Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Osannolika gåvan från NHL-stjärnan

Wilma Murto tävlar för Finland på OS.
Foto: ANDREAS L ERIKSSON / BILDBYRÅN
Målet är att hoppa över 4,71 igen.
Foto: Wilma Murto, Instagram (@wilmamurto)

TOKYO. Alla kommer till OS med olika mål.

För Wilma Murto handlar det först och främst om att överträffa det hon gjorde som 17-åring – när hon retade upp Angelica Bengtsson.

– Det där rekordet har blivit en förbannelse för mig, säger Murto.

För SportExpressen berättar den finska stavhopparen även varför hockeystjärnan Jussi Jokinen betalar henne 120 000 kronor varje år.

Idrottare från hela världen ansluter just nu till Japan och i staden Saga, 100 mil från Tokyo, har den finska stavhopparen Wilma Murto, 23, precis checkat in i ett hotellrum.

Här gör hon sina sista förberedelser inför kvalet på OS 2020 som avgörs den 2 augusti.

– Jag var ju med i OS redan för fem år sen. Då åkte jag ut redan i kvalet. Den här gången hoppas jag att det ska gå bättre, säger Murto med ett leende.

Och jag antar att du är ganska sugen på att ta dig över 4,71?

– Herregud. Verkligen.

Det var för fem år sen när en 17-årig Wilma Murto chockade en hel friidrottsvärld genom att hoppa 4,71 på en tävling i tyska Zweibrücken. Det var inte bara personligt rekord med 26 centimeter. Det innebar också att hon raderade ut Angelica Bengtssons världsrekord för juniorer.

– Om jag minns det? Jag minns det, säger Bengtsson och låter en smula irriterad.

– Hon kom från ingenstans och tog mitt rekord. Jag bodde i Frankrike då och jag kommer ihåg att jag blev ganska tagen, till och med upprörd. Folk sa till mig: ”Kan du inte vara glad för hennes skull?” Men nej, så kände jag inte. Jag hoppade ju inte ens 4,71 då och hon gjorde det som junior. Det var läskigt.

– Men sen hoppade hon aldrig lika högt igen.

Wilma Murto under VM 2019.
Foto: DYLAN MARTINEZ / BILDBYRÅN

”Skadefri, frisk, snabb, stark”

Nej, när alla trodde att Wilma Murto var redo att kliva rakt in i den yppersta världseliten så tog utvecklingen i stället en annan riktning.

Titta bara på statistiken över hennes årsbästan:

2016: 4,71.

2017: 4,66.

2018: 4,60.

2019: 4,51.

Men efter det kom en vändning. 2020 hoppade hon 4,60 igen och i år har Wilma Murto var över 4,62.

– Jag var i mitt livs form förra sommaren, men sen tvingade jag operera knäet. Och även om jag kom tillbaka och kunde börja tävla igen redan den sommaren så var det tufft att prestera lika bra. Det är alltid lite uppförsbacke efter en skada, säger Murto.

– Det här året har varit bra. Visst, jag har haft några bekymmer längs vägen, men känslan är att det har gått bättre och bättre.

Vad har du haft för problem?

– Jag drog baksidan av låret i november och sen skadade jag nacken i år. Men sen i våras har jag varit skadefri, frisk, stark, snabb. Nu måste jag bara få pusselbitarna att falla på plats.

– Jag är övertygad om att jag inte visat min fulla potential än.

”Vill bara bli av med den”

Wilma Murto är på ett strålande humör när vi pratar med henne. Men när vi kommer in på effekterna av hennes 4,71-hopp så blir hon plötsligt lite mer dämpad.

Juniorrekordet skapade enorma förväntningar på henne. Och det var jobbigt.

– Det var tufft att göra det resultatet i så ung ålder och sen inte kunna leva upp till det, säger Murto och funderar i någon sekund.

– Eller…i början var det enklare, för då var jag fortfarande ung. Jag hoppade 4,30 ena tävlingen och 4,60 andra och i den åldern är det okej att pendla lite i prestationerna. Men i dag är det annorlunda. Det var fem år sen jag hoppade 4,71 och jag har bara hoppat 4,60 ett fåtal gånger sen dess.

Hon fortsätter:

– Det har varit en tyngd på mina axlar i flera år. Jag vill bara bli av med den nu. Jag vill hoppa 4,71 igen. Jag känner att det där juniorrekordet har blivit en förbannelse för mig. Jag är inte en junior längre, jag kan inte leva på det där, jag måste bevisa mig själv igen…även om det inte är bra att känna så.

Du känner att du har potentialen att klara 4,70?

– Absolut. Träningen har gått bra och känslan är bra. Jag har det i mig. Jag har nya verktyg i dag jämfört med när jag var 17 år och jag måste bara lära mig att använda dem rätt.

Får pengar av Jussi Jokinen

Innan vi rundar av intervjun med Wilma Murto måste vi reda ut en sak. Hur kommer det sig egentligen att hockeystjärnan Jussi Jokinen, som tagit OS-silver och VM-silver med Finland samt gjort 13 säsonger i NHL, stöttar henne ekonomiskt?

Varje år betalar han henne 120 000 kronor. Det är en fjärdedel av hennes budget.

– Han hörde av sig till mig och min coach 2016 efter OS. Och han ville helt enkelt hjälpa till, eftersom han insåg att det måste vara tuffare att vara en professionell idrottare i en individuell sport jämfört med en lagsport, säger Murto.

– Han frågade: ”Är det okej om jag stöttar dig ekonomiskt?” Och jag sa väl ungefär: ”Gärna!” Det är liksom ingenting man säger nej till. Jag fick nypa mig själv i armen efter det där samtalet, det är en av de coolaste sakerna som hänt under min karriär.

Hur mycket kontakt har ni?

– Vi hörs ibland. Han brukar skicka sms då och då, önska lycka till och så.

Jussi Jokinen i LA Kings tröja.
Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN

Wilma Murto ler stort.

– Han är en väldigt schyst kille. Jag uppskattar verkligen det. Och det handlar egentligen inte så mycket om pengarna, utan mest om att en idrottare på den nivån visar att han tror på mig. Det betyder så mycket. När jag haft mina bakslag har jag ibland tänkt: ”Jussi tror på mig, då måste jag klara av det här.”

En annan som tror på Murto är Angelica Bengtsson.

Hon jämför finskan med Holly Bradshaw som hoppade 4.87 som 18-åring och inte lyckades slå det personliga rekord förrän i fjol, nio år senare.

– Hon sa i fjol att hennes största rädsla var att hon aldrig skulle hoppa högre än 4,87 igen, men det gjorde hon ju. Har man en gång klarat det så går det att göra det igen, säger Bengtsson.

– Jag tror absolut att Wilma kan hoppa 4,71 igen. Sen får vi se när det blir.

Lyckas hon på OS så kan det blir en topplacering.

2016 räckte 4,70 till en femteplats i OS-finalen. 4,80 krävdes för medalj.


LÄS MER: Duplantis om kärleken: ”Det blev en kulturchock” 

LÄS MER: Fougbergs kritik – stoppas från OS i Tokyo

LÄS MER: Här snuvas Daniel Ståhl på sitt jättekast: ”Nej!”

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.