleger stämmer in i protestkören.
Längdhopparen Chris Tomlinson skriver på Twitter att ”manliga utövare måste göra sina röster hörda för de kvinnliga utövarna innan sporten förstörs” och OS-guldmedaljören i just längdhopp från 2004, Dwight Phillips, håller med:
”Vi måste skydda damklassen i sporten”, skriver han på Twitter under hashtagen #SaveWomensSport.
En svensk friidrottsstjärna har öppet tagit ställning i frågan, den trefaldiga VM-bronsmedaljören i gång, Perseus Karlström.
Han skriver att ”Vi måste stå samlade och slåss för att kvinnors rättigheter inte ska kuvas på nytt”.
https://twitter.com/perskarlstrom/status/1619271760502988802?s=46&t=-CtoZJ4wPDRcvrf4tDrUEgKarlströms kritik: ”De drar kvinnor i skiten”
Expressen ringer upp Karlström som befinner sig på träningsläger i Australien.
Han berättar att nyheten om WA:s nya regelförslag blivit ett stort samtalsämne i friidrottsvärlden. Frågan om testosteronnivåer och vilka som ska tillåtas tävla i damklassen har i flera år varit ett återkommande diskussionsämne – nu är det högaktuellt.
– Det är ganska många som reagerar och tar ställning från friidrottens håll nu, men det är jättemånga som inte vågar säga något öppet för då riskerar man att klassas som transfob.
Karlström berättar att han har blivit kallad det flera gånger sedan han publicerade sitt Twitterinlägg.
– Det är väldigt viktigt för mig att påpeka för mig att jag absolut inte är transfob, men jag vill försvara rättvisan i damklassen, säger han.
– Det är inte en mänsklig rättighet att utöva elitidrott, utan det är ett privilegium. Däremot har alla rätt att utöva idrott.
Det som retar Karlström mest med WA:s regelförslag är att de tittar blint på just testosteronnivåerna.
– Det finns tillräckligt mycket studier och evidens som visar att även om testosteronet spelar viss roll så spelar den väldigt lite roll i jämförelse med om man genomgått en manlig pubertet eller inte. Det är fjantigt att de håller på med det, säger han.
Forskaren: ”Fördel att genomgå manlig pubertet”
Tommy Lundberg, docent på Karolinska institutet, har forskat i ämnet och kunde 2019 berätta i en intervju med Expressen att hans studie visade att personer som genomgått manlig pubertet i genomsnitt har 35-40 procent mer muskelmassa på benen än vad kvinnor har. Transpersonerna i deras studie kom ner under WA:s testostrongräns och höll sig där i ett år, helt i linje med dåvarande regelverk. Men muskelmassan på benen minskade bara med 5 procent. Och muskelstyrkan minskade inte alls.
Kort efter att WA:s regelförslag offentliggjordes medverkade han i TV4 för att prata om ämnet.
Han bekräftar det Karlström säger.
– Man kan säga att den här typen av regelverk är ett försök till balansering av idrottens två kärnvärden som är inkludering och rättvisa samt skyddande av damkategorin. Forskningen visar att även även vid sänkning av testosteronhalten har man en fördel av att genomgå manlig pubertet. Så då är man inne och skarvar på rättviseprincipen i damklassen. Det finns ingen perfekt väg att gå för idrotten och det måste man acceptera, då kan det bli en konstruktiv dialog, säger han.
Lundberg fortsätter:
– Testosteronet har betydelse, men det som har stört betydelse är huruvida man genomgått manlig pubertet eller inte.
Åter till Australien. Perseus Karlström talar med mer uppjagad röst nu.
– Det här regelförslaget är så otroligt orättvist – de tar inte kvinnor på allvar och det är det som irriterar mig mest. I många länder och sporter är det inte rättvist mellan män och kvinnor och det kan gälla allt från ekonomiskt stöd till träningsförutsättningar och så vidare. Nu har den här frågan blivit väldigt aktuell de senaste två-tre åren och i förbundsstyrelserna sitter det 99 procent som bestämmer. Det de gör är att trycka ner kvinnorna och drar dem i skiten igen. Det gör mig så jävla irriterad.
Svenska förbundets oro efter regelförslaget
Det svenska friidrottsförbundets ordförande Johan Storåkers använder inte samma kraftiga retorik som Karlström. Men likt den svenska gångstjärnan uttrycker han en oro för vad WA:s nya regel kan innebära för sporten.
– I grunden så är det viktigt att elitidrott bygger på fysisk rättvisa. Jag är bara ordförande i friidrottsförbundet och vare sig någon medicinsk eller juridisk expert, men idrott bygger i grund på att det ska vara rättvisa förutsättningar när man tävlar, speciellt viktigt är det på elitnivå, säger han.
– Jag är ödmjuk inför frågan eftersom jag inte är expert, men utifrån det jag läst i den utveckling som har skett så är jag orolig för friidrotten om vi får tävlingar på högre prestationsnivå som inte är fysisk rättvisa.
Storåkers vill tillägga att det är stor skillnad på elitidrott och breddidrott i den här frågan.
– Det är skillnad på breddverksamhet, där kan man ha en betydligt bredare inkludering. Men som jag sa, på högre prestationsnivå är rättviseaspekten gällande fysisk rättvisa speciellt viktig.
Det finns i nuläget inga transpersoner som tävlar på elitnivå i friidrott, men framför allt på collegenivå i USA har transpersoner gjort starka resultat, vilket lett till protester utanför NCAA:s (den amerikanska collegeidrottorganisationen) årsmöte i januari tidigare i år.
Däremot så finns det ett antal friidrottsutövare med DSD har rönt stora framgångar under 2000-talet. De är bland andra:
✓ Caster Semenya, 32 år, från Sydafrika. På meritlistan har hon bland annat två OS-guld och tre VM-guld på 800 meter.
✓ Francine Niyonsaba, 29 år, från Burundi. Tog silver på 800 meter både i OS 2016 och i VM 2017.
✓ Margaret Wambui, 27 år, från Kenya. Tidigare juniorvärldsmästare och OS-tvåa i Rio de Janeiro på 800 meter.
✓ Aminatou Seyni, 26 år, från Niger. Deltog i 200 meter på VM i Doha 2019 samt OS i Tokyo 2021.
I mars kommer vi veta om WA:s regel röstas igenom eller inte.
