Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Obesegrad i två år – hotas att bli stoppad

Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN
Foto: SRDJAN SUKI / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Frågan om Caster Semenya var VM:s mest infekterade. 

Det fanns många som menade att hyperandrogena kvinnor som hon borde stoppas, däribland IAAF. 

I två år hade de samlat på sig bevis för att bevisa att hyperandrogena hade orättvisa fördelar i hopp om att införa en regel mot dem efter mästerskapet. 

Ett halvår senare är frågan lika laddad - och IAAF vill inte svara på vad som händer. 

Den 13 augusti klockan 20:10 gick startskottet för damernas final över 800 meter på friidrotts-VM i London. En minut, femtifem sekunder och 16 hundradelar senare slutade loppet på just det sätt som alla hade förväntat sig.

Distansens drottning Caster Semenya sprang in som vinnare, totalt ohotad. 

Målfotot från 800-metersfinalen. Foto: Skärmdump

Segern var en av många för Semenya, som i och med finalen inte förlorat ett lopp på 23 månader. Samtidigt så visste alla att det kunde vara sista gången ett 800-meterslopp på damsidan såg ut på det här sättet. 

Reglerna kring hyperandrogenitet

Caster Semenya är hyperandrogen. Det innebär att hon har en naturlig produktion av testosteron, det manliga könshormonet, som är betydligt mycket högre än det normala. Något hon inte är ensam om att vara. Bara i 800 metersfinalen hade hon sällskap av silvermedaljören Francine Niyonsaba och fjärdepristagaren Margaret Wambui, som båda uppges ha ovanligt höga nivåer av naturligt testosteron. 

2011 införde det internationella friidrottsförbundet (IAAF) en gräns för hur höga testosteronvärden kvinnor få ha i samband med tävling. 10 nanomol per liter var max. 99 procent av löparna hade då nivåer som var under 3,08 nanomol per liter. Den gränsen innebar problem för Semenya. Hon tvingades ta mediciner för att kunna tävla och som resultat sprang hon plötsligt mycket långsammare. 

2015 slopades dock de reglerna efter att indiska Dutee Chand överklagade till idrottens skiljenämnd (Cas). Efter det har Semenya inte gått att stoppa. 

Känsliga frågan: "Det är orättvist"

Men det internationella friidrottsförbundet vill inte ha det så. Efter Chands överklagan 2015 så hade de arbetat med att samla på sig bevis för att hyperandrogena kvinnor hade en orättvis fördel gentemot sina konkurrenter. Bevis de ämnade presentera för Cas efter mästerskapet i hopp om att återinföra gränserna för testosteron. 

Alla utövare kände till det arbetet som pågick bakom kulisserna på VM, men väldigt få ville prata om det. Frågan var väldigt, väldigt känslig. 

– Nej, det är ingenting jag vill kommentera. Jag vill bara fokusera på mig själv, sa svenskan Hanna Hermansson under mästerskapet. 

– Jag vill inte prata om det, sa polskan Joanna Jozwik. 

Anonymt så vittnades det om att frågan var flitigt diskuterad bland de aktiva - och de som väl pratade om det var noga med poängtera att Semenya inte bar någon skuld i frågan, även om de var för IAAF:s förslag. 

Holländskan Sanne Verstegen är en av de som vill regelverket återinföras. 

– Det är ett väldigt känsligt ämne det här. Och jag känner att framför allt Caster Semenya har blivit väldigt illa behandlad i den här frågan. Men för oss andra, som aldrig kommer att komma upp i den nivån av testosteron som hon har… och det är inte bara hon förstås. Det är ett par till. Vi kommer aldrig att kunna vinna över dem. Deras testosteronnivåer är lika som män, hur i hela friden ska det då kunna vara en tävling på lika villkor? Det är orättvist.

Försvarar Semenya: "Förstör ingenting"

Under VM träffade SportExpressen en sydafrikansk journalist som bevakat Semenya sedan hon slog igenom på VM i Berlin 2009. 

Han gick med på att bli intervjuad, men ville inte skylta med sitt namn. Så infekterad är frågan. Han försvarade Semenya. 

– Hon har blivit så illa behandlad genom åren. Och det måste sägas, det här är inte ett problem för Caster, det är ett problem för IAAF. De har inte någon lösning på det här mer än att förbjuda människor från att göra det de älskar. Hon förstör ingenting! Tvärtom så har hennes fall lett till att kvinnor, oavsett hur de ser ut eller vilka värden de har, får vara med och tävla. Man borde tacka henne, sa han. 

Semenya själv? Hon ville inte prata om saken på VM. Hon skyndade genom den mixade zonen och när hon fick förfrågningar om ett snabbt snack så kom hon antingen med en ursäkt eller så ignorerade hon bara frågan. 

Inget svar på den infekterade frågan

IAAF-presidenten Lord Sebastian Coe försvarade sitt förbunds hållning i frågan. 

– Vi vill inte att någon blir demoniserad, men det är IAAF:s uppdrag att se till att alla tävlar på lika villkor. Det är inte en fråga om att någon fuskar här, men jag måste skydda sporten, sa han till The Guardian. 

Så vad har hänt sedan dess? 

Den 27 september var sista dagen för IAAF att lämna in sitt bevisunderlag till Cas. Om de har gjort det eller inte är svårt att svara på. IAAF har inte svarat trots flera förfrågningar från SportExpressen. I somras skrev de i ett pressmeddelande att de inte skulle kommentera saken under processens gång. 

Cas har inte heller meddelat någonting. Det senaste de kommunicerat på ämnet är att de i somras gav IAAF fram till september att lämna in sina bevis. 

Caster Semenya har under hösten och våren prisats stort i hemlandet Sydafrika för sitt framgångsrika år. Hon utsågs till årets idrottskvinna på landets motsvarighet till Idrottsgalan och har dessutom fått en rad utmärkelser av lokala tidningar. 

https://www.instagram.com/p/BckIgOylaAW/?taken-by=castersemenya800m

Just nu befinner hon sig på semester tillsammans med sin fru Violet Raseboya. Medveten om att IAAF och Cas närsomhelst kan förändra hennes liv i grunden.  

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.